Som barn växte Nic Kruys upp i en nationalpark i Wales och som 13-åring fick han sin första kamera. Att han skulle fotografera naturen som vuxen var nästan förutbestämt.

Nic Kruys riktar gärna sin blick mot naturen, både när han fotograferar och när han jobbar som biolog. Med både kunskap och erfarenhet som utgångspunkt är Nic trygg när han förklarar vad han tycker att en riktigt bra naturbild ska innehålla.

– Något i bilden ska skava litegrann. En bild som visar glädje behöver också en gnutta vemod. En bild som enbart är vacker kan ge njutning åt betraktaren, men för att stanna upp och återkomma vill jag ha lite kaos.

– I de bästa naturbilderna finns också en berättelse som låter betraktaren reflektera över vad som händer. 

Att Nic valde att fotografera naturen tror han själv beror på hans personliga historia. Han är född i Wales och växte upp i en nationalpark. De första åren av sitt liv var han bokstavligt talat helt omgiven av natur. Alla i familjen var kreativa och aktivt skapade, vilket smittade av sig på Nic. För honom var det självklart att söka sig till naturen när han själv började uttrycka sig med bilder. 2002 hittade Nic till Fotosidan.se och fann ett forum av likasinnade som stöttade och diskuterade och bidrog till hans utveckling som fotograf. Åtta år senare blev han invald i föreningen Naturfotograferna/N, och nya inspirerande möten och samtal tog fart. 

Dela med sig av bilder

Med fotografering följer ofta en önskan om att få dela sina bilder med andra. På Instagram publiceras ungefär 80 miljoner bilder per dag, och den plattformen är bara en av många som bygger på att vi vill visa vad vi fångar med våra kameror. Mängden bilder som sköljer över oss på dagliga basis gör det svårt att stanna upp och vila i en bild. Det var en bidragande orsak till att Nic bestämde sig för att förverkliga sin dröm och visa sina bilder utanför internet.

– Jag tycker att det är fantastiskt med trycka bilder, så jag bestämde mig för att göra en egen fotobok. Jag ville ha något mer beständigt än ett like. Beslutet fattade jag i samband med att min äldsta dotter fyllde tio år och jag började att fundera över allt som hade hänt sedan hon föddes.

Tio år passerar fort, men en person hinner upplever glädje, sorg och vardag under dagarna som avlöser varandra. Som fotograf sker även en utveckling i bildskapandet över tid. 

– Jag har fotograferat mindre under de här åren än jag egentligen hade tänkt mig, och jag funderade över orsaken. Men istället för att uppleva frustration insåg jag att det i sig var en del av min utveckling, eftersom det finns ett samband mellan foto, vardagen och själva livet. Jag har haft tid att reflektera och vila i bilderna jag har tagit istället för att ständigt jaga nya.

När Nic hade bestämt sig för att göra sitt bokslut i form av en fotobok började han att fundera över formatet. Han landade ganska snabbt i att att han ville göra en ren fotobok som inte var fylld av text, och där bilderna fick stå för sig själva. Därefter följde urvalet.

– Jag är egentligen inte så bra på att tagga och strukturera mina bilder, men jag vet var bilderna som jag gillar ligger. Man kan säga att det råder ett slags ordnat kaos i mitt Lightroom. Under tiden jag letade hittade jag även gamla bilder som jag hade glömt, vilket var roligt.

Nic valde att ofta visa två bilder på ett uppslag, vilket var en utmaning.

– Bilderna ska ju komplettera varandra och inte slå ut varandra, så det gällde att hitta den exakta balansen. Det var oerhört roligt. Alltsammans tog några månader att göra utslaget över ett år, oftast på kvällar och helger. 

Under hela processen hade Nic kontakt med ett tryckeri i Uppsala – samma stad som han bor i tillsammans med sin familj – vilket gjorde det lätt för honom att planera för alla konsekvenser av besluten som han fattade. 

– Först och främst tyckte jag att det var roligt att jobba med en lokal firma. Tack vare det fick jag även en inblick i hela processen vilket var oerhört lärorikt.

I Nics fotobok kan han se sin egen utveckling. Vissa motiv ligger extra varmt om hjärtat, till exempel fotografierna som han tog efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014.

– Det är otroligt intressant att följa framväxten efter en brand, hur djur och växer återtar området när glöden har slocknat.

Den absolut svåraste delen med arbetet för fotoboken har varit att döda sina älsklingar. 

– Några bilder hängde faktiskt med ända tills det var dags att lämna in boken till tryck. Det är faktiskt enormt svårt att ta bort sina favoriter.

Till sin hjälp har Nic haft sin fru. I den mån hon är opartisk kring sin makes bilder har hon givit bra konstruktiv kritik som hjälpt till.

– Nästa gång jag gör en bok kanske jag aktivt söker efter ett bollplank. Återkoppling är otroligt värdefullt.

Medveten fotografering

Nic Kruys har fotograferat under större delen av sitt liv. Han tror att hemligheten bakom  förmågan att hinna med både heltidsarbete, familj och fotograferingen handlar om att hitta en balans mellan lusten och prestationskraven och att inte må dåligt över tiden som inte hann användas enligt planeringen. 

– Jag tror att det är bra om man försöker att inte jämföra sig med de som är mer aktiva än man själv är. Att låta fotograferingen ta tid och att unna sig själv en paus ibland. 

Själv kan han se att han själv har utvecklats som fotograf kanske tack vare att han inte längre stressar fram bilder. Idag har han nått den tredje nivån på sin utvecklingstrappa.

– Jag närmar mig fotograferingen i en trestegsraket: att vistas, att titta och att se. För att kunna fotografera ditt motiv behöver du visas i rätt miljö. På plats behöver du titta runt efter intressanta motiv. Här befann jag mig förut. Det tredje steget handlar om att titta förbi ytan och se till innehållet, att se mer aktivt. 

För att lyckas krävs ett målmedvetet arbete. Att vara mottaglig för en vacker natur är bara grunden som fotografen som utgår ifrån när bilden komponeras utifrån bland annat formen och färgen. Sedan tillkommer kunskap om motivet. Nic är en yrkesverksam biolog, men alla kan givetvis läsa på om sitt tänkta motiv. Bara att prata med andra fotografer ger ofta bra tips och idéer.

I dag tar det längre tid för Nic att fotografera än tidigare. Många gånger släpar han omkring på en tung fotoutrustning utan att det blir några bilder alls.

– Samtidigt som det målmedvetna sökandet resulterar i färre fototillfällen ökar det chansen på bra bilder när jag väl fotograferar.

Varför göra en egen fotobok?

– För min del har det handlat om att bryta ner något som känns ouppnåeligt. Att få ett kontrakt på en fotobok hos något stort bokförlag tror jag är mycket svårt idag. För mig har det också varit viktigt att kunna styra processen själv: allt från format till innehåll.

Inspirationen kom från andra fotografer som har gett ut sina böcker på egna förlag, men han har redan från början varit medveten om att egenutgivningen inte är riskfritt.

– Bokutgivning kräver mycket arbete, och så är det givetvis en ekonomisk risk. Jag tyckte att det var värt det.

Nic är inte ensam om att drömma om att göra en egen fotobok. Men hur går man egentligen till väga?

– Mitt första tips är att börja titta på de praktiska möjligheterna. Var kan du till exempel få din bok tryckt? Du kan med fördel titta i fotoböcker för att få information om bland annat tryckerier och papperskvaliteter. Du kommer förmodligen få idéer om storlek, antal sidor och vilket papper du gillar. Välj ut några detaljer att jobba med för att få ihop en helhet.

Skänka glädje

Efter att ha fotograferat i över tre decennier drivs Nic fortfarande vidare av en nyfikenhet på naturen som motivområde och som något människan faktiskt är helt beroende av. Behovet att skapa är lika starkt idag.

– För mig är det viktigt att dela med mig av vad jag ser och jag hoppas att det jag kan bidra med kan väcka nyfikenhet hos andra. 

Av Amy Lagerman

Publicerad 2017-03-20.

Läs mer om

landskap naturfoto

Läs mer

Fotobok

Två nya naturfotoböcker

Fotoskola

Tio tips för bättre landskapsbilder

Fotografer

Mäktiga landskapsbilder med storformat och Cibachrome