Mitt fotograferande

Förr eller senare trillar man dit

Nej, kanske inte. De flesta är kloka och håller sig i skinnet. För mig och för många andra har det naturligtvis alltid varit något man drömt om. Men andra skulle aldrig göra något så dumt. Eller så är det helt enkelt ouppnåeligt, eller inte värt det, även om det är en dröm. Själv har jag tagit små steg allt närmare men kanske inte riktigt omfamnat det helt. Det är ju inte värt det, egentligen. Men sen händer något och sen något mer, och sen faller sista pusselbiten på plats och plötsligt står man där och säger. Å vad f-n är det nu det ska ske, eller? Kör till - nu gör jag det. Tag ett djupt andetag. Det går ju alltid att ångra sig, i fall det blev fel. 

Men en kamera är ju bara ett verktyg. Man behöver inte göra en sån stor grej av det. Fast alla som bytt system vet att det är en stor grej. Att hosta upp en massa sparpengar, att sälja av utrustning man haft ett tag och liksom haft en relation till i ur och skur (bokstavligen). Att bekanta sig med en ny kamera från ett helt annat system som är helt annorlunda är kanske inte en liten sak. 

Första steget när den nya bekantskapen har fått på alla nödvändiga tillbehör och alla inställningar har gåtts igenom är naturligtvis dags att ta med den ut på en runda. ”Take it for a spinn”, som de säger.

Fotowalk

Som en saga

Bågen

Ebbe Park

Ja. Nu är det gjort.

Inlagt 2022-04-07 22:42 | Läst 1595 ggr. | Permalink
Hej Thomas! Jag kan egentligen ingenting om Leica mer än att det är ett legendariskt kamera märke. Men jag kan konstatera att bilderna är väldigt bra och att känslan av att uppnå en dröm är ovärderlig. Lycka till och njut av den nya kameran, Hälsningar Mats
Svar från thogr 2022-04-08 07:45
Tack, Mats. Det är definitivt en skön känsla, och jag ser precis som du att kameran också kan leverera något unikt.
Det fixar sig. Själv tog jag samma steg för drygt tolv år sen och köpte den då nya och vanvettigt dyra Leica M9. Och den är fortfarande i full drift; mässingen tittar fram men den känns fortfarande lika rätt som då, och något byte är inte aktuellt; den duger ett tag till.

Och ekonomin? Fortfarande, efter tolv års m e m daglig användning, är andrahandsvärdet i nivå med vad en Fuji XT4 kostar ny... Dividerar jag värdeminskningen med antalet sparade bilder i arkivet, så är det den i särklass billigaste digitalkamera jag ägt, per bild alltså.

Ett enda råd: ta det väldigt lugnt med att skaffa flera objektiv! Man jobbar på helt annat sätt med en mätsökarkamera, och när man lärt sig ett objektiv kan man göra mycket med bara det.
Svar från thogr 2022-04-08 07:59
Ja, precis. Det var när jag insåg att andrahandsvärdet på en begagnad M10 skulle hålla länge som jag slog till. Vad gäller objektiv har jag redan tre objektiv med M-fattning, som jag använt med min X-pro3, varav två är från Leica. Jag har dessutom en hög gamla Olympus OM-objektiv och en adapter för Leica-M. De funkar med en EVF på blixtskon, men naturligtvis inte med mätsökaren. Jag behöver inga fler objektiv. Men jag inser att det kan vara svårt att låta bli om man ser nåt på nån auktion, t.ex... Sen är det ju helt klart så att 35mm är den brännvidd som i mitt tycke är bäst anpassat för sökaren. Den lär sitta på för det mesta.
Grattis till köpet, Thomas! Det ser ut som att det är 35 mm Summilux ASPH som sitter på kameran – det är ju ett fantastisk objektiv i sig men också en mycket användbar brännvidd. Men, jag håller inte riktigt med om att en 35:a är bäst anpassad för sökaren. Jag skulle hävda att det är 50 mm som är bäst. Där slipper man (i de flesta fall) att objektivet skymmer sökaren och man kan lätt se vad som händer runtomkring "ramen" i sökaren. Jag finner att 35 mm fyller upp sökaren men att man ibland, särskilt med glasögon på, inte ser bildramen så tydligt. Ännu värre är det förstås med 28 mm. Dessa två brännvidder är mina favoriter och sånt får man då leva med. Går för det mesta utmärkt! :-)

Noterar att du skriver att du använt en X-Pro3 – det bekräftar för mig min tes om att Fujifilms X-Pro-kameror är en inkörsdrog till Leica M. Så funkade det för mig!
Svar från thogr 2022-04-08 10:34
Ja, det stämmer. Det är en 35mm Summilux Asph FLE, som jag lyckades "ropa in" på en auktion. Fantastiskt objektiv. Jag gjorde en jämförande test (som jag hade tänkt att publicera här) på min x-pro3'a med det objektivet, och några andra objektiv med adapter. Resultatet var "haksläpp". Jag trodde nästan inte det var sant. Det var som att Summiluxen hade mer skärpedjup på full bländaröppning en andra objektiv hade nedbländade. Overkligt.
Fujis x-pro3 är definitivt en "instegs-drog" till Leica M, framför allt om man som jag mest använder manuella objektiv med adapter, t.ex. Leica-objektiv. Men i mitt fall var det också när jag använde Fujis AF-objektiv som det tillslut inte gick att stå emot. Kameran strular så pass mycket när jag har att jag tillslut insåg - nej, det här är inte OK. Jag missade bilder. Kvaliteten, om det beror på de fysiska knapparna eller programvaran vet jag inte, den är i alla fall inte där den borde vara. X-pro3 är på många sätt en unik och fantastisk kamera, med många saker rätt - men de har liksom inte riktigt lyckats hela vägen. Men Leica får nog många kunder därför.
Frekeman 2022-04-08 11:27
Ja, jag hoppas att du slipper missade bilder med din M. Jag har ingen X-Pro3 men väl en X-Pro2 och en X-Pro1. Ibland uppträder min X-Pro2 lite slött utan att jag förstår varför vilket är lite irriterande. Det blir en fördröjning och då använder jag inte ens autofokus. Ögonblick missas.

Mina M-kameror (en färg och en monokrom) är bägge av äldre modell (Typ 240 respektive Typ 246). Färgvarianten är en M-E, som släpptes 2019, men är baserad på 2012-2013 års Typ 240 med vissa förbättringar. Ibland (väldigt sällsynt) får jag helt mörka bilder med min M-E – verkar som att slutaren inte synkar med sensorn för jag hör ändå att nått rasslar till i huset. Det är tillräckligt sällan för att jag inte ska lämna in den (kameran har redan varit inne för garanti två gånger och gåtts igenom – första gången för sensorjustering, andra gången förmodligen i onödan men för säkerhets skull). Tror inte min Monochrom har svikit mig nån gång men kommer inte ihåg säkert. Överlag är jag ändå mycket nöjd med mina M-kameror men jag tror nog ändå att jag fortfarande inte kan säga att jag hittat en kamera som är helt perfekt och aldrig krånglar! Kanske om jag uppgraderar till en M10-variant? ;-)

Min X-Pro2 brukar jag vädra när det vankas regn eftersom jag då med en 23mm f/2 får en vädertätad kombo. Många säger att det är en stor skillnad på att fota med en riktig mätsökarkamera jämfört med en X-Pro men jag tycker nog inte att skillnaden är så himla stor. Gillar att skärpan går att ställa in genom att se på objektivet och hur kontrollerna känns på en M-kamera. Men jag et inte om jag egentligen tar bättre bilder med min Leicor om jag ska vara ärlig. Men att fortsätta med Leica M kommer jag definitivt att göra.

Apropå din 35:a vill jag nog inte veta vad du "ropade in" den för. Förmodligen ett fynd. Den ser dock rätt använd ut men sånt gör ju inget så länge man vet att den är i bra skick i övrigt.
Svar från thogr 2022-04-08 13:33
Ja, ingen kamera är perfekt. Jag har tack och lov inte behövt skicka in värst många kameror till service under åren, sen jag började fotografera i början av 1980-talet. Det finns alltid några personer som har otur och sk. måndags-exemplar, så det är lurigt att dra slutsatser utifrån vad andra har råkat ut för. Just nu är min xpro3 inne på service just nu för ett problem jag gissade var ett programvarufel. Men Fuji tror att det är hårdvarufel. Vi får se. Men jag kommer nog att sälja den när den kommer tillbaka.
Jag håller med om att en del av finessen med en optisk sökare som Fuji och Leica har är att kunna se utanför ramen och båda gör det lika bra och att 50mm i den aspekten är optimal brännvidd. Däremot är mätsökaren som fokushjälp helt annorlunda och bättre än den lilla infällda EVF'en som Fuji har. S.k. "focus-peaking" är inte tillräckligt exakt om man har full bländaröpping och extremt kort skärpedjup. Den lurar en att det är skarpt. På min xpro3 och tidigare min xe2 och x100t, stängde jag av focus-peaking då. Bättre att bara förstora upp. En EVF är däremot helt överlägsen för att bestämma rätt exponering.
Frekeman 2022-04-08 15:24
Det ironiska är att den dyraste kamera jag köpt (nyköp dessutom!) har varit inne på lagning två gånger! Men, första gången skickade jag med två objektiv (ett nytt och ett begagnat) och de CLA:ade bägge. (CLA=Clean, Lubricate, and Adjust). Andra gången åkte ett annat begagnat objektiv med (gratis CLA här också). Så, på det hela taget är jag nöjd.

Håller med om vad du skriver om mätsökaren. Gäller dock att den är kalibrerad med objektivet.

Du får ha en trevlig helg med din nya ”leksak”! Ska försöka ta mig ut själv men är lite osäker då jag ej 100% har tillfrisknat från en släng mild Covid som jag ådrog mig förra veckan.
Svar från thogr 2022-04-08 16:17
Ja, det kan vara så att ju dyrare kamera desto mer är man mån om att den är servad och tipptopp. Det är ju mer ekonomiskt försvarbart att kosta på den det. Som det är med alla prylar, t.ex cyklar.
I helgen blir det förhoppningsvis en del foto och tid att bekanta sig mer med kameran, helt klart.
Lång resa för min del. Första längtan efter Leica blev en Exakta VArex IIA. Jag ville ha en exakt sökare och använde gärna tele. Det var 1958.
När det digitala kom var inte Leica bäst i klassen så efter några digitala kompakter och Canon mk II, så hittade jag till Fuji. XPRO-1 köpte jag första veckan den fanns i Göteborg. Den var smart och passade mig perfekt.
Leica-drömmen kom tillbaka och jag kände på en i Berlin 2019, men jag föll inte för den. Köpte i st en Fuji XT-4 l'när den kom (hade då en XPRO-2) exakt sökare, bildstabilisering och väderskyddad var avgörande.
En perfekt kamera för mitt fotograferande. Fattigmans Leica heter det ju men jag har rätt mycket pengar kvar i plånboken.....
Svar från thogr 2022-04-08 18:45
Det var nog alltid intressant, men ouppnåeligt före M10 kom. Klämde på M8, M9, och M240 på fotomässor. Nån gång konstaterade jag att om jag sålde nåt dyrt tele och lite till kunde jag ha råd med huset. Men nåt riktigt ha-begär blev det inte. Leicas digitala M hade tjocka hus, dyrt och hopplöst efter i sensorteknik före M10. Sommaren 2017 var jag i Helsingfors och klämde på en M10. Now we are talking ha-begär. Tunnare hus. Mer modern sensor. Min D850 är också från 2017. Leica var fortfarande larvigt dyrt dock. Men nu 2022 däremot konstaterade jag att om jag säljer det som jag ändå tänkt sälja av, har jag råd med ett begagnat M10-hus och tillbehör. Objektiv har jag redan.