The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 2855 / Foto mellan fantasi och verklighet! Eller bara i fantasin?

I slutet av 1800-talet när optiken äntligen blev någorlunda skarp och ljuskänslig så dröjde inte motreaktionen länge, vi fick Pictorialismen! (Läser en artikel i DN från 2014 av Malena Rydell, och det startade några egna funderingar)

Fotografi är ju ännu lättare att utöva numera! Och vi går in i en nyare och modern form av Pictorialismen! Vi avbildar sällan numera, utan vi beskriver verkligheten som vi själva vill se den, eller som vi vill att andra skall se den via oss!

Men så har man väl alltid gjort? Kanske, men inte i sådana mängder och så lätt som det görs nu! Alla är ju fotografer, som någon så rätt sagt det, och den snälla farbrorn eller tanten som heter teknikföretag, e den som ständigt hjälper oss på traven i vårt konstnärsliv! Och tidningar, media hjälper oss också att gå "den rätta vägen!" Museerna visar oss de rätta bilderna, så vi förstår vad som säljer till en besökare! Den rätta smakvägen alltså, om vi också vill sälja våra bilder!

För den fiktiva, drömska fotografin, den finns numera överallt, även om den ibland är litet maskerad! Och den dränker nog det andra, om det nu finns nå't annat! För helt krasst, som sagt, odrömska bilder säljer inte! Ger inga pengar! Vare sig för museer eller till gallerier eller till tidningar! Konstigare än så är det inte! 

Så jag saknar alltså något inom fotografin, hos de fotografer som har ett mål, eller hur man nu försöker säga det så ingen tar illa upp, de e det som den här bloggen handlar om, även om det kom långt ner i bloggtexten! Jag saknar ofta en annan typ av fotografi, som en liten, liten, liten motkraft till "den stora drömfabriken!"

Kanske kan det kallas för en beskrivande verklighetsfotografi, vad vet jag? (Nu tänker jag inte på socialreportage eller liknande) Och att då försöka hitta den här "nya sakligheten", eller hitta några som fotograferar på det sättet, då man inte vet riktigt vad man letar efter, det gör det inte lättare! Å förresten, vem skulle sponsra en så'n här fotografi? I tider när allt måste löna sig!

Å nu kanske inte Fotosidan är det bästa stället att annonsera efter något förlorat, eller något som man saknar, men jag vet att det finns många fotografer här på Fotosidan, så nå'n eller några andra kanske också saknar det här, vem vet? 
 

Vad gäller livet i övrigt, så e dagarna bara nå'n minut längre just nu,
så snart vänder det! Carpe!
/Bengan

Inlagt 2015-06-11 09:14 | Läst 2248 ggr. | Permalink

"Som sagt, bra bild. Den mera registrerande och dokumentära fotografin verkar ändå hitta tillbaka på olika sätt. Läste en bloggartikel för ett tag sedan om att många internationella resemagasin mer och mer börjar gå över till dokumentärt foto eftersom läsarna har tröttnat på alla dessa drömska och "perfekta" bilder som inte känns realistiska. Så det finns hopp! ;-)"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Hej,
Där satt den. Boxningsbilder skall vara i färg. Rått avslöjande vad som är på gång. Superskarpt avbildande vad som gäller. Blod, svett och våld. Det ligger i den moderna tiden. Tänker på dataspelen, det enda ungdomarna ser.
Det skall vara skarpt som med Leica Q.
Roffe han förstår
Bob
Och natten den 30 juni får vi en extra sekund för att jorden kommit i otakt.. Skottsekunden.
Är inte alla fotostilar uppfunna ännu? Det känns mest som om vi nöter redan upptrampade stigar. Det verkar vara allt färre som sticker ut från huvudfåran. Många försöker nog men få lyckas. Men man får ju inte sluta att försöka!
Fin bild, Bengan.
Som sagt, bra bild.

Den mera registrerande och dokumentära fotografin verkar ändå hitta tillbaka på olika sätt. Läste en bloggartikel för ett tag sedan om att många internationella resemagasin mer och mer börjar gå över till dokumentärt foto eftersom läsarna har tröttnat på alla dessa drömska och "perfekta" bilder som inte känns realistiska.

Så det finns hopp! ;-)
Jäkligt bra boxarporträtt i färg.

Att beskriva verkligheten eller en dröm. När jag sålde mitt hus för tjugo år sedan tog mäklaren några bilder som beskrev verkligheten hyggligt. Nu när vi syskon säljer föräldrahemmet kommer en fotograf med mast och annan utrustning. Han sänder sedan tagna bilder till Vietnam där en `drömfabrik´ med fotoshop-specialister gör om bilderna till drömska rosa alster och där små rum och ett ännu mindre kök ser riktigt
flotta ut. Efter ett dygn har mäklaren sina bilder i trycksaker och på nätet.

/Stephan
Bengans fråga är problematisk, för den är baserad på utgångspunkten att någonting är fel. Han säger att det är något han saknar i dagens fotografi, en mer rak beskrivning av verkligheten. Den kanske finns, men försvinner i mängden av bilder som produceras nu när alla är fotografer. Och där flertalet bilder inte beskriver verkligheten sådan den är utan sådan fotografen vill att den ska vara. Och i detta finns alltså något som är fel eller som brister på något sätt. Nåväl, Bengan beskriver alltså en upplevelse han själv har av dagens fotografi. Den är inte riktigt som han skulle vilja ha den. Jag vill inte ifrågasätta Bengans upplevelse, det skulle vara meningslöst. Han känner det så. Säkert har han många meningsfränder. Jag har läst inlägg här på FS där skribenten säger att 95% (eller kanske mer) av allt foto i dag är dåligt. Inte nog med att det presteras en fruktansvärd mängd alldeles för subjektiva bilder, det är dessutom dåliga bilder. Själv har jag bevittnat den stormande glädje som många i dag känner när de upptäcker att de faktiskt kan fotografera. Den lycka de känner när de kan dela med sig av sina bilder till andra, och att få ta del av vad andra, likasinnade, åstadkommer. De berättar om en fortgående läroprocess, där de allt bättre bemästrar bildskapandet, och där fotograferande tar en växande del av deras liv i anspråk. Vår lokala fotoklubb är ett bra exempel. Där ordnas just nu en årlig utställning, uppbackad av stor entusiasm. Så den bild jag ser av dagens fotografi har sitt fokus på annat än det Bengan uttrycker.
Tar upp den kastade handsken. Olika bildstil har olika funktion och användningsområde, lika väl som att de uttrycker olika sidor hos både fotograf som betraktare. Jag tror, att båda stilarna/synsätten behövs och kommer att leva vidare. Att båda utvecklas är väl självklart, liksom att 'trenderna' kommer att växla, som de alltid gör. Jag är svag för bilder, som lämnar utrymme för egna tankar och fantasi men upskattar också den typ av bilder du föredrar. De speglar helt enkelt olika sidor av mig och av verkligheten. Skulle inte vilja vara utan någon av dem. Vågen för mångfald och högt till tak! Och för din bild!
Eva
Tack för alla kommentarer och funderingar. Jag är också helt med på att det bör finnas olikheter, även i fotograferandet. Men tror att vår bildomgivning formar oss, kanske omedvetet, och det gör att vissa saker känns naturligt, både att göra och att fota. Så varför krångla till det? ;)

Det här, kalla det kanske likriktning, tycker jag mig ha sett på några fotosidor. Nu talar jag inte om Fotosidan, utan om andra sidor. Några sidor finns inte kvar längre! Men de här fotosidorna har startat på ett visst sätt, i dag kanske det uppfattas som smalt, men har sedan dess glidit över mot det mer Pictorialistiska hållet! Pictorialismen har många ansikten numera med teknikens hjälp. Och eftersom de här fotosidorna nu fungerar så bra, så måste det ju vara en bra fotografi! Då också så många fotograferar på det sättet! Eller hur? ;)

Så vad jag menar i bloggen, det är att jag saknar en litet mer avvikande fotografi!
Mer självständig och egen fotografi.