Mycket glädje och lite sorg i Harry Potters hemtrakter

Vi hade en trevlig anledning att åka till London förra veckan då yngsta dottern skulle få sitt diplom. Släktens första MA, inte utan att man känner sig lite stolt!

Själva högtiden försiggick på Royal Albert Hall.  Riktigt pampigt med orgelmusik och alla lärare och elever tågade förstås in iförda svarta mantlar med huva enligt anglosaxisk tradition. Rektor kommenterade i sitt tal att det var som hämtat ur en Harry Potter-bok. Det var en fantastisk upplevelse att se 600 elever vandra fram och skaka hand med skolans rektor.

Dottern sitter på läktaren längst upp till vänster...

Och är man utbildad womens wear designer med skor som specialitet så skall man naturligt vis vandra fram i sina egendesignade kreationer.

Inte Askungens sko, men från samma kollektion.

Tyvärr gjorde jag en riktig tabbe och glömde min kamera i taxin efter ceremonin. Antagligen la jag min svarta kamera på det svarta sätet när jag tog fram plånboken för att betala, och såg den sedan inte när alla skulle ut. Därmed gick ALLA bilder från firandet utom de två jag tagit med mobilen inne på Albert Hall förlorade. Ja, det var verkligen inte roligt att öppna handväskan för att ladda batteriet på kvällen och inse att kameran var borta. Man får hoppas att någon snäll själ lämnar in den på hittegodset. Och att släktingarna fotograferade med sina mobiler och kan dela med sig. Man får trösta sig med att det var första gången på de 30 år jag burit runt på mina kameror som jag tappar bort någon, men att det skulle ske just denna dag var ju extra oturligt.

2015-07-09 01:25   EGW

Ajaj vad ledsamt med kameran! Vilken tur att du i alla fall hade mobilen. Och vilken fantastiskt fest! Fantastiskt kreativa skor. Var det vad hon bar på ceremonin? Ja, det är en sann glädje när det går bra för barnen, när de utvecklar sin kreativitet och har framgång.

Svar från ylva_h 2015-07-09 17:09

Ja det är roligt när barnen har egna idéer om hur karriären skall se ut! Och hon har verkligen fixat allting själv och klarat sig ute i stora världen sen hon var 18.
Nej det här är ett par hon hade på sin utställning, hon har gjort ett antal olika modeller av det här "espadrill"-temat. Paret på avslutningen var turkos och hade en mer elaborerad klack. Jag provade dem och konstaterade att det kräver sin kvinna att kunna röra sig i så höga klackar ;) Men några bilder har jag ju inte så det fick bli en annan.

EGW 2015-07-09 18:17

Det du skriver kommer mig att tänka på studentfesterna här (kallas graduation). Det är årets stora kostymfest för de unga. Det sägs att klänningen för denna fest är den viktigaste för en flicka näst efter brudklänningen. Men de är ju fortfarande ganska unga och oerfarna, och det ska sägas att de stundom väljer med mer fantasi än god smak, om jag så säger. När det gäller skor, så är det för många första gången de bär högklackat. De inser inte att det krävs övning för att gå vackert i högklackat, så det är fantastiskt att se hur de vinglar fram på styltorna. Men stämningen är alltid på topp!

Svar från ylva_h 2015-07-09 19:53

Ja, det har blivit litegrand så här hemma också, avslutningsbalen i 9.an är första gången med långklänning och högklackat för många. Och de är väldigt söta!
Men jag tror det är ännu större i USA, kanske samma som i Canada. Såg att det fanns en tävling att göra sin examensklänning av gaffa-tejp. Tejpen finns ju i olika färger och en tjej hade gjort både en riktigt snygg känning till sig och en kostym till kavaljeren. Hon vann förstås.

2015-07-09 20:14   Ewa Kirjavainen

Så roligt det måste varit, dock inte att bli av med kameran förstås!
Grattis till både dig och dottern!

Svar från ylva_h 2015-07-09 22:09

Tack! Hon såg inte missnöjd ut direkt :)
Tyvärr inte min förtjänst över huvud taget, hon har faktiskt fixat sin utbildning, jobb och boende utomlands själv ända sen studenten. Vi har bara ordnat hemresor och förvånats...