The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1781 / Varför fotograferar du? Och vad fotograferar du?

 

 

 

 

Varm korv 1960

Det här är väl sådana här ständigt existensiella fotografiska frågor!? ;)  Och jag kan bara tala för mig själv såklart!  Så den första frågan, varför jag fotograferar, har jag inte nå't bra svar på ännu, men det kanske kommer, och den andra frågan börjar klarna, jag fotar människor hela tiden!

 

 

 

Bornholm

Men visst har jag försökt mig på att fota annat också, men det blir ofta litet tvång eller krystat i det hela, tex natur eller sport eller arkitektur eller vad det nu är som jag försöker mig på. Jag e inte riktigt bekväm i den här typen av fotograferande, så kan man nog säga.

 

 

 

 

Målare i profil 1964

Utan det är människor som det känns intressant och naturligt att fota! Ständigt!

 

 

 

 

In passing 1964

Å de här med att fota människor, och att jag gör det så ofta, det har jag nog inte fattat så där glasklart förrän sista tiden! Men bättre sen't än aldrig! ;)

 

 

 

Nalen

 

Och orsak till att jag fotar människor då?
Jag tycker det e nå't mystiskt och spännande och intressant och lockande med människor,
mycket mer än så kan jag nog inte förklara det hela....

 

 

 

Porträtt

Hur som helst, de e väl bra att ha fått en liten pusselbit på plats?
Även om en del frågor återstår!? :)

/Bengan

 

 

Ps. Fyller på med några bilder till här nedan, så ni fattar hela vidden av vad jag menar!
Så här ser det ut i stort sett hela tiden! Ok, en och annan bild på Roffe kommer såklart med ibland! :)

 

 

Roulette

 

 

 

 

Busschaufför

 

 

 

 

Snapshot 3

 

 

 

 

Frisören

 

 

 

Patrick Dallard, konstnär

 

 

 

 

 

 

 

 

Inlagt 2012-09-27 18:28 | Läst 8725 ggr. | Permalink

"Varför har jag fotograferat av många byggnader som försvunnit från vår kommun. Den frågan har jag fått många gånger den sista tiden. Jag har en utställning på vårt kulturhus som visar Så var det så blev det. Jag vet inte varför jag gjorde det en gång. Egentligen låter det underligt men så var det. Det fanns en tid i mitt liv då jag aldrig skulle kunna tänka mig gå ut utan kamera. Sedan blev jag sjuk helt sönderbränd. Minns jag hängde en badhandduk utanför mörkrumsdörren för att markera att där skulle jag inte gå in. Reste till norrland utan kamera. Blev starkare igen. Nu fotograferar jag helt olika saker vilket beror på att jag kan få infall och idéer som ibland verkar helt underliga. Jag har i vart fall fotograferat av fem barnbarn från de föddes till de blev tonåringar. Vars ett album har de fått. Det var på den tiden det kändes som jag bodde i mörkrummet. De är lyckliga i dag för albumen. Dina bilder på människor tycker jag mycket om. En del har jag kommenterat tidigare som enskild bild. Fortsätt med detta för det är fina dokument över tiden. Hälsar Gun-Inger"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Som ”humanist” så är det säkert så att människor i bild är det som intresserar oss!
Tror att du som jag och många andra i vår genre gillar människan.
Göran
Varför fundera? Keep going! LO
Imponerande samling bilder med härlig känsla ... att fånga människor är kanonskoj även om jag själv inte plåtar människor lika ofta , men intresset tilltar faktiskt ... kom att tänka på en sak som kanske påverkar vad man plåtar - var man bor? Kan det påverka? Om man bor i en storstad där bruset av människor är större och till och med svårare att hålla tillbaka kontra landet där naturen är mer påtaglig och än mer tillgänglig...? Kanske kan även en sån sak påverka?
Det är dock givetvis ingen sanning - för min egen del blir det allt jag gillar ...
Ha en skön kväll.
//Glenn
Människor är tacksamt motiv pga att varje individ är unik på sitt sätt, det blir varierande fastän människor är människor. Variation bland motivkategorier är också nyttigt så länge det känns meningsfullt.

Fotografering är som mat. Korv är gott och finns i olika utföranden. Men emellanåt så kan det vara gott med en blodig biff. Fråga Roffe! ;)
Håll dig du till människor dina bilder är fulla av känsla och närhet, de är riktigt bra.
Varför har jag fotograferat av många byggnader som försvunnit från vår kommun. Den frågan har jag fått många gånger den sista tiden. Jag har en utställning på vårt kulturhus som visar Så var det så blev det. Jag vet inte varför jag gjorde det en gång. Egentligen låter det underligt men så var det.

Det fanns en tid i mitt liv då jag aldrig skulle kunna tänka mig gå ut utan kamera. Sedan blev jag sjuk helt sönderbränd. Minns jag hängde en badhandduk utanför mörkrumsdörren för att markera att där skulle jag inte gå in. Reste till norrland utan kamera.

Blev starkare igen. Nu fotograferar jag helt olika saker vilket beror på att jag kan få infall och idéer som ibland verkar helt underliga.

Jag har i vart fall fotograferat av fem barnbarn från de föddes till de blev tonåringar. Vars ett album har de fått. Det var på den tiden det kändes som jag bodde i mörkrummet. De är lyckliga i dag för albumen.

Dina bilder på människor tycker jag mycket om. En del har jag kommenterat tidigare som enskild bild.
Fortsätt med detta för det är fina dokument över tiden.

Hälsar Gun-Inger
2012-09-28 00:03   Johyn Arthur Ekebert
De e lite tyngd i de du skriver och dina bilder.