Karnevalen i Uppsala

Det var varmt, soligt och mycket färger. Trevligt att ha en kamera som kan registrera färger vid ett sådant här tillfälle. Nu finns det nog massor av bilder från det här evenemanget med dansande tjejer, jag tycker det är svårt att få till något vettigt när bakgrunden ofta är tråkig. Visst, man kan ha ett bautatele med kort skärpedjup, men nu har jag inte det. En del av de där objektiven kostar ju lika mycket som en bil...;-)

Det vore kul att fotografera det här med ett vidvinkelobjektiv, men då måste man ju vara mitt i smeten (mycket närmare) och då kommer det säkert någon (proffsfotograf?) och protesterar att man stör bilden, kanske inte heller tjejerna/deltagarna skulle tycka det vore så kul att ha en fotograf så nära hängande i hasorna.

Så det blev lite så här i stället. Bilderna är kraftigt beskurna eftersom jag som sagt inte har något kraftigt teleobjektiv.

Man blir törstig i den här värmen om man dessutom ska dansa!

Hon kanske lyssnar på musiken?

Ska väl vara en hjärtlig hälsning!

Mera färger och mera fjädrar!

Ännu mera färger, fast en annan nyans!

Och fjädrar...

Kul evenemang. Alltid lika roligt att fotografera, fast det är svårt när motiven hela tiden rör på sig. Min kamera är inte världens snabbaste. Oftast fotar jag stillastående motiv.

/Tomas

Mer funderingar om fisheye

Min föreställning om fisheyeobjektiv var förut lite begränsade, jag såg framför mig cirkulära bilder i 180 grader - kul, men kanske inte så användbart.

Nu har jag ett fisheye, fast inte riktigt som jag trodde. Det är 15/2.8. Jag har redan ett 15mm och ett 12-24 mm objektiv till mina småbildsformatskameror (långt ord) - gillar inte riktigt begreppet "fullformat"...Vad ska man då kalla formatet för Hasselblad?

Ett fisheyeobjektiv ska ju inte vara raktecknande, men faktum är att det här objektivet tecknar en rak horisontlinje lite beroende på hur man håller kameran. Jag har andra zoomar som inte klarar att teckna en rak horisontlinje.

Så till sist: det roliga, och det som skiljer det från mina andra extremvidvinklar är närgränsen. Den är några cm framför frontlinsen! Med liten bländare blir skärpedjupet enormt t.o.m. på en småbildskamera.

Lite exempel:

Den här vitsippan såg ensam ut. Skulle inte blivit samma bild men en normal makro.

Några fler vitsippor. Med ett makro hade man inte sett bakgrunden. Ibland vill man ha kort skärpedjup, ibland kan det vara roligt med ett större.

Kungsängsliljorna blommar! Också i ett annat perspektiv än jag fotat dem tidigare.

Sedan blev det dags för middag.

Behöver man ett fisheye?

Nä, förmodligen inte. Men jag köpte ett ändå - bara för att jag kunde..!

Inte så lätt att använda ändå. Jag är en vidvinkelnörd och har vidvinklar ner till 12 mm för småbildsformatet, men de är raktecknande vilket liksom är skillnaden.

Det här objektivet är ett fisheye 15 mm för småbildsformat med största bländare 2.8 och en närgräns på 15 mm(!), tycker jag är rätt imponerande och kan ge intressanta bilder - inte så många idag kanske.

Ska bli intressant att ta ut till kusten och fotografera en horisont. Beroende på hur man håller kameran blir horisonten krökt, välvd eller helt rak verkar det som.

Solen direkt in i kameran. Ja, jag ser kromatisk abberation..!! Stör det så mycket?

Ja, nu kommer någon kanske klaga på bakgrundsoskärpan - med viss rätt, inte särskilt snygg. Men man kan inte få allt. Man kan däremot med bländare 22 få ett skärpedjup från någon cm till oändligheten. Har inte provat det än. Här var det inte tillräckligt ljust för bländare 22.

Kul objektiv är det i alla fall.

/T

Ibland är man deppad

Ibland är man deppad som sagt, verkligheten liknar den här bilden:

Men man får inte ge upp. Våren är på väg, det upptäckte jag idag när jag var ute och gick. Och tittar man åt andra hållet kan det se ut så här:

Lite gladare färger. Ljuset kommer!

/T

Militärer omgivna av barn

Kollade lite på gamla bilder och hittade det här: två generaler omgivna av en massa barn! Kanske man kan tycka är lite gulligt. Krig är inte gulligt, men man måste ha ett försvar, eller som någon sa: man har alltid en arme i sitt land , sitt eget eller någon annans.

Som man sa på sjuttiotalet: "make love not war" - ligger något i det.

En bild från dazumal (låg i samma mapp):

/Tomas