Spännande artikel. Leica foto handlar mer om visioner än teknik och skärpa. För det är väl det de menar? Eller fattar jag galet

Först och främst, trevligt val av Life-magasinet – bilden är tagen av Brian Griffin och pryder omslaget på den första skiva populärmusik som jag började digga: Depeche Modes "A Broken Frame".

Som användare av Leica M sen några år tillbaka kan jag inte påstå att jag är nån expert på vad begreppet Leica-fotografi omfattar men förmodligen kan jag bidra med nåt i alla fall. Kanske är det en garant för att slippa se en massa tråkiga bilder på fåglar, landskap och sport? ;-) Ursprungligen så skapades Leica-kameran för att vara liten och praktisk. Idag är den fortfarande liten och har jämförelsevis små objektiv, av hög kvalitet. Så himla praktisk är den nog inte längre – när mörkret kommer så måste man öppna upp bländaren och med det korta skärpedjupet så är det lite knepigt att få det man vill i fokus på nära håll när man gatufotar. Ett exempel är den senaste bilden jag lade upp i gatufotopoolen – tack vare innehållet tycker jag att den fungerar ändå.

En del gatufotografer jag känner använder sig av Sonys A9 som tillåter att fota vidöppet med följande skärpa på ansikten. Bland annat min kompis Flavio, vars blogg du läst som innehåller en massa omfattande tester av M-kompatibla objektiv, har sålt sitt Leica-M-system för att skaffa ett par A9:or. Han siktar på att livnära sig på fotografin som yrke och behöver vara säker på att sätta fokus under exempelvis bröllopsfotografi, och helt enkelt kunna leverera.

Nä, jag tror att "Leica-fotografi" är rätt innehållslöst idag som begrepp men hade kanske förmodligen ett beskrivande värde eftersom många dokumentär- och gatufotografer föredrog Leica när det begav sig. Förmodligen så fanns det andra fotografer på den tiden som också tog "Leica-fotografier" men med kameror av andra märken.

För egen del kommer jag att fortsätta att fota med Leica för det är verkligen nåt speciellt att hantera nåt som tveklöst är av metall, kompakt, avskalat och dessutom in tillverkat i Kina som så mycket annat på gott och ont idag. Kan inte heller sticka under stol med att det känns bra med historiken kring märket och att det är lite rebelliskt att fortsätta att fota med den omoderna kamera. Några av inläggen här på Fotosidan som kritiserade Leicas släpp av M-E 240 år 2019 (en kamera som är baserad på teknik från 2012) fick mig att vilja köpa nämnda kamera och det gjorde jag också faktiskt! :-) Mycket nöjd är jag också!