Ser ju skapligt ut Bengt. Har du nån Jupiter-9 kan jag vara intresserad :)
Väl mött!

Ser du säljer en Olympus OM1. En kamera jag köpte när den kom. En kamera som jag kom att gilla väldigt mycket innan jag tog steget över till Leica R. Sedan blev väl mina kameror bara allt större med tiden. Nikon F4 samt sedan alla dessa digitala Canon som var ändå större och tyngre.
Nu med Fuji X-T2 är det som jag gått tillbaka till en modern OM1. Aha-upplevelsen är ungefär densamma. En otroligt kompetent kamera i en liten förpackning. Det är lite som att ha hittat hem igen.
Bilden på målaren har du visat förut. Den är otroligt bra. Ett gott hantverk helt enkelt. Det som slår mig är att den känns äldre än från 1964. Hade jag fått gissa skulle jag mer tro på 1930 eller 1940.
Se nu till att följa hustruns råd. Fast jag vet hur svårt det är. Skall sälja av mn Canon utrustning. Fast jag skjuter på det varje vecka.
Fuji har ju ingen bra blixtlösning så det är nog bäst att behålla min 5Ds r ett tag till. Jag har ju alla blixttriggers och blixtar mm. Så nu när det blir mörkt i landet utom sig så behöver man ju blixt ibland. Eller hur?
Det är lätt att köpa prylar. Mycket svårare att skiljas från dem.
När det gäller att det inte är det minsta svårt att fotografera numera så håller jag inte med. Jag har en svärdotter som tar väldigt bra bilder med sin iPhone. Hon har defintivt ett gott öga för komposition och lyckas utan kunna någon teori få till väldigt fina bilder.
Hon fick låna min X-PRO2 under en vecka. Hon tyckte det var svårt att få till bra bilder av sin lille son Charlie med den kameran. Den kräver mer kunnande än en iPhone.
Så hon kommer behöva lära sig en hel del innan hon tar en bild som är lika bra som din bild av målaren. Samt fota mycket innan det sitter i ryggmärgen. Vi som fotat länge glömmer ofta bort alla besvikelserna vi hade på vägen till när bilderna satt åtminstone tekniskt. Det tålamodet har man inte idag. Man förväntar sig att om man köpt en bra kamera så skall man få bra bilder. När man inte får det faller man tillbaka till mobilkameran.

Det där med privatskolor är intressant! När jag bodde i Nyköping öppnade Kunskapsgymnasiet där, i en gammal industribyggnad som de rustade upp. Namnet är ju utmanande. Jag vet inte vad det kostar att gå där, och om de använder modernare undervisnignsmetoder än den katederundervisning som fanns när jag gick i skolan. Jag avskydde katederundervisningen. På Fryshuset i Stockholm har de andra metoder. En av mina döttrar flippade ut ur den vanliga skolan. Men sedan repade hon mod och började på Fryshuset. Hon gick ut gymnasiet som årsbästa.

På tal om målare skojade jag med en som min far anlitade för att renovera hemma. Jag sa till honom att jag kommit underfund med att den viktigaste biten i målarutbildningen var att lära sig fuska. "Ja! Det är sant!" instämde han glatt.