Fotosidan testar
När Canon efter fyra år ersätter sin professionella allroundkamera 5D Mark III är förväntningarna högt ställda. 5D Mark IV bjuder på en en lång rad nya funktioner och förbättringar. Samtidigt är allt som vi gillar med Mark III bevarat.
Från och med 5D Mark III gick Eos 5-serien från att vara entusiastkameror till att vara vara proffskameror. Det innebar vädertätning, kraftigare kamerahus, snabbare serietagning, mer avancerad och precis autofokus med mera. Idag är hårt slitna Mark III:or en vanlig syn bland landets pressfotografer. Det är fler än bara pressfotografer som efterfrågar tåliga kameror och Canon har gjort 5D Mark IV ännu mer tålig mot damm, väta och stötar. Det framkom när hyrföretaget Lensrentals plockade isär nya kameran. Trots förstärkningen har Canon lyckats banta vikten med 60 gram.
En av de nya komponenterna på insidan är en ny spegel- och slutarmekanism som ger tre praktiska fördelar: snabbare serietagning, diskretare ljud samt mindre vibrationer.
5D Mark III har ett läge för tyst serietagning som är imponerande diskret, men vid snabb serietagning är Mark III högljudd. Mark IV är märkbart tystare vid snabb serietagning.
7 bilder per sekund i kombination med en väldigt rapp autofokus gör att 5D Mark IV klarar av de flesta situationer som en natur- eller pressfotograf kan hamna i. Visst hade 8 bilder/s varit ännu bättre, men vi hade ännu hellre sett en större bildbuffert än 15 bilder i råformat. (Huntingtown Beach, EF 70-300/4-5,6L IS, 300 mm, f/8, 1/1000 s, ISO 200).
Rappare autofokus
Mark IV har samma AF-modul som toppmodellen 1D X Mark II. Det är en utvecklad version av AF-modulen i 1D X, 5D Mark III och 5Ds/R där AF-punkterna flyttats ut något så att de täcker en större del av bildytan. En snabbare processor gör dessutom autofokusen rappare. Störst skillnad märks i svagt ljus.
Ännu tydligare skillnad mellan kamerorna märks om man använder en objektivkombination med ljusstyrka f/8, ex 500/4L med 2x telekonverter. Med hjälp av en firmware-uppdatering går mittpunkten hos 5D Mark III att använda vid f/8. Med Mark IV kan flera punkter användas och precsionen är högre. Det blir fler skarpa bilder när motivet rör på sig.
Till skillnad mot 5D Mark III så har Mark IV fått en färg- och IR-känslig ljusmätare.Ljusmätaren är en lågupplöst sensor med 150 000 bildpunkter som med hjälp av färginformationen kan att urskilja huvudmotivet. Funktionen kallas ”EOS ITR AF” och gör att kameran kan byta aktiv AF-punkt allt eftersom motivet flyttar sig över bildytan. Då blir det enklare att behålla en snygg komposition under en serietagning. Funktionen är praktisk, men kan blir ännu bättre.
Större dynamiskt omfång. Får många är större dynamiskt omfång den största nyheten med 5D Mark IV. Skillnaden i förmågan att registrera detaljer i skuggorna är två steg jämfört med 5D Mark III vid ISO 100. Men som du kan se på nästa uppslag blir det även snyggare när man ljusar upp skuggorna. Det här bildexemplet har extrem kontrast och är i mitt tycke snyggast utan snyggast utan upplättning, men det är ett illustrerande exempel. (Hermosa Beach LA, EF 70-300/4-5,6L IS, 176 mm, f/5,6, ISO 100).
Förbättrad bildkvalitet
Den hårdaste kritiken mot Canon på senare år har varit sämre dynamiskt omfång vid lågt ISO än konkurrenterna. Med 1D X Mark II hittade Canon en lösning på problemet genom att korta den analoga signalvägen från sensorn till A/D-konverteraren (som nu sitter på sensorchipet). Det ger mindre elektronikbrus och ett bättre signal/brus-förhållande, eller som det kallas i fotosammanhang: dynamiskt omfång.
I praktiken innebär detta att du kan ljusa upp mörka partier i bilderna rejält utan att de områdena blir markant brusigare och missfärgade. Resultatet blir inte lika perfekt som med de bästa Sony-sensorerna, men skillnaderna är är numera mycket små. Däremot är skillnaderna tydliga när vi jämför med bilder från 5D Mark III och 5Ds/R (se motstående sida).
När det franska teknikföretaget DXO mäter upp sensorerna finner de att 5D Mark IV ger 13,5 stegs dynamiskt omfång vid ISO 100. Motsvarande värden är 12,4 steg för 5Ds R och 11,7 för 5D Mark III. Över ISO 800 är skillnaden i dynamiskt omfång konstant med nästan ett stegs fördel för 5D Mark IV jämfört med 5D Mark III och 5Ds/R.
Vi har också tittat närmare på vilken fördel ökningen från 22 till 30 megapixel ger. I kombination med ett svagare lågpassfilter ger 5D Mark IV en detaljåtergivning som ligger väldigt nära 50-megapixelkameran 5Ds. R-versionen som har ett inaktiverat lågpassfilter ger däremot tydligt bättre detaljåtergivning om man fingranskar mycket stora utskrifter.
Det är få bilder som skrivs ut 70x100 cm stora, så i praktiken innebär den ökade upplösningen istället att bilderna från 5D Mark IV tål kraftigare beskärning än 5D Mark III.
Renare skuggor. Canon lider inte längre av markant mindre dynamiskt omfång vid låga ISO än konkurrenterna. Vårt testmotiv har inte tillräcklig kontrast för att utmana gränsen för det dynamiska omfånget, men det är tydligt att de uppljusade skuggpartierna blir brusigare med både 5D Mark III och 5Ds R. Dessutom har skuggorna magentafärgats. 5D Mark III-bilden lider även av ful bandning. 5D Mark IV tål helt enkelt kraftigare bildbehandling.
Små skillnader i brus. Alla fullformatskameror med småbildssensorer har idag mycket lika brusnivåer vid högt ISO. Tillverkarna har lärt sig att utnyttja sensorerna effektivt så att de fångar upp de flesta fotoner i ljuset och genom att hålla nere elektronikbruset. Det är knappt någon skillnad i brus mellan Canons modeller, vilket också bekräftas av mätningar från franska DXO. Däremot finns det skillnader i dynamiskt omfång vid högre ISO. Bilder med sämre omfång kan kännas råare i karaktären, mer "pressade" Det skiljer cirka 1 steg mellan 1D X Mark II som är bäst och 5D Mark III som är sämst. 5D Mark IV ligger mittemellan. Testbilderna är tagna vid ISO 6 400.
60 megapixel
Ska vi vara helt korrekta så är 5D Mark IV en 60 megapixel-kamera eftersom varje pixel i bildfilen är en ihopslagning av en höger- och en vänsterpixel. Canon kallar sensortekniken för Dual Pixel CMOS. Tekniken används i dagsläget inte för att ge ökad upplösning.
Funktionen Dual Pixel AF introducerades med Eos 70D. Höger- och vänsterpixlarna används för att ge snabb fas-autofokus i live view-läge. Om vi jämför med 5D Mark III så är det stor skillnad på hur autofokusen fungerar i live view-läge. Det går inte bara snabbare utan det går även utmärkt att följa rörliga motiv med skärpan, både vid video och stillbildstagning (med max cirka 4 bilder/s).
Med 5D Mark IV introducerar Canon fler funktionen som utnyttjar de dubbla pixlarna. Nu går det att finjustera skärpan och bakgrunden samt kompensera för ghosting (skuggfenomen). Det kräver att man lagrar alla 60 miljoner pixlar i ett nytt råformat som kallas Dual Pixel Raw och sedan öppnar bilden i Canons program DPP. Råfilerna blir dubbelt så stora vilket slöar ner kameran något. Canon DPP är dessutom ett rätt långsamt program. Men för den som, exempelvis tar porträtt med kort skärpedjup där det dessutom är mycket kritiskt att skärpan hamnar exakt rätt, kan det vara värt att välja Dual Pixel Raw, trots ett långsammare arbetsflöde. Med tiden kommer säkert också fristående råkonverterare kunna dra nytta av det nya råformatet.
30 megapixel - så stor blir skillnaden. Kombinationen av ett svagare lågpassfilter och en ökning från 22 megapixel till 30 gör att Canon Eos 5D Mark IV ger en något bättre detaljåtergivning. Canon Eos 5Ds R som har 50 megapixel och ett filter som eliminerar lågpassfiltrer ger ännu något bättre detaljåtergivning. Skillnaden mot 5Ds som har ett vanligt lågpassfilter är så liten att vi inte ser någon anledning att välja denna kamera framför 5D Mark IV.
Wifi, GPS, flimmerreducering mm
5D Mark III skulle ha lanserats hösten 2011 men lanseringen försenades till våren 2012 på grund av tsunamin i Japan. Det innebär att det skett en del utveckling sedan Mark III kom. Ett enkelt exempel är Mark III bara kan skriva på SD-kort med 30 MB/s medan Mark IV är UHS-I-kompatibel, vilket innebär uppåt 95 MB/s.
Flimmerreducering är en praktisk funktion som blivit standard för mer avancerade Eos-modeller. Det innebär att ljusmätaren analyserar lysrörsbelysning som flimmrar och tajmar utlösningen av slutaren. Resultatet blir jämnare exponerade bildserier.
Redan Canon Eos 6D hade både inbyggd GPS och wifi-funktion. 5D Mark IV är den första proffsmodellen med inbyggd wifi.
1D X Mark II som kom tidigare i år har bara inbyggd GPS. Wifi-funktionen är ovanligt avancerad för att vara inbyggd. Det går inte bara att styra kameran från en smartfon och skicka bilder till densamma, utan det går även att skicka bilder till en dator, en FTP-server och till Canons egen molntjänst. Många pressfotografer skickar bilder direkt från sina kameror till tidningens FTP-server.
Tyvärr hittade vi några begränsningar som känns onödiga. Canon har med 1D X Mark II och 5D Mark IV äntligen infört beskärning av bilder i bilder i kameran. Men funktion är avstängd när den behövs som mest - alltså när man ska skicka iväg bilder från kameran. Även den inbyggda råkonverteringen är avstängd då, vilket också är en funktion som behövs just när man ska skicka bilder. Detta borde Canon fixa till genom en firmware-uppdatering.
Vi hade också önskat en memo-funktion så att det går att tala in en bildtext till bilderna. På vår önskelista står även att kunna spara kamerans inställningar på ett minneskort och att både kunna sätta betyg och låsa bildfiler med RATE-knappen. Som det är nu är det antingen eller som gäller. Wifi-funktion fungerar bra på nära håll, men vill man kommunicera på längre avstånd krävs wifi-sändaren WFT-E7.
Dual Pixel Raw ger nya möjligheter. Justera skärpan i efterhand. Det kan låta som att aprilskämt, men Canons nya funktion Dual Pixel Raw kan utnyttja skillnaderna mellan vänster och höger pixelhalva för att finjustera skärpan och bakgrunden. I exempelbilden har skärpan hamnat på kinden framför ögat istället för på ögat. Med Canons program DPP kan vi justera skärpan så att den hamnar på ögat. Vrider vi max åt andra hållet hamnar skärpan på näsan. Bakgrundsreglaget ger en liten förskjutning av bakgrunden, så att man exempelvis kan undvika en störande reflektion. En nackdel är att bakgrundsoskärpan på höger och vänster sida får olika karaktär vid justering.
SLUTSATS
Canon Eos 5D Mark IV bjuder på en lång rad förbättringar och nya funktioner jämfört med 5D Mark III som tillsammans gör en tydlig skillnad mellan modellerna. Men den höga prislappen innebär att många med rätta ifrågasätter om det är värt att uppgradera. 5D Mark III är fortfarande en kompetent stillbildskamera. Som videokamera är 5D Mark IV långt mer avancerad, även om man inte filmar i 4K så ger Dual Pixel AF helt andra möjligheter att följa rörliga motiv.
Bättre bildkvalitet vid högre ISO. Fler faktorer bidrar till att 5D Mark IV presterar bättre vid högre ISO än 5D Mark III. Brusnivån är i stort sett samma (se nästa sida), men ett större dynamiskt omfång gör att bilden ser mindre rå ut i karaktären. Till detta kommer att detaljer i bilden tål att skuggorna inte missfärgas och vid uppljusning så uppstår inte bandning. Den här bilden är tagen med hela ISO 5000. (Downtown Los Angeles, EF 24-70/4L IS USM vid f/8, 1/1000 s, ISO 5000).
Fotosidan produktdatabas
Omdömen från medlemmar, testbilder och produktinformation
9 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Autofokusen är inte helt konsekvent (antar att en
programuppdatering löser detta) och så saknar jag
16ggr förstoringen på displayen som 5DSR har.
I övrigt en fantastisk kamera.
Det kostar dock att köpa nytt. En lätt begagnad 5D Mark III ger en klar förbättring till en mindre peng, samtidigt är Mark IV en modell som kommer att hålla och kännas modern i många år framåt.
Annars en bra text som även tog upp saker jag inte alls lärt mig från andra sajter så som det där med hur den nya IR sensorn fungerar och vad dens syfte är.
EDIT: Nu hittade jag i sammanfattningslistan att ni nog nämnt de problem jag nämnde ovan. Men varför tog ni inte upp en så viktig sak i huvudtexten? Eller missade jag det nånstans?
Autofokusen är lite förenklad jämfört med fullformatskamerorna du nämner, men jag upplevde ingen tydlig skillnad. Jag testade att fota fågler med 7D Mark II ihop med nya EF 400/4 DO som är lätt och väldigt skarp, även med 1,4x-konverter. Det är en kombo jag verkligen kan rekommendera.
Den höga pixeltätheten (som du nämner) på 7D Mark II -räknas denna fram genom 21 miljoner pixlar (tror jag) samt att huset endast är halvformat? Och följdfråga 2; är "hög pixeltäthet" alltid en fördel; jag menar; många väljer ju fullformatshus ändå? Att fullformat har ett lite bredare användningsområde är ju uppenbart, men för mig gäller i princip bara fågelfoto....(och då gäller ju åtminstone 9 gånger av 10 att man ej kommer så nära objektet som man egentligen önskat).
Ngn annan fågelfotograf som testat att fota samtidigt med en 7D Mark II och ett Canon fullformatshus sida vid sida (med samma objektiv förstås) och sen göra noggrann jämförelse mellan bilderna?
Det är dock ännu viktigare med AF-precision och skarpa objektiv.
Jag kan inte uttala mig om skillnaderna i AF mellan 7D och 5D Mark IV mer än att den senare är bättre. Skillnaderna är nog inte jättestora. Upplever du inte problem med 7D Mark II så finns det kanske inte heller någon anledning att byta.
Vill du ha input från fågelfotografer så föreslår jag att du startar en tråd i vårt forum.
Hur funkar det där resonemanget egentligen?
5D2 är vädertätad den med så det var inget man började med på 5D3. Och hur börjar man med "kraftigare kamerahus"? 5D2 var kraftigare än 5D så vilken gräns är det man överskridit med trean? Samma sak med serietagningen.
Dessutom kunde Canon få upp priset genom att göra 5D Mark III till en proffskameorna. För dem som tyckte 5D Mark III blev för tung och dyr kom 6D som kan allt som 5D Mark II kan och lite till.
Verkar inte bli någon rusning efter IV:an om man ska tolka intresset här så här på FS för denna artikel (vore kul att veta hur många som läst den istället och inte bara hur många som kommenterat den) och man kanske hoppar IV:an om man främst är intresserad av stillbild och bättre stöd för 4K-videoproduktion. Hur ska de Canon-användare ställa sig idag som vill filma i 4K men inte tycker IV:an håller riktigt?
Skillnaden mellan MK II och MK IV är stor skriver Magnus men hur är det för en stillbildsfotograf som har en MK III istället idag?
Det är nog inte lätt idag att vara kamerakonstruktör och marknadsförare på en marknad som präglas alltmer av avtagande nytta med de nyheter som nuförtiden kommer i de senaste kamerahusen - i alla fall om nyheterna inte handlar om video.
Sen kan man kolla på försäljningssiffrorna. I september rapporterade GFK att 5D Mark IV stod för 31,6 procent av antalet sålda kameror med småbildssensor på marknaden (42 procent i värde).