The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 6591 // Om fotografi, fotoplank och om något du nog inte vill veta! ;)

Beata Bergström, fotograf, 2014.

Jag kollar ofta på plank när vi är ute och går, Fotoplank! :) Eller rättare sagt, om planket jag ser lämpar sig för att hänga bilder på! Det har blivit en grej liksom! Nyss såg jag ett fint plank i Trosa! Men som vanligt, så hade det här planket inget tak! Som Gnesta-Planket har! :) Det e praktiskt om det finns ett litet tak över bilderna! Vi har två plank i Gnesta med tak, baksidan på gamla godsmagasinet och så på framsidan på Färghuset! Tyvärr så står godsmagasinet numera och förfaller sedan de som hade butik inne i magasinet lämnat! Men Färghuset finns kvar! Och ligger direkt på huvudgatan, det är bra, även om det blir plats för färre bilder!
Så det blir nog även i år ett litet Gnesta-Plank den sista lördagen i juli! :)

Vad gäller fotografi så fortsätter jag att testa färgfotografi med utgången film! Det ger litet mer motstånd än att fota digitalt! Och går inte så fort heller! ;)

Och så om något helt annat, med tanke på den båt som körde in i en bro i USA nyligen! Och fick motorstopp alldeles innan, som man tror vara orsaken till det hela!
"Nästan 90 procent av den globala handeln transporteras över världshaven med mer än 50 000 handelsfartyg. Därför är alla problem med världens sjöfartsflotta inte en isolerad fråga, utan snarare ett problem med globala konsekvenser. Som sjöfartsindustrin går, så går den globala ekonomin - med andra ord, "ingen frakt, ingen shopping.

Bränslet de flesta av dessa fartyg kör på, kallat bunkerbränsle eller marint bränsle, är ingenting som går in i en bil. När råolja kommer in i ett raffinaderi följer en komplex serie av processer, den centrala är destillation. De föreningar som kokar av vid olika temperaturer under destillationen fortsätter att bilda destillat: bensin, fotogen, diesel och nafta. Det som finns kvar, bokstavligen i botten av fatet, är resterna: saker som tunga oljor, tjära och vaxer. Som ett resultat har bunkerbränsle blivit en slutdestination för resterna av raffineringsprocessen. Som en redare nyligen uttryckte det, har handelsfartyg under de senaste decennierna blivit "raffineringsindustrins förbränningsanläggningar
".
Och vad gäller det här sk. "bränslet", så kan det orsaka motorstopp ibland!

https://www.atlanticcouncil.org/blogs/energysource/contaminated-fuel-is-poisoning-global-shipping/

Nu behöver ni inte gå och tänka på det här hela tiden, men det kan ändå vara bra att veta om vår delaktighet i det hela! ;) Så ha nu en fortsatt bra fotodag! :)

/Bengan

Inlagt 2024-03-31 08:55 | Läst 868 ggr. | Permalink

"Att man kunde få dålig bunker i vissa hamnar var ett problem redan på 60-talet när jag var till sjöss i maskin, och värst var det om bränslet till hjälpkärrorna var dåligt. Det bränslet som kallades marine diesel, hade ungefär samma viskositet som vanlig dieselolja på den tiden, men var brun. Men den kunde vara av låg kvalitet i vissa bunkerhamnar, med mycket fint slam som satte igen bränslefiltren fortare än man hann göra dem rena, och då var risken för black out överhängande. Kylvattenpumpar och oljepumpar till huvudmotorerna är eldrivna och om de stoppar är fartyget hjälplöst. Men som sagt, nya bränslen är på gång. Nya fartyg byggs med motorer som är anpassade till alternativa bränslen och kan anpassas till andra alternativ när de blir tillgängliga. Det framgår av den här länken som handlar om fartyg och båtar med någon form av svensk anknytning som sjösattes förra året: https://e-tidning.sjofartstidningen.se/p/extra-bilagor/ships-of-the-year-2023/r/1/1/3815/1367651 Men det handlar om stora kvantiteter som behövs och hur ska de framställas?"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Att man kunde få dålig bunker i vissa hamnar var ett problem redan på 60-talet när jag var till sjöss i maskin, och värst var det om bränslet till hjälpkärrorna var dåligt. Det bränslet som kallades marine diesel, hade ungefär samma viskositet som vanlig dieselolja på den tiden, men var brun. Men den kunde vara av låg kvalitet i vissa bunkerhamnar, med mycket fint slam som satte igen bränslefiltren fortare än man hann göra dem rena, och då var risken för black out överhängande. Kylvattenpumpar och oljepumpar till huvudmotorerna är eldrivna och om de stoppar är fartyget hjälplöst.
Men som sagt, nya bränslen är på gång. Nya fartyg byggs med motorer som är anpassade till alternativa bränslen och kan anpassas till andra alternativ när de blir tillgängliga. Det framgår av den här länken som handlar om fartyg och båtar med någon form av svensk anknytning som sjösattes förra året:

https://e-tidning.sjofartstidningen.se/p/extra-bilagor/ships-of-the-year-2023/r/1/1/3815/1367651

Men det handlar om stora kvantiteter som behövs och hur ska de framställas?
syntax 2024-03-31 13:09
Det blir nog som i visan:

"Erk du, Maja du - så skall vi ha´t
- men Erk du, Maja du - var ska vi ta´t?"
Svar från Benganbus 2024-03-31 20:21
Sten! Tack för en intressant yrkeskommentar!
Och för länken till Sjöfartstidningen!
/Bengan
Ps. Jag va själv på sjön på 1950-talet, men bara som jungman!
Hittade nu detta citat om Beata Bergström av Calle Pauli i Dagens Nyheter:

"Hennes bilder är långt utöver en dokumentation av nedlagda föreställningar och skådespelare som är borta - de är synnerligen levande konstverk i sig, bråkdelar av sekunder som har fångats i flykten och som lever vidare på sina alldeles egna villkor. Teaterkonsten lever i hennes bilder."
----------
På 1960-talet innehöll Bunker-C mycket svavel. Jag minns en Gotlandsbåt långt ut i Stockholms skärgård. Det var stilla väder. Avgaserna låg som ett horisontellt svavelfärgat stråk flera sjömil efter fartyget. Jag hade ingen kamera med mig utan försökte måla av eländet i en akvarell.
------------
Bra fast ruggig länk! Utom det du redan översatt framgår att man i stället för svavel har en häxbrygd begagnad motorolja och biprodukter från tillverkningen av plast, gummi, kosmetika, gödningsmedel och papper, biprodukter som motorerna inte ens tål.
Beata Bergströms teaterfotografier är i mitt tycke fullkomligt magnifika. Kolla in boken Foto utgiven på Signum 2013. En rejäl blädderkloss.
/Gunnar S