I skuggan av en kamera
Det är märkligt vad en kamera kan åstadkomma. Den öppnar dörrar. Den får människor att reagera, eller till och med avreagera sig. Jag kommer ofta tillbaka till den tanken. För mig är den ett fascinerande redskap som hjälper mig att komma nära människor som jag annars bara hade passerat och kanske inte ens lagt märke till.
Ta bara i lördags kväll. Återkommer snart dit. Jag hade tillbringat en hel dag på stan (Göteborg) med gatufoto och jag kände mig lite ringrostig. Förmiddagen började med att jag blev kraftigt ifrågasatt av en person som inte alls ville vara med på bild. Oftast brukar jag fixa sådant utan större problem, men här gick det inte alls. Det spelade ingen roll att jag lovade att ta bort bilder. Det var ohyfsat att ta bilder på folk utan att först be om lov. Jag försökte förklara gatufotografins roll i samhället, bla bla, men insåg snart att det var dumt att förstöra dagen för någon som ändå inte ville se storheten i att dokumentera vår samtid. Nåja, samtidigt gäller det att ha respekt för allas uppfattningar och framförallt för andra människor. Sådana händelser får man se som träning i att argumentera för oss gatufotografer, eller i alla fall för mig själv.
Under resten av dagen insåg jag att jag gudskelov att det verkligen var ett undantag. En underbar dag och massor av sköna människor. Fotade bland annat två tjejer som stannat mitt på spårvagnspåren. Kändes som en bra bild. De ville veta allt om gatufoto och blev helt fascinerade av vad vi håller på med. Bra reklam.
Men tillbaks till lördag kväll. Jag och min sambo tog spårvagnen till ett par kompisar i Högsbo. Hade med mig min 5D Mark II och 50 mm1,2. Ett sådant tillfälle har jag svårt att låta bli. Min sambo inser snabbt att loppet är kört. När kameran kommer fram kopplas omvärlden bort. Jag söker mig genom vagnen och möter ett eldorado av möjliga bilder. En del blir enligt min syn gatufoto som jag vill ha det, människor som är uppe i sin värld utan att bry sig om mig om min kamera.
Men samtidigt uppstår andra underbara spontana händelser. Det är lördag kväll, folk är på väg till fest och de VILL vara med på bild. Vid sådana tillfällen är det festligt att vara fotograf. På tio minuter har jag säkert pratat med 15 personer, delad ut visitkort och haft förbannat kul.
Här följer några av bilderna från nattens spårvagnhändelse. Kolla in killen som hänger från taket. Där undrar man vad som egentligen hände. Jag hade i alla fall inte bett honom göra så ;-) Men i skuggan av en kamera kan allt hända.
Sveriges framsida ser ut att ha en något mer crazy inramning är Stockholm en lördagskväll iaf.
Snygga bilder Mats.
mvh Tommy
Sköna bilder mitt i verkligheten!
Du tycker inte att 5D känns stor och klumpig i sammanhanget?
Jag tvekar att ta med min Nikon D200 på vandringar i stan och funderar lite över att skaffa en snabb kompaktkamera istället.
Skulle också behöva tips på en bra "gatofoto" kompakt.
Å andra sidan har jag nog tagit mina bästa street med 80-200.
Själv kan jag tycka att min nikon D3 är för stor och iögonfallande så jag tar den lilla Lumixen istället, nackdelen är förstås att det blir svårare att hantera skärpedjupet så som du lyckats med.
//Leif
Bra bilder och repotage!
Har mer bilder på honom via min flickr http://goo.gl/k7Vuq
//Chasid
Bra jobbat
Tex hur håller du kameran? Jag har själv en 5d och tillsammans med tex 24-70an väger det nästan 2 kg. Att då vara snabb blir svårt. Därför är det kanske bäst att tex ha ett 50/1.4 eftersom det ger bra vikt/bländar ratio. Din 50/1.2 väger oxå en del antar jag? Tyckte jag såg att Scott Schuman (aka The Sartorialist) använde ett handgrepp till sin 5d. Jag har nu köpt ett sådant. Tror det kan vara bättre när man går på stan.
Vad använder du för kroppsteknik? :) "Skjuter" du från höften? Eller står du still på ett ställe och beter dig som en turist för att kunna agera så obemärkt som möjligt? Hur nära försöker du gå? Det allra svåraste när det gäller gatufoto tror jag är att övervinna sin rädsla. Sin nervositet av att någon ska upptäcka dig. Att en okänd människa blir arg och provocerad av någon som tar foton. Vad har du för knep?
Vad kör du för inställningar? Bländarprio? ISO? Hur gör du med fokusen? Nu på tidig vår står solen lågt och det bildas många långa och häftiga skuggmöjligheter men det ställer oxå krav på att man är snabb med att ändra inställningar på kameran för att anpassa sig. Hur gör du?
Tacksam för alla tips!
Härliga bilder och trevlig läsning, visst kan man träffa en och annan som inte vill vara med på bild.
Är man öppen med sitt fotograferande så får man säkert också mer respons på platsen och kan argumentera för gatufotograferingen om någon frågar.
Göran
plötsligt ska alla vara med på bild.Men jag känner också igen , det där med sambon som vet, som förstår, nu har han kameran med sig, nu kunde jag tagit med min stickning eller en god bok, han kommer ändå inte svara på tilltal, detta missbruk!! suck!!. Varför kan han inte uppleva saker som det är!!. Det hände sig att jag och min sambo åkte till vår stuga på Väddö, vi hade fixat med god mat och vin äntligen bara vi. Stugan ligger väldigt för sig själv och vi är helt ostörda där. Vi dukade upp ute i vårsolen. och jag bestämde mig för att ta en bild på det vackra bordet. Jag hämtade kameran, och skulle ta en bild Dött!! kamerans batteri låg hemma på laddning. Jag satt hela helgen glodde rakt ut ,och led, jag ville inte leva vidare Värre en vara utan snus!! Gäller att göra det bästa tänkte jag.Trots att jag ideligen försäkrade min Ingrid om att det spelar ingen roll, vadå! jag kan vara utan kamera vi har ju trevligt ändå, men jag ser ju, sa hon, jag ser att du inte är här du är borta, jag ser mer en vad du tror Bengt. Märks det så väl sa jag lite uppgivet.