Vårliga vindar draga...
_____________________________________________
"Evig är vårens andedräkt", sjunger Lunds studentsångare. Mest är det samma sånger varje år - men även samma glädje över vårens ankomst.
Till och med fotograferingsrutinerna blir lite samma när våren bryter in - jag tänker då på det där med dom första blåsipporna. Det är ett letande och spanande, har dom inte kommit än? När dom väl är upptäckta, kan jag inte låta bli att fotografera dem! Det är lite som om själva fotograferingen förstärker verklighetsupplevelsen, blir till ett kvitto på självaste våren.
Det blir lätt lite mycket sådant att lagra i arkivet - dessutom är kompositionerna ofta så lika att man skulle kunna tro att det är samma exemplar år från år. Här har vi i alla fall en från mitten av 1970-talet som skiljer sig på ett positivt sätt från andra i arkivet. Saken antyder att blåsippan inte blir vackrast omgiven av sina egna blad.
Kodachrome 25 visar sig även från sin bästa sida, och det man ser här är riktigt gamla färgbilder - runt 50 år.
_____________________________________________
En annan Sippa i kvällssolen en vacker aprildag för ett halvt sekel sedan...
Hälsningar Halina
Fin bakgrund till blåsipporna, med den gråa och ljusa tonen.
Det är nog något fundamentalt nedärvt som gör att vi beundrar blommorna i växtriket. De speglar väl pånyttfödelse, och om man är japan förgängligheten, eftersom blomman vissnar så snabbt.
Ha en fin weekend
Bob
Ja, det ligger nog något i det. Det är ju annars lite märkligt hur vi uppför oss med dom första vårblommorna... :-)
Hälsningar Lena
Jag tyckte att den bilden var lite speciell när jag hittade den i arkivet. Det är ju inte det lättaste att skaka fram en blåsippa som är prydlig, men inte liknar alla andra.
Tankevækkende tekst.
Dejligt at se Kodachrome fotos, især det sidste - gillas.
Med mange venlige hilsener fra erik.