Fotoskola: Lär dig mer om optik
Foto: Studiocasper/Istockphoto
Oskärpeteckning - bokeh
En lite orättvis men halvsann generalisering är att nybörjare ofta är fixerade vid bra skärpa medan erfarna fotografer är mer intresserade av hur oskärpan ser ut. Hur oskärpan ser ut i bak- och förgrund påverkar ofta hur skarpt vi uppfattar att huvudmotivet är. Ett enkelt sätt att få till exempel ett porträtt att se skarpare ut är att helt enkelt se till så bakgrunden befinner sig långt bakom personen. Då blir skillnaden mellan det som är i fokus och det som inte är det tydligare och bilden ser skarpare ut utan att egentligen behöva vara speciellt skarp rent tekniskt sett.
Så hur oskärpan ser ut är viktigt. Problemet är att det inte finns något enhetligt sätt att mäta eller bedöma oskärpa. Det finns en del saker många håller med om, som att punktformiga ljuskällor i oskärpa skall återges som cirklar, inte ovaler eller sexhörningar. Och att de cirklarna skall vara jämna, inte vara ljusare i kanterna än i mitten. Det skall inte finnas tvära kontrastövergångar i oskärpan. Man brukar ibland tala om ”lugn” oskärpa, vilket handlar om att den känns mjuk och inte har tydliga kontraster som drar blicken till sig.
Ett problem är att många av de saker man gör för att få bra prestanda i skärpeplanet, de delar av bilden som skall vara skarpa, har en negativ effekt på oskärpan. Det har ofta varit svårt att kombinera hög upplösning, i synnerhet i zoomar, med snygg oskärpa. Många av de korrigeringar man gör för att dämpa fel som till exempel sfärisk aberration kan påverka oskärpan negativt.
Dessutom kan ett objektiv ge snygg oskärpa för vissa typer av bakgrunder, men inte för andra. Eller när bakgrunden är på vissa avstånd från skärpeplanet, men inte på andra. Bländarens form spelar roll, tydligast i hur den påverkar punktformiga ljuskällor i oskärpan. Bländaröppningen påverkar skärpedjupet och därmed också oskärpeteckningen. En större bländare ger alltid mer oskärpa och ofta, men inte alltid, snyggare oskärpa.
Till råga på allt är oskärpa lite av en smaksak. Olika fotografer gillar olika typer av oskärpa. Vårt råd är att du ägnar lite tid åt att utforska oskärpeteckningen hos dina objektiv. Hur ändras den med olika bländare? Hur blir den med lövträd i bakgrunden? Med högt gräs? Med punktformiga ljuskällor?
Överstrålning kan vara snyggt. Normalt försöker man ju undvika överstrålning i bilder eftersom det sänker kontrasten. Men här är ett exempel på hur den sänkta kontrasten faktiskt hjälper till att göra bilden mjukare och mer stämningsfylld.
Avrundning - vad är det som gör vissa objektiv så dyra?
Vi fotografer ställer hela tiden allt högre krav på våra objektiv. Kraven leder till avancerade och dyra lösningar med fler linselement, specialglas, asfäriska element, ytbehandlingar, komplexa mekaniska konstruktioner där element rör sig olika mycket och i olika riktningar. Högre krav innebär ofta större diameter. Allt det här gör objektiv dyrare.
Det gäller alla typer av objektiv: Långa objektiv är optiskt okomplicerade, men skall de vara ljusstarka blir linselementen framför bländarmekanismen enorma. Korta objektiv är ofta optiskt komplexa på grund av retrofokuskonstruktioner och att ljuset skall böjas så mycket.
För varje linselement som uträttar en sak måste du ibland ha ett eller två till som kompenserar för problem som det första elementet orsakade. Ju mer ett linselement uträttar, till exempel vinklar ljuset mer, ju större kompensationer behövs sedan. Vill man dessutom ha zoom så kombinerar man flera optiska problem i samma objektiv vilket förstås gör konstruktionerna enormt mycket mer komplexa.
Det är helt enkelt så att kvalitet kostar. Vill vi ha bra prestanda blir objektiven också större och dyrare.
Läs mer
Artikeln är publicerad i Fotosidan Magasin 5/2016
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
26 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det kan ju vara värt att upprepa: artikeln innehåller en del förenklingar som kan få någon genuint optikkunnig person att skruva lite besvärat på sig :)
Den som vill kan få texterna som pdf, genom att meddela sin e-postadress genom Fotosidan.
Jag skulle dock vilja veta lite mer i detalj hur man resonerar kring en linskonstruktion vid utveckling, och varför vissa linsgrupper ser ut som de gör, med exempel.
Exakt hur fungerar ett vanligt fast normalobjektiv? Det är ju ändå mer än en lins, exempelvis, fastän ögat bara har en lins och inget problem med ex. kromatiska fel, vad jag vet.
"Optiskskolan del 2 - nu nördar vi vi till det" :)
Men vi vet helt enkelt inte hur stor gruppen är som vill gräva sig vidare och mer i detalj.
- - -
Angående ögat så är det vanskligt att jämför det med objektiv - vår mänskliga syn är oerhört komplex och består till att börja med bara delvis av information från ögonen - för det mesta hämtas minst lika mycket från minnet. Och sedan har vi en hel mängd bearbetning (bildmanipilation!) av det som ögonen rent fysiskt ser, där vi gör allt från kompensera för optiska fel till att kasta bort information som bedöms oviktig. Sist men inte minst har människors syn helt klart kromatiska fel - de finns knappt två människor som uppfattar färg exakt likadant :)
Givet! Släpp loss!
Kanske går att göra flera olika för olika nördighet.
1 Lätt nördig = för alla
2 mellan nördig = för vetgiriga.
3 Super nördiga = för de som behöver veta mer än nödvändigt.
;-)
Hur intresserad man än är av denna kunskap och teknik i övrigt så påverkar den ju resultatet av bilderna och valet av objektiv vid rätt tillfälle ;)
Jag tog emot erat råd för ett antal år sedan och använde ett objektiv i taget på olika motiv/uppdrag/ställen och prövade att ta ut gränserna.. vilket lärt mig vad som skall med i "trunken" inför olika uppdrag nu.
Tack igen för en mycket bra genomgång.
https://petapixel.com/2013/08/05/zeiss-f0-7-you-can-now-rent-two-of-the-largest-aperture-lenses-ever-made/
Bara en liten notering på det praktiska planet. Rent formellt borde det var lätt att korrigera plus och minusdistorsion i det digitala mörkrummet - tyvärr är det många gånger inte så. I den verkliga fotografin plåtar man sällan från ett rakt plan till ett annat rakt plan, man håller kameran i alla möjliga plan gentemot motivet. Det får som följd att om man digitalt i efterhand korrigerar en besvärande plusdistorsion i den ena delen av bilden, så får man ofta en oskön minusdistorsion i en annan del av bilden. Som i så många andra fall blir det bäst om det är så rätt som möjligt från början - låg distorsion hos objektivet.
Vad som förvånar mig en aning är hur bra en del billig massproducerad optik kan vara.
Väldigt ofta håller dagens objektiv tillräckligt hög kvalititet "good enough" utan att kosta skjortan.
Kanske finns det en tumregel som säger att man bör tänka sig för innan man köper en billig zoom med väldigt stort zoomomfång. Även om dagens superzoomar blir bättre och bättre.