The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 5283 / Snöpulsning i trevligt och gulligt damsällskap! :)
Det här är Doris som bor några hus från oss! I förra veckan frågade Doris Matte, om Doris kunde få vara hos oss under måndagen! Gärna det sa vi! Doris är nästan fyra år och en riktig Gårdshund! Pigg och alert och skall kolla alla hål och håligheter! :) Hon har dessutom träffat Roffe många gånger! Så hon började såklart att leta efter Roffe när hon kom in till oss, men det hade vi förstått att så skulle ske.....
.
Men det blev en härlig promenad, för med hund kommer man alltid ut, oavsett väder! Så tack för den promenaden Doris! Vi hade spikskor på oss, för det va lurit på en del ställen i snön, isfläckar alltså! Jag fotade med Summicron 35:an på Fujin idag, för Summicronen e kompakt å bra, även med motljusskydd, när man har kameran under jackan! Och motljusskydd e ett måste när det snöar!
För övrigt va det intressant läsning via Fejan idag, Micke Bergs blogg!
Och kommentarer på Fejan blev det såklart, för "Ingen tar skit i de lättkränktas land!" ;) :)
Men det e mycket sanning i Mickes blogg! :)
Nog för nu, för Doris pockar på uppmärksamhet! :)
/Bengan
Ps. Det blir en lisa för själen att åter få sällskap av en liten hund, som såklart skall ligga på mig, när jag ligger i soffan och skall försöka att läsa! :)
Läste också Mickes blogg, med många glada leenden. En utmärkt fotograf och en riktig levnadskonstnär! Har själv fått höra hans åsikt om ett visst kameramärke (som han själv använt...), mer som vänskapligt gnabb. Men alla kanske inte kan, bör eller vill plåta som Micke heller, och det är han nog den första att hålla med om. Hans blogg är alltid läsvärd, den saken är klar.
Apropå Mickes blog, som jag läste med intresse, så har han nog några poänger. Jag har själv gått på två rejäla workshops för två av mina gatufotohjältar: Alex Webb och Matt Stuart. (I Alex workshop så var hans fru, Rebecca Norris-Webb också en av ledarna). Tror faktiskt inte att dessa workshops hade nån bestående inverkan på mitt fotograferande, trots prislappar som kändes. Men, jag ångrar inte deltagandet för det var intressant umgås lite med ens favoritfotografer och att kunna en konversation om en fotografi. Så, jag håller med Micke här.
Vad beträffar bildsyn, att en sån är medfödd, så tror jag nog att mycket av den kan övas in om intresset finns. Alla kanske inte har genetiska förutsättningar att bli "bäst på foto" men att skapa intressant foto kan nog många göra, om viljan finns. Intressant foto räcker långt.
Apropå hans syn på gatufoto, att man måste engagera sig med sina subjekt, så går han emot många av hur de främsta inom genren verkar och skapar. Om jag förstår rätt, så är han först och främst en dokumentärfotograf och jag har viss förståelse för att traditionellt gatufoto inte riktigt appellerar till en sådan fotograf. Med tanke på hur mycket människoförakt han ser i genren kanske han inte alls gillar gatufoto (utan att ha sett vilka foton han syftar på!).
Att foto med vidvinkel på magen och inte våga se genom sökaren är inte min grej heller. Det blir ofta inte så bra. Och så är det lite fegt kan jag tycka. Har aldrig sett nån gatufotograf som går in på kaféer eller andra etablissemang och fotar på det sättet som Micke beskrev. Oförskämt vet jag inte om det skulle vara – mwn själv skull jag ha svårt att låta bli att inte ta en fika eller öl!
Till sist, angående Leica, så kanske det finns en å annan man med ny Leica som har svårt att ta till sig nya saker? Gammal hund sitta osv. Men, jag ser också äldre män med nya Leica-kameror som enligt mig har anskaffat dem av rätt skäl, dvs. att ha en enkel, liten, kompetent kamera utan lullull som gör att man fokusera på bilden. När jag googlade Micke Berg så stötte jag på en bild där han har en Leica hängandes runt halsen. Var den ny? Det vet vi inte.
Man bör inte underskatta värdet av att kunna låna en hund. Vi hade en i "dagis" i några år.
Hon hoppade också upp på mig när jag låg i soffan. Det väcker några goda minnen.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Vi fick ta farväl av vår Ofelia, storpudel, förra fredagen på Gnesta veterinärklinik. Saknaden är stor men vi har en hund till som nu får full uppmärksamhet.
//Anders