It's not you. It's me.

Varje förhållande lever sitt eget liv. Men många gånger händer ungefär samma saker ändå. Det spelar ingen roll att kärleken är stor. Slitningar kan det bli i varje fall. Slentrian. En undran om det här är allt?

Mitt förhållande till gatufotograferandet har pågått ett tag nu. Vi fann varandra i början av tiotalet. Sedan dess så gatufotar jag här hemma i Stockholm var och varannan helg. Under ledigheter oftare. Alla resor ägnas åt gatufoto. 

Men på senare tid har jag känt en viss trötthet. Jag tar ungefär samma bilder hela tiden. Iofs en typ av bilder jag gillar men ändå. Så jag har gjort en del förändringar bara för att.

Min vanliga kamera är en Fujifilm X-T30 med Fujinon 23mm f2. En ganska smidig kombo som väger 612 gram. Men för att skaka om livet lite lånade jag ett tag en kamera av en god vän. En Nikon Z6 med Sigma 24mm f1,4. Tillsammans med en adaptor mellan hus och glugg blir det en klump på 1539 gram. Min tanke var att fota med den några gånger och se vad som hände. Skulle jag plåta annorlunda med de förutsättningarna? Fullformat. Ljusstark optik. Att synas mer.

Jag var ute med Z6an vid tre tillfällen, sammanlagt tio - tolv timmar kanske. Här följer några bilder. Ett par per dag.

26 Oktober:

2 November:

9 November:

Så. Hur ska jag summera det här experimentet? Blev bilderna bättre? Jo, tekniskt kanske. Men jag har antagligen mycket att lära om just den kameran. Det kan säkert bli ännu finare skärpa etc. Men innehållsmässigt då? Det tycker jag inte. Samma val av motiv och vinklar. Samma triggers. Fotade jag annorlunda? Nej. Inte egentligen. Skillnaden var att det var ännu svårare att fota obemärkt. Folk lägger verkligen märke till en stor kamera. Det som vore intressant är om jag bara hade haft den kameran under lång tid. Skulle jag då fotat annorlunda? Det får jag aldrig veta för det tänker jag inte göra. Det var en tung jäk*a kamera! :)

Jag gillar min nuvarande kamera. Det beror inte på den att jag tar de bilder jag tar.

Och jag gillar verkligen gatufoto, tro inget annat! Det är inte gatufotogenrens fel att jag tar de bilder jag tar. Det finns många andra typer av bilder man kan eftersöka utan att byta genre. 

Utan det beror på mig. Jag tar de bilder jag tar för att det är vad som finns inom mig. Det är vad jag ser, vad jag gillar, vart min kreativitet för mig. Och det är väl egentligen en rätt fin sak?

23 Pizzahak

I veckan körde jag bil från Stockholm till Boden och tillbaka. 200 mil inklusive lite omvägar. Min son har bott däruppe ett antal år men är nu på väg att flytta hem. Han behövde hjälp med att köra prylar och min kassa rygg behövde en anledning att stanna ofta. Läge för ett fotoprojekt alltså!

Jag bestämde mig för att fotografera Pizzerior. Dessa fantastiska vattenhål runt om i landet. Dessa oumbärliga källor till glädje, fibrer och vitaminer. Hur skulle man ens överleva utan dessa ursvenska italienska inrättningar? Jag åt bara vid en av de tjugotre och då valde jag kycklingpasta så jag kan inte recensera kvaliteten på själva pizzorna. Däremot så får jag säga att jag är ganska förtjust i utseendet på många av ställena. Jag presenterar bilderna från söder till norr med start i Tierp och den nordligaste är från Boden. Mina personliga favoriter är 6,7,9,19,20 och 21. Vilka är era?

1. Svanby Pizzeria, Tierp.

2. Robertos Pizzeria, Hudiksvall. (Den här kanske är nedlagd? det kändes så.)

3. Harmånger Pizzeria.

4. Gnarps Pizzeria.

5. Pizzeria Rimini, Njurunda. (Det blev många trevliga samtal med nyfikna pizzeriaägare. Som den här mannen i Njurunda.)

6. Nolby Pizzeria & Grill, Kvissleby. 

7. Viola Restaurang & Pizzeria, Sundsvall.

8. Pizzeria Kuben, Sundsvall.

9. Pizzeria Indiana, Sörberge - Timrå.

10. Viva Napoli, Härnösand. (Här stötte jag på en kusin som såg mig stå och fotografera vid E4an.)

11. Pizzeria Pinocchio, Härnösand. (Pinocchio talar sanning.)

12. Pizzeria Mamma Mia, Örnsköldsvik. (Här åt jag. Fast på nedvägen, två kvällar senare.)

13. Pizzeria Castello, Örnsköldsvik.

14. Blå Kiosken, Nordmaling.

15. Pizzeria Tre Kronor, Nordmaling.

16. Sunrise Pizzeria, Nordmaling.

17. Tre Kronor, Hörnefors. (Det regnade tokmycket. Jag borde använt längre slutartid.)

18. Milano Pizzeria & Grill, Umeå. (Det vräkte ned! Jag tog faktiskt några bilder utanför bilen också men den här blev bäst.)

19. Pizza Rapido, Sävar.

20. Lövånger Pizzeria & Grill. (Det här är en favorit. Pizzeria och Bussgods liksom. Landet måste fungera.)

21. Marco Polo, Hortlax.

22. Pizzeria Porsnäskiosken, Norrfjärden.

23. Pizzeria Take-Off, Boden. (Jag älskar Take-Off loggan. Den känns så härligt handgjord.)

Har du ätit på någon? Berätta gärna! Själv åt jag på Mamma Mia i Ö-vik. Tog som sagt ingen pizza utan valde Pasta Pollo vilket var smaskens!

Somliga märks mer än andra.

Min rubrik säger givetvis ingenting nytt. Men ibland blir det lite lustigt ändå.

I maj förra året var jag i Rom och fotograferade och på förmiddagen en 17:e befann jag mig vid centralstationen Termini. Jag spenderade en timme eller så med att plåta folk däromkring. Bland många andra tog jag en bild på en rödhårig kvinna som kom gående åt mitt håll. Henne ville jag ha en bra bild på!

Men bilden blev medioker och en stund senare tog jag tunnelbanan därifrån. Jag åkte till stationen Cirpo och sedan spenderade jag dagen med att fota i området norr om Vatikanstaten. Tidig kväll kommer jag ned till Peterskyrkan och vem dyker upp där om inte den rödhåriga kvinnan! Av alla dessa människor jag fotade vid Termini 6 - 7 timmar tidigare var det nog inte jättemånga jag skulle känna igen på en gång. Ny chans alltså! 

Inte heller den här bilden blev någon kioskvältare men ändå en förbättring. För mig är det ändå en rolig historia. Jag tog en omväg till Peterskyrkan medan hon gissningsvis gått via Colosseum och Pantheon dit. Innan dess har hon checkat in och lämnat sin ryggsäck på hotellet. Jag var glad att få en andra chans och jag tycker mig ana ett leende hos kvinnan. Hon var nog glad över att återigen bli uppmärksammad av den där stilige fotografen som hon kom ihåg från Termini!

/Anders

Stadsteatern - En bildserie

Ingen av de här bilderna är tagen på Stadsteatern. Men loggan på Kulturhusets fasad syns i alla bilder så de hänger ihop på ett bra sätt. Jag gillar stämningen. En snabbt fotad serie som jag inte har så mycket att säga om utan bara vill visa upp. /Anders J

GF-spaningar. Del 6. Ljus.

Om jag förstått saken rätt så är ordet fotografi är en sammanslagning av de grekiska orden phos - ljus och grapho - skriva, rita. Att rita med ljus alltså! Det känns som ett ganska fint sätt att se på saken. En sak är säker. Utan ljus blir det inga bilder. 

Att ha koll på ljuset är så klart fundamentalt i all fotografering. Hur mycket ljus finns det just här? Har jag rätt inställningar? Oftast behöver jag inte bry mig så mycket. Mina utgångsinställningar är f/8 och 1/500 med auto-ISO upp till 3200 vilket klarar många situationer. Sedan justerar jag därifrån.

Men det här blogginlägget handlar inte riktigt om att exponera rätt utan mer om att ha koll på tillfällen då man kan använda ljusförhållandena att bygga en bild kring. Det kan vara motljus, släpljus, ljusluckor, lågt ljus, ljus som skapar bra skuggor och så vidare. Jag tycker det här är rätt kul! Men jag tycker också att den här typen av bilder visserligen ofta blir snygga och stämningsfulla men kanske på bekostnad av annat. Som en händelse eller ett bra uttryck. Som alltid är det bra att lyckas kombinera flera saker i samma ruta. Här följer några bilder på temat. De flesta är från Stockholm.

På gott och ont är det här en av de saker jag gillar mest när jag är ute och fotar. Kanske för att det är ganska enkelt. Man har ofta gott om tid att komponera sin bild och träffbilden jämfört med mycket annat gatufoto är skyhög. 

Vad jag ska skriva om nästa gång vet jag inte. Vi får se. Ha det bra så länge. / Anders