Tulpaner

Köpte några olika sorters tulpaner på självplock i helgen. Valde några som jag trodde skulle kunna bli lite annorlunda. En vit papegojtulpan har jag nog lyckats döda, hur det nu ens var möjligt. En annan blev inte så spännande som jag hoppats. De två andra provade jag fota ikväll. Blev med softbox bakom då det hunnit bli mörkt ute. En orange papegojtulpan blev sådär, nu är den väl utslagen men jag hoppas den håller till helgen så ska jag prova fota den i naturligt ljus istället, tror det kan passa den bättre. Men den här vita skönheten blev jag nöjd med. Ser att det ser ut som om bakgrunden utfrätt, ser inte så ut i lightroom, funderar varför det blev så. 

Längtar till sommaren och planerar

Börjar bli dags att så fröer. Funderar och surfar runt. Finns så mycket vackert men vill prioritera sånt som lockar fjärilar och insekter. Är bland det mest avkopplande jag vet att ligga på gräsmattan och fota insekter. Vi hade ont om fjärilar i trädgården i somras, hoppas att kunna locka till oss fler i år. Humlor och bin hade vi desto mer av, trevliga de också, och nyttiga, så de vill vi naturligtvis behålla. Så i höstas planterade vi lavendel, pärlhyacinter och fler krokusar. Stenkyndel har vi sedan tidigare, liksom solhatt och mycket annat, vitlysingen brukar vara uppskattad. Tror jag ska fylla tomrummen i rabatterna med snokört. Ska försöka hitta en plats åt en buddleja och martorn eller bolltistel också. Citronfjärilen vill ha brakved, har sett att det finns lite vackrare trädgårdsvarianter, undrar om insekterna gillar dem också eller om de vill ha den vanliga? Flest fjärilar har vi i alla fall haft de år vi odlat kål av olika sorter även om själva kålskörden blivit mager... 

En udda bukett

Fick mersmak av att fota blommor så jag gick till den lokala blomsteraffären. Antingen var jag inte den första som köpte blommor för att fotografera eller så fann sig blomster-kvinnan snabbt. Hon hjälpte mig i alla fall att plocka ihop en väldigt udda bukett av olika blommor som inte alls passade ihop som bukett betraktat. Men nu var ju inte det syftet.

Jag kan fotografera hur länge som helst. Så fascinerande att se hur bilderna förändrades beroende på hur ljuset faller på blommorna, att se följderna av varje liten förflyttning av blomma eller ändring kameravinkel. Provade också att skärma av ljuset med ett stycke fiberduk...

Det var väldigt varierande hur väl vi ”kom överens”, de olika blommorna och jag. Ranunkeln blev bukettens favoritobjekt, blev många bilder på den just för att den var så tacksam att leka med i olika ljus och vinklar.

En bild på anemonen som jag blev riktigt nöjd med även om jag inte tyckte att jag fick till så många olika vinklar/olika bilder som tilltalade mig.

Medan rosen vållade mig betydligt större huvudbry. Jag tyckte den var alldeles för stel för min smak. Kanske att jag tror att jag tycker bättre om rosor än jag verkligen gör. Eller så var det något med färgen… Provar jag igen någon gång så blir det nog en skirare variant: en nyponros eller en kvist från vår honungsros…

Så till sist en alströmeria. Lite förvånad över att jag inte alls fick till den så att jag blev nöjd. Till slut provade istället att sätta upp en softbox bakom blomman istället. Sen gick jag fullständigt över styr i photoshop…

Idag fotar jag blommor

Idag fotar jag blommor som omväxling. Superroligt och knepigt och absolut något jag ska försöka att utveckla. Azalean var klart knepigare än gerberan men också mycket roligare då varje liten flytt eller vridning av blomman gav en helt annan bild. Skulle vilja prova med orkidéerna också men hade behövt knipsa av några blommor för att få till det och är inte säker på att maken vill offra sina orkidéer för konsten.

Today I photograph flowers as a variety. Quite tricky but very funny. The azalea was clearly trickier than the gerbera, but also much more fun as every little move or twist of the flower gave a completely different picture. I would like to try with the orchids too but I’d have to cut of some flowers and I’m not sure that my husband would  to sacrifice his orchids for the art.

Försöker bli vän med 50 mm

Jag tycker att 50 mm är ett objektiv jag borde gilla, men det blir liksom aldrig naturligt att jag väljer det. Jag hamnar alltid på 70-200 när jag fotar ute, eller möjligen macrot. I inne/studio blir det normalt 16-85. Vet inte vad det beror på, kanske att jag känner mig begränsad när jag inte kan zooma. (Ofta får jag för mig att jag vill utnyttja så mycket som möjligt av bildytan utan att beskära, vilket egentligen är helt idiotiskt med tanke på att jag sedan ändå skalar med dem då de ytterst sällan ska visas på något större än datorskärmen.) Ibland får jag för mig att jag ska utmana mig själv och bara ta med 50 mm. Någon gång har jag till och med haft det som en målsättning för en sommar att jag ska bli kompis med den. Det brukar väl fungera ungefär lika länge som ett nyårslöfte av typen ”leva sundare”, i bästa fall varar det någon vecka…  Tänker att om jag lär mig hur det uppför sig, och ”kommer på” vilken typ av bilder som tilltalar mig som jag kan åstadkomma med det objektivet så ”ska det lossna”. Sen vet jag inte om det är bra eller dåligt att försöka tvinga sig att komma överens. Kanske är det bra att utmana sig, kanske borde man bara njuta av att göra vad man tycker om utan att fightas med något man inte automatiskt gillar? Är ju trotts allt bara ett objektiv. I går tog vi i alla fall en lång promenad på Järvafältet; jag, maken, hundarna och kameran med endast 50 mm. Blev hyfsat nöjd med bilderna men gissar att 70-200 åker med nästa gång.

Trying to make friends with 50 mm

I think 50 mm is an lens I should like, but it never seems natural that I choose it. I always end up with 70-200 when shooting outdoors, or possibly the macro. Indoor/in studio I normally end up with the 16-85. Don’t know why, maybe I feel limited when I can’t zoom. (I often get the idea that I want to make use of every single pixel, which is really stupid considering that I scale down the pictures in the post-processing since they’re rarely shown on something larger than the computer screen.) Sometimes I think I should challenge myself and only bring 50 mm. Occasionally I've even had as a goal for a summer that I should become friends with it. It usually works about as long as a New Year's promise like "living healthier", at best it lasts a week ... Thinking that if I learn how it behaves, and figure out what kind of photos I can achieve with that lens that appeal to me we will “become friends”. I don’t know if it’s good or bad to try to force myself to get on. Maybe it is good to challenge myself, maybe I should just enjoy doing what I like without having to fight a lens? After all, it’s just an object. Anyway, yesterday we took a long walk on Järvafältet; me, my husband, the dogs and the camera with just the 50 mm. Was pretty satisfied with the pictures but guess that I’ll take the 70-200 next time.

Ja, ni ser rätt. En bild utan hund på. :) / Yes, It´s a photo without a dog. :) 

Mizar

Spejja

Spejja igen (sen kan man ju fundera på varför man placerar ett träd rakt igenom hunden. :) / Another photo of Spejja. One can ponder why I placed a tree straight through the dog. :)