Fotoskola: Lär dig mer om optik
Foto: Studiocasper/Istockphoto
Att få tekniskt bra bilder handlar mycket om att dra maximal nytta av de objektiv man har. Men då kan det vara bra att känna till lite om hur de funkar. Här går vi igenom grunder, som vilka objektiv som finns, hur de är uppbyggda, vilka fel de kan ha och varför vissa objektiv blir så stora och dyra.
Optik är ett komplext ämne. Visst, det finns fenomen inom optik som är enkla att förstå och vi nog alla accepterar utan att behöva fundera så mycket. Som att objektiv tenderar att blir längre om de skall ge en smal bildvinkel. Eller att diametern ökar om det skall kunna släppa in mer ljus. Och generellt gäller principer som att dyrare objektiv presterar bättre än billigare.
Men det finns objektiv med långa brännvidder som är korta, det finns ljussvaga objektiv som ändå behöver ha stor diameter och det finns billiga objektiv med fantastiska prestanda. Dessutom finns det specialobjektiv som är bra bara på vissa saker, men sämre på annat. För varje generalisering eller förenkling finns det ofta flera undantag.
Ta något så grundläggande som skärpa. Tvärt emot vad många tror finns det ingen enkel eller tydlig definition av vad ”bra skärpa” är. Oftast innebär det vi uppfattar som bra skärpa att du har någon kombination av hög upplösning, bra kontrast och snygg oskärpeteckning. Upplösning och kontrast kan vi mäta, men däremot inte oskärpeteckning. Till råga på allt kan förbättringar av en av de egenskaperna göra en av de andra sämre. Som att höja upplösningen i ett objektiv kan försämra oskärpeteckningen.
Det finns en massa olika optiska fel. Vissa är enkla att korrigera, andra blir dyra att fixa och leder till både stora och tunga objektiv. En del korrigeringar måste göras på lite olika sätt för olika bildvinklar vilket gör zoomobjektiv extra komplexa. Till råga på allt är det ofta så att det man gör för att korrigera ett fel kan förvärra ett annat.
Den här artikeln ger en grundkurs i optik. Skulle vi verkligen försöka förklara allting ordentligt så skulle vi behöva skriva en rätt tjock bok. Så du som redan kan en hel del om optik kommer att se att vi gör en del förenklingar. Vi glider förbi vissa saker som är mer komplicerade än hur vi beskriver dem. Avsnittet om bländare är ett sådant, vi skulle lätt kunna skriva en rejäl artikel bara om bländare.
Vår förhoppning är ändå att den här artikeln skall förklara en del ord och uttryck och att den skall göra en del grundproblem inom optik mer begripliga. Vi börjar med att reda ut vilka typer av objektiv vi oftast använder.
Läs mer
Artikeln är publicerad i Fotosidan Magasin 5/2016
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
26 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det kan ju vara värt att upprepa: artikeln innehåller en del förenklingar som kan få någon genuint optikkunnig person att skruva lite besvärat på sig :)
Den som vill kan få texterna som pdf, genom att meddela sin e-postadress genom Fotosidan.
Jag skulle dock vilja veta lite mer i detalj hur man resonerar kring en linskonstruktion vid utveckling, och varför vissa linsgrupper ser ut som de gör, med exempel.
Exakt hur fungerar ett vanligt fast normalobjektiv? Det är ju ändå mer än en lins, exempelvis, fastän ögat bara har en lins och inget problem med ex. kromatiska fel, vad jag vet.
"Optiskskolan del 2 - nu nördar vi vi till det" :)
Men vi vet helt enkelt inte hur stor gruppen är som vill gräva sig vidare och mer i detalj.
- - -
Angående ögat så är det vanskligt att jämför det med objektiv - vår mänskliga syn är oerhört komplex och består till att börja med bara delvis av information från ögonen - för det mesta hämtas minst lika mycket från minnet. Och sedan har vi en hel mängd bearbetning (bildmanipilation!) av det som ögonen rent fysiskt ser, där vi gör allt från kompensera för optiska fel till att kasta bort information som bedöms oviktig. Sist men inte minst har människors syn helt klart kromatiska fel - de finns knappt två människor som uppfattar färg exakt likadant :)
Givet! Släpp loss!
Kanske går att göra flera olika för olika nördighet.
1 Lätt nördig = för alla
2 mellan nördig = för vetgiriga.
3 Super nördiga = för de som behöver veta mer än nödvändigt.
;-)
Hur intresserad man än är av denna kunskap och teknik i övrigt så påverkar den ju resultatet av bilderna och valet av objektiv vid rätt tillfälle ;)
Jag tog emot erat råd för ett antal år sedan och använde ett objektiv i taget på olika motiv/uppdrag/ställen och prövade att ta ut gränserna.. vilket lärt mig vad som skall med i "trunken" inför olika uppdrag nu.
Tack igen för en mycket bra genomgång.
https://petapixel.com/2013/08/05/zeiss-f0-7-you-can-now-rent-two-of-the-largest-aperture-lenses-ever-made/
Bara en liten notering på det praktiska planet. Rent formellt borde det var lätt att korrigera plus och minusdistorsion i det digitala mörkrummet - tyvärr är det många gånger inte så. I den verkliga fotografin plåtar man sällan från ett rakt plan till ett annat rakt plan, man håller kameran i alla möjliga plan gentemot motivet. Det får som följd att om man digitalt i efterhand korrigerar en besvärande plusdistorsion i den ena delen av bilden, så får man ofta en oskön minusdistorsion i en annan del av bilden. Som i så många andra fall blir det bäst om det är så rätt som möjligt från början - låg distorsion hos objektivet.
Vad som förvånar mig en aning är hur bra en del billig massproducerad optik kan vara.
Väldigt ofta håller dagens objektiv tillräckligt hög kvalititet "good enough" utan att kosta skjortan.
Kanske finns det en tumregel som säger att man bör tänka sig för innan man köper en billig zoom med väldigt stort zoomomfång. Även om dagens superzoomar blir bättre och bättre.