The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 2459 / Många viktiga bilder kan gå förlorade för eftervärlden via en tryckning på delete-knappen....
Här nedan ett citat/utdrag ur en text utgiven av Stockholms läns museum och Malmö Museer.
http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/files/Bilder_for_framtiden_rapport.pdf
(För den som kan vara intresserad)
"Med dagens digitala kameror, som används av både professionella och amatörer, krävs inte längre samma tekniska kunskaper för att ta en skaplig bild. Man behöver inte längre ha kunskap om fotografen Ansel Adams zonsystem, det räcker med att titta på bilden i kamerans lcd-skärm och/eller med hjälp av histogrammet kontrollera att alla valörer är med. Adams skrev ”Vi måste lära oss att se intuitivt så som linsen/kameran ser och förstå hur negativet och fotopapperet korresponderar.”
Denna kunskap om visualisering som förvärvades genom erfarenhet är idag nästan överflödig. Kameraskärmen har till stor del ersatt åratal av träning och därmed minskat avståndet mellan professionella fotografer och amatörer. Om utsnittet eller kompositionen inte lyckas riktas kameran återigen mot motivet och oräkneliga exponeringar kan tas för ringa kostnad. Idag avbryter man fotograferingsprocessen mitt under pågående skede för att titta på kamerans skärm och se om man har fångat bilden. Fotografering med film krävde ett annat tekniskt och formmässigt kunnande eftersom resultatet visade sig först efter framkallning och kopiering och inte omedelbart i fotograferingsögonblicket.
Man fotograferade tills man var säker på att ha fångat motivet och säkerställt exponeringen och kompositionen. Kostnaden för film, tid och eventuell omtagning om det överhuvudtaget var möjligt, var hög. Det var brukligt att spara alla exponeringar på den framkallade filmen och markera de rutor som godkändes för användning. Idag raderas många av de misslyckade eller på något sätt inte önskvärda exponeringarna eller kompositionerna från minneskorten. Många viktiga bilder kan gå förlorade för eftervärlden då en lätt tryckning på delete-knappen definitivt raderar möjligheten att kunna återblicka i bildmaterialet och upptäcka dolt innehåll som kan vara värdefullt i framtiden."
De här som påstås kan man säkert diskutera hur mycket som helst, och det finns liknande företeelser inom andra områden där tekniken och tillgången på billiga hjälpmedel har gett större grupper möjlighet att göra, i alla fall nästan göra, proffesionella saker.
Och vad gäller fotografin, och att sedan spara bilder, det har blivit både enklare och mer komplicerat, förr räckte det med en skokartong! ;)
Allt för i dag, men glöm inte Tårtan på onsdag!
/Bengan
Ps. De här två bilderna i bloggen e från 1950-talet, då jag arbetade på en filmuthyrningsfirma, Armé, Marin och Flygfilm och hade köpt min första Leica. Och de här bilderna hittade jag för några år sedan i en negativpärm. När jag tog bilderna, så alldeles efteråt så kunde jag lika gärna ha raderat dom, om det hade gått, för att fota så här på en arbetsplats de va väl inget att ha då, men nu ett antal år efteråt så blir dom mer intressanta, i alla fall för mig! :)
Lösningen e kanske att ha kul för stunden med kameran! ;)
/B
Ps. Å lägga några av de bästa bilderna i en skokartong! :)
Nu kastades ju den absoluta majoriteten av negativ och bilder förr också, och färgfilmen för ju en borttynande tillvara. Men som sagt, svartvita negativ klarar sig väldigt länge i en låda utan handpåläggning.
Sedan tycker jag att artikeln romantiserar över gårdagens fotografers kunskap, var nog inte många som hade någon susning om zonsystemet då heller, och för övrigt har det heller aldrig krävts. Även bland de som kan zonsystemet, jag är en av dem, används det ganska sällan eftersom det bygger på separatframkallning av varje bild, men kanske framför allt att det nästan alltid är overkill.
Men nu e vi ju i en annan tid, en digitaltid, som kanske innebär ett visst svinn vad gäller vardagsbilder till framtiden!
/B
Vi har aldrig i historien producerat så mycket papper, men originalen är oftast digitala, allt behöver inte skrivas ut, bilder kan i hyfsad kvalitet avnjutas på bildskärmar.
Tyvärr är kvalitén på skärmar väldigt olika vilket gör att bilder ser helt olika ut beroende på vilken skärm som används.
Som jag ser det kan vi spara det mesta om vi gör det i digital form, men vi måste använda säkra lagringsmedia och helst på minst två olika platser.
/HYB
Ett argument e att vi tror att allt skall gå så fort numera, att lära sig alltså!
Utan ansträngning!
Automatiskt liksom! ;)
Jag själv har bara blivit mera osäker med min digitalkamera!
Kollar hela tiden att det blivit en bild i kameran!
Men det kanske beror på att jag inte riktigt litar på tekniken!
/B
Å visst har det slängts förr, men jag tror att det kan gå mera direkt numera!
/B