Än finns tid att fota i höstfärger
Inser att det var väldigt länge sedan jag gjorde nåt inlägg här. Jag har läst bloggar, men kommenterat väldigt lite. Och inte skrivit något inlägg på nästan ett år. Orken att blogga har inte riktigt funnits. Mycket på jobbet, och sen har valpen tagit väldigt mycket tid. Men jag har i alla fall fotat en hel del. Valpen har hunnit fylla ett år, och äntligen känns det som om bitarna börjar falla på plats. Hon är så rolig både att träna och fota. Och väldigt roligt att ha en ljus hund att fota som omväxling. (Även om vi inte valde henne för färgen utan för att hon var den galnaste i kullen. Vilket bland annat yttrade sig i att hon var uppe och gick på pianot vid 10-veckors ålder...)
Mino (eller MiniMinotauren som hon också kallas) när hon var 8 veckor. Hon (liksom de flesta pumi) föddes svart, men hade börjat ljusna runt nosen redan när vi träffade henne första gången.
Och när hon fyllde 1 år den 1 november. Mycket ljusare och mycket större.
Mino, Alice (dotterns hund) och Spejja.
Lite höstbilder från idag.
dessutom, jättefina höstbilder! hösten är ju så tacksam, den är ju vacker helt av sig själv. stoppar man dessutom in en hund (eller fler), så kan det bara bli bättre. :)
HaD/Gunte..