På hemväg

Nu är det vår och man vill gärna vara ute en stund på vägen hem från jobbet. Tog svängen förbi St. Eriksgatan i dag och tittade på den fina utsikten från St.Eriksbron. Solen försvann just ner bakom horisonten och alla fönster i Vasastan brann.

Bara ett problem: det var KALLT! Att bilderna blev oskarpa berodde i alla fall delvis på att fingrarna skakade.

Så sista biten fick det bli tunnelbana. På Odenplan finns en monter där olika unga konstnärer får ställa ut. I bland är det riktigt intressanta saker där. Just nu är hels montern fylld av en gigantisk bläckfisk. Tydligen är den hungrig för det syns ju tydligt vad den har i kikaren. Föräldrar håll i era småttingar!

Två förväntansfulla damer med nyfärgat hår väntade på sina vänner.

Trevlig helg!

/Ylva

2011-03-26 22:17   EGW

Gamla Norrbackagatan på andra sidan kanalen! Tänk, där har jag bott för många år sedan. Aldrig har jag bott någonstans där känslan av "mitt i stan" var så stark. Utsikten över järnvägen och kanalen, bullren från tågen dygnet runt, stadens puls som slog emot mig så fort jag klev ut utanför dörren... vad i herrans namn fick mig att flytta därifrån? Haha, jo, jag träffade en kvinna som bodde i radhus i Nacka! Och hon klargjorde från dag 1 att flytta innanför tullarna var otänkbart för henne.

I går firade vi 29 år som gifta, på en trevlig restaurang. Jag åt för mycket :-) Livet förflyter, år efter år -- vilken skön känsla vi har båda två, att våra 29 år tillsammans varit väl använda och fyllda av allehanda storslagna erfarenheter!

2011-03-26 22:24   ylva_h

Ja det är ett häftigt ställe! jag åker tunnelbanan som går under bron varje dag, så det är trevligt att komma upp ett plan. Husen vid bron är riktiga 20-talsmaränger. Det har varit så kall vinter att det fortfarande är is på vattnet.

Du kom ännu längre ut på landet än Nacka med tiden ;-) Men det verkar ha varit rätt val. Grattis till jubileet!

EGW 2011-03-27 03:39

Tack ska du ha. Det är en nåd att få leva frisk med sin käresta i många år!

Ja, nu bor vi nästan på riktiga landet. En vingård på ena sidan av byn, en bondgård på den andra. Men ändå gångavstånd till köpcentret. Jo, jag fick ge upp storstan och söka andra värden. Inte minst när jag går ut med kameran är detta lantliga samhälle ett annat slag av utmaning än storstan. Men det är säkert nyttigt för hjärnan. Jag längtar i själva verket inte tillbaka till storstan och trycket där. Man förändras med nya erfarenheter. Men en gång var jag ändå väldigt lycklig mitt därinne i Stockholm.