Att papperstidningen försvinner är nog bara början, fotograferna har man ju sparkat, billigare att ta in läsarbilder? Nästa drag blir väl att göra sig av med redaktionerna, borde ju vara billigare att låta läsarna ta hand om skrivandet också? Alla tidningar drivs ju av kapitalintresse som vilka bolag som helst idag. SvD uttalat moderat har ju samma ägare som Aftonbladet, socialdemokratisk? Osv. Detta är i sig ett demokratiproblem liksom att de båda rikstäckande morgontidningarna är borgerliga. Oavsett om folk läser eller inte sätts agendan till stor del av SvD och DN, och den agendan får givetvis en slagsida mot det som man i dessa tidningar anser är viktigt. Men så kanske det blir när man ser allt ur ett marknadsekonomiskt perspektiv, man slarvar liksom bort demokratin på vägen? :)
-affe

På vår lilla ö finns en lokaltidning som heter Driftwood. Den kommer bara ut en gång i veckan. Den har gått igenom samma utveckling som de svenska tidningarna. Blivit tunnare och tunnare. De hade en heltidsanställd fotograf för några år sedan, men han sa upp sig och öppnade pensionat i Mexico. På ön finns massor av duktiga amatörfotografer, och visst förekommer det att tidningen publicerar läsarbilder. Men framför allt har journalisterna utrustats med kameror. Det är tre heltidsanställda journalister som producerar mesta texten. Jag tror att man framför allt inte köper in så mycket från frilansare som man gjorde förut. Mängden läsartexter har knappast ökat. Uppenbarligen har antalet annonser minskat, och därmed tidningens ekonomiska bas. För några år sedan gav man ut en gratis helgbilaga, men den har försvunnit. Driftwood har fått känna av stark konkurrens från ett gratis nyhetsbrev på nätet. Detta nyhetsbrev tar in annonser och publicerar snabbt de viktigaste nyheterna. Där finns också en del intervjuer. Mer djuplodande analyser är i förekommande fall skrivna av läsare. Nyhetsbrevet drivs av en enda person.

Det finns säkert mer att säga om detta. Vi står mitt uppe i ett skeende där informations- och nyhetsförmedling undergår stora förändringar både på småorter och i de stora städerna. Nog har tidningarna haft svårt att hänga med i detta. De är säkert långt ifrån färdiga med sina omdaningsprocesser. Hur bra resultatet blir i slutändan kan man inte veta. Jag tror inte att iPad-generationen är några flitiga tidningsläsare, så de stora tidningarna skulle ändå tyna bort av brist på läsare i det långa loppet. Och det är inte bara unga läsare som försvinner. Här i byn bor det bara pensionärer. Här delas en morgontidning från Victoria ut varje dag. Jag tror att de har omkring tio prenumeranter i byn. För många år sedan var det omrking femtio.

Det kanske alltid är svårt att förstå djupgående förändringar. Och i alla fall ofta svårt att acceptera dem. Men man får finna sig. Att ge pressen konstgjord andning med presstöd tror jag inte på. Fick vi inte nog politiska stödåtgärder under varvskrisen? Man rår inte på kulturella förändringar med skattepengar.