Någon slags experimentell fotoperiod?

Jag fortsätter att skanna gamla svartvita negativ som jag har glömt (en del har jag kopierat för längesedan).

Då dyker det upp en del lite märkliga bilder som jag inte vet om jag kan stå för idag. Betyder ju inte att de är helt kass, lite svårt att säga eftersom jag är min egen domare.

Skärpan och kvaliten är inte den bästa, mest beroende på att neggen är skannade i en ganska enkel skanner. Känner att jag inte ORKAR hålla på med min bättre skanner - kanske kan ta tag i det om jag ids. Så bra är inte bilderna. Och förresten? En bild är väl en bild om än inte i högsta tekniska kvalitet?

Ja, inget märkvärdigt. Lite annorlunda perspektiv kanske.

Den här var kanske lite bättre.

Men nu kommer vi till de riktigt "skumma" bilderna.

Vad menas med det här?

Eller det här?

Skumt? Är från min Uppsalatid, kanske för mycket punsch?

En avslutande lite mindre experimentell bild. Det var ju vinter för ett tag sedan.

/T

Gyllene snittet igen, kanske inte perfekt

Ja, kanske inte mitt i prick. Men nästan(!) Kanske. Jag kunde ju förflytta bilden lite till vänster. Men nu var det den här bilden jag tog och allt är inte bildkomposition - eller?

/T

Jag och morfar fiskar på 50-, eller var det 60-talet?

Jag hittade (jag hittar så mycket bilder överallt), några bilder när jag och morfar var ute och fiskade utanför Skrea Strand (Falkenberg) och jag minns inte om det var 50- eller 60-tal faktiskt, jag var inte så stor då och född 1950. Det här är skannat från en kopia, negativet finns förmodligen i någon av de sju bananlådor negativ och dia pappa lämnade i arv(!) Som tur var skannade han själv en stor del av dessa själv.

Förmodligen hade jag hunnit fylla 10 år åtminstone eftersom jag (tror) att det här är taget med pappas Rolliflex 6x6 cm. Själv hade jag ju ingen kamera. Modigt av honom att låna ut den när vi skulle ut på sjön. Hur jag exponerade och ställde in tid har jag ingen aning om faktiskt, fanns ju ingen ljusmätare. Nu är väl 6x6-negativen rätt förlåtande för lite felexponering, skärpan är ju inte lika förlåtande i det formatet (litet skärpedjup), verkar ändå som om jag prickat in det någorlunda.

Först en bild när morfar sätter på agn:

Sedan är det dags att kasta:

Och så får man napp!:

Ja, här är fisken: en lax förstås eftersom det är Falkenberg.

 Morfar bodde i Falkenberg och det är där jag är född och tillbringat 18 somrar. Lägg märke till att det inte syns till några "fritidskläder", morfar har en gammal kavaj i stället. Till vänster ser man tvättstugan där mormor tvättade i ett stort kar som fick eldas med ved. Tvätten hängde man ut på gården om det var någorlunda vackert väder.

Alltså bilder som är 50-60 år gamla.

/T

Roligt med lite udda objektiv

Skillnaden mellan det ena och det andra 35 mm eller 50 mm kan man ju diskutera. Jag tycker det är roligare att jämföra (och använda) lite andra brännvidder.

Jag har ju tidigare visat bilder med min 7Artisan 50/1.1 med M-fattning. Väldigt kul objektiv som inte riktigt alla fotopetimetrar kanske skulle tycka vara värt att köpa. Lite rörig bakgrundsoskärpa men för övrigt inget som stör mig. Jag tycker t.o.m. att bakgrundsoskärpan tillför något. Framför allt är den oskarp när man ska ta närbilder. Bakgrunden alltså, inte motivet.

Nu till ett annat objektiv på en annan skala: 15 mm makro. Då har vi ett extremt skärpedjup även med 24x36mm. Men det är verkligen en utmaning att få till en bra bild - allt kommer ju med, i värsta fall delar av dig själv.

Om man nu håller sig till makro (som var anledningen till att jag köpte objektivet, jag har andra vidvinklar) så blir det ännu svårare. Dessutom är det här objektivet helt manuellt, alltså inget autofokus och bländaren får man ställa in själv - men det är jag ju van med sedan 70-talet.

Har fortfarande ingen riktigt bra bild, men skickar några:

Ja, vitsippor. Blomman till höger var nära att nudda linsen, inte mycket utrymme där.

Vet inte vad blommorna heter. Ja bakgrundsoskärpan är väl inget för fotopetimetrar.

Ja, det här är väl inte så mycket att komma med när det gäller bra bilder, men medge att det finns en viss potential att hitta nya motiv med ett 15mm makro. Jag får väl jobba vidare.

/T

Det är en utmanining att sätta skärpan manuellt med 50/1.1

Ja, som sagt: att sätta skärpan med ett 7Artisan 50/1.1 är inte helt enkelt (objektivet har inget autofokus). Nuförtiden har man ju mest autofokus som sköter den saken och oftast bättre än vad man klarar själv. Det tar lite tid och funkar inte för sport- och fågelfoto.

Det var varmt i helgen och vi var ute i Botaniska trädgården och svettades. Där finns ju rätt mycket blommor. Trodde inte det skulle bli något men det här objektivet kan ge rätt intressanta resultat p.g.a. sitt korta skärpedjup. Dessutom råkar man ut för något som är det omvända för en fotograf i många fall: det är för mycket ljus för bländare 1.1. Så jag har ett gråfilter som minskar ljusstyrkan tre steg. Det fick jag ha på eftersom solen sken från en klarblå himmel.

Tyvärr la jag inte på minnet vad blommorna hette..

Här är väl ingenting skarpt egentligen - men någonstans i mitten måste den ju finnas.

Ja, oskärpecirklarna är ju inte runda i ytterkanten, men det är väl ganska normalt har jag fått veta.

Till saken hör att hela avståndsinställningsvredet på objektivet lossnade(!) och jag fick skruva fast det med min minsta kryssmejsel. Lite meck, men jag tror det ordnade sig. Dessutom följde det med en minimejsel och instruktion om hur man ställer in skärpan på minsta och längsta brännvidd så att det ska matcha mätsökarens inställning - har jag inte sett på något annat objektiv. Som det nu är rör jag ingenting enligt devisen: "Don´t fix what ain´t broken".

Jag har sagt det förr: 50 mm (småbildsformat) är inte min favorit, men det här objektivet är riktigt roligt att fota med. Och inte helt lätt. En utmaning som sagt... Till skillnad mot att bara trycka av och låta kameran sköta alla inställningar.

/T