Detta känner jag igen; har ett helt skåp fyllt med diabilder (i mappar, i kasetter, en del omonterade ...). Borde börja skanna in vissa utvalda.
Bilden ovan är en riktig klassiker!
- hawk

Det ser inte direkt ut som Stockholm? Bilden är bra, men den är lite blåstickig tycker jag. Jag hade en gång en jäkla massa diabilder, men det var oerhört struligt att släpa fram projektor och duk för att titta på dem. Jag hade också en liten betraktningsapparat, men den gav inte så mycket. Alla bilderna var monterade, så det var inte drömläge för att scanna dem. Ska man skanna diabilder så tror jag det är bekvämast om de är omonterade, och att man scannar dem I en liten diascanner. Jag hade bilderna i kassetter. Det var en jäkla massa administration att sköta om det där arkivet, och jag ledsnade på alltsammans. Eftersom de flesta bilderna var på barnen, så fick de alltsammans. Vet inte om de har haft någon glädje av det.

Tack för kommentarer!
Bilden är från en gränd Luxemburg, och den här blåkänslan ville jag ha kvar av en anledning. (Det va en blå timme och en blå känsla, kan man förklara det med) Prövade bilden i olika "färger" även svartvitt, men då blev det inte min bild! Mao, bilden är personlig, inte dokumentär, därför är den så här, och det e väl det som e svårt med fotografin, fotografen har en känsla, betraktaren har en annan.
Men hur som helst, tack för tips! :)
/B

Det är väl det som är meningen med bilderna och fotograferandet, dvs att bilderna har en historia, både generellt och personligt. Blev en märklig känsla med blåsticket faktiskt, lite av "blues".
//GöranR