Framtiden är vår absolut, men det dröjer ett tag, april, maj kanske ;-)

Det här med tröstkonsumtion: jag har ingen motivation för att byta upp mig från M9 (till M10) t.ex. En motivering kan ju vara priset, men jag tror inte jag skulle märka så stor skillnad. Man kan i.o.f.s. se mitt 15mm objektiv i en extra digital sökare, men det är ju inte för att kolla i digitala sökare man har en M-kamera. Mätsökarkamera liksom - det är ju det som det handlar om.

Skulle jag tröstkonsumera blev det nog en synt typ! (musikinstrumentet alltså), fast jag redan har en del. För att inte tala om mjukvarusyntar som gör jobbet minst lika bra. Trots det är det härligt med den direkta känslan man får med hårdvaran under fingrarna. Kan inte förklara varför. Man behöver ju ett tangentbord (ett musiktangentbord, helst 88 tangenter) även för en mjukvarusynt.

Köpte en Polaroid Cube actionkamera, väldigt liten, men rolig faktiskt (600:- på Cyberphoto). Kanske ett tröstköp i mörkret. Ingen höjdarkvalitet rent optisk, men det var inte därför jag köpte.

/T

Visst är konsumtion både tröstande och ångestdämpande. Och det är ju så, att hur mörkt det än är så är det alltid ljust i kylskåpet.
//GöranR

Egentligen kan man väl säga att allt vi gör förutom rent livsupprätthållande verksamhet kan ses som någon form av tröst om man vill hårdra det? Gå och köp dig den där X100F nu så du får ro i själen en stund. ;)
/Affe
Ps. Tobbe hälsar att han är impad av Roffes benlyft!