Dina påståenden och mycket privata frågor måste jag svara på vid ett annat tillfälle, för jag måste ut med Roffe nu! :)
B)

"Det innebär ju inte att man helt behöver kväva experimentlustan."

Men kan inte experimentlustan frodas inom ramarna man satt upp; experiment behöver väl inte nödvändigtvis handla om nya prylar eller kemi. Som jag förstår det (eller åtminstone min tolkning av Strömholms dogm) handlar det om att man snarare ska "tvingas" experimentera med bilden och därigenom utveckla ett högre bildseende.

"Att hoppa från film till film i jakten på det bästa är nog inte en god strategi."

Nej just! Detsamma gäller gluggar och brännvidder. Byter man ofta, kan man lika gärna smälla på en stor fet zoom.

Ha det gott

Johan

Johan, för mig låter det resonemanget ungefär som att man skulle bli en sämre bilförare om man någon gång då och då lånar grannens bil i stället för att alltid köra sin egen.

Jag förstår helt och fullt fördelarna med att på djupet lära sig en kombination av kamera, optik, film och framkallare, men jag har svårt att se vad man skulle kunna förlora av att köra någon annan rulle genom kameran då och då.

Enligt mitt sätt att tänka borde jag snarare kunna lära mig mer om min standardfilm, TriX i mitt fall, om jag har något att jämföra med. Om jag t.ex. kör en rulle TMax, och opptäcker vissa skillnader, så får jag ju andra referensramar för min film. Jag upptäcker för- och nackdelar med min film jämfört med andra, och kanske kan lära mig att kompensera/dra nytta av dem. Har jag inte de referensramarna, så förstår jag ju min film sämre.

Men jag är ny på det här med film, så det är helt och fullt möjligt att jag är ute och cyklar. Skulle därför vara orhört tacksam om någon med större erfarenhet skulle kunna slå hål på mina föreställningar och berätta rent konkret varför det är sämre för mig att vara lite "otrogen" då och då genom att ibland testa andra filmer och vad jag i så fall kan förlora på det. Jag har nämligen svårt att förstå hur några rullar olika film då och då skulle kunna förstöra för mig.

Vad är det jag inte insett?

"Vad är det jag inte insett?"

Att ens fotografi (bildseende) är viktigare än nya prylar. Eller att Strömholm sade något viktigt. Välj själv.

Jag tycker det här är intressanta frågeställningar, inte bara direkt för ens syn på fotografin, utan även hur det påverkar ens syn på övriga livet. Jag är tacksam för att du tar dig tid att diskutera detta!

Du får nog hjälpa mig lite att förstå här. Jag har hela tiden uppfattat deviset som ett sätt att hela tiden lära sig sin utrustning och dess gränser bättre, och förpassa det till ryggraden så att tekniken inte står i vägen, och man därmed kan fokusera på bilden i stället för tekniken. På vilket sätt skulle mitt bildseende bli lidande om jag skjuter en rulle TMax eller PlusX då och då? Blir mitt bildseende lidande om jag ibland tar bilder med mobilen eller DSLR:en också?


För att citera mig själv från mitt första inlägg "En kamera, ett objektiv, en film och en framkallare är i grunden ett bra devis." Jag är därmed helt på det klara med att Strömholm sa något viktigt. Att däremot upphöja ett bra devis till en allenarådande och absolut sanning som gäller i alla lägen är ju en helt annan sak. Då anser jag att man inte tänker själv, utan låter andra tänka åt en.

Därför väljer jag att se Strömholms devis som en tumregel snarare än en naturlag. Jag använder mig av den och drar förhoppningsvis nytta av den, men utan att vara slav under den. Så som jag ser det kan jag aldrig vara jag och mina bilder kan aldrig vara mina bilder om jag blint följer en annans fotografs regler helt och fullt utan att också helt förstå dem och göra dem till mina. Jag måste förstå vad jag och mina bilder har att vinna på den och förstår vad jag går miste om, och dessutom känna att det är det rätta för mig.

Frågan kvarstår. Vad förlorar jag på min syn på deviset? Vad hade jag vunnit om jag haft en till hundra procent ortodox syn på den, och sett den som obrytbar? Är det inte risk för att jag i så fall gått miste om något annat? Kanske till och med mig själv och bilder som är mina?

Ett varningens finger för ett långt och virrigt svar uppsträckes härmed! Då jag läser vad jag skrivit innan jag trycker på 'ok' inser jag att jag bommat skriva en del saker, men de pekar alla åt samma håll ändå, så strunt samma. Here goes.

"Jag är därmed helt på det klara med att Strömholm sa något viktigt. Att däremot upphöja ett bra devis till en allenarådande och absolut sanning som gäller i alla lägen är ju en helt annan sak. Då anser jag att man inte tänker själv, utan låter andra tänka åt en."

Naturligtvis är det så! Du har helt rätt med att man ska tänka kritiskt på vad man hör eller läser. Det är plågsamt uppenbart att få gör det, särskilt efter vårt senaste riksdagsval.

Men jag måste också säga att det kunde vara vem som helst som myntat devisen. Jag är inte säker på att jag tänker på det här viset bara för att Strömholm sagt något (jag tycker dessutom inte att han var den bäste fotografen sen skivat bröd, men det är en annan historia) utan för att det känns som världens naturligaste sak. Till exempel tänker jag tillbaka på det du sa om bilföraren ovan och måste säga att visst, strävar man efter att bli en värsting till bilförare, vinna rallyn och veta exakt var man har kärran i alla lägen, så är det nog inte klockrent att köra runt i en massa andra bilar. Speciellt inte längs samma banor man försöker mästra. Nog kan man vara en habil bilförare som tar sig från A till B utan att krocka, men inte en bilförare som pressar gränserna
mot det sublima, Ayrton Senna-style.

"På vilket sätt skulle mitt bildseende bli lidande om jag skjuter en rulle TMax eller PlusX då och då?"

Med film tycker jag inte det är lika stor sak som med olika brännvidder eller kamerahus. Lär man sig t.ex. en 400-film, så vet man hur många stopps skillnad det är bland två olika situationer och man kan lätt och kvickt räkna om det i huvudet. En orsak skulle dock vara att man faktiskt lär sig hur "ens" film fungerar i olika situationer, det är ju en del skillnad. Själv har jag experimenterat mig fram till två filmer som jag tycker om och fördjupar mig i (en på 250 asa och en på 400 som jag pressar till 1600).

"Blir mitt bildseende lidande om jag ibland tar bilder med mobilen eller DSLR:en också?"

Jag kommer bli tjatig om jag svarar på den frågan.

"Är det inte risk för att jag i så fall gått miste om något annat?"

Hur är det nu med gräset, andra sidan och dess relativa grönhet? Vad är du så rädd att gå miste om? Skulle en Rolleiflex eller en digital Hasselbladare göra dig till en stjärnfotograf? Frågan är säkert lika gammal som fotografin själv. Man kan ligga med traktens alla kvinnor och det skulle göra en till en sexuell atlet full av spänst. Dock skulle förmodligen en djupare känslomässig anknytning infinna sig.

Många frågor, samma svar. Man måste nog välja någonstans vad man vill göra. Vill man samla på kameror eller vill man fotografera? Många av våra kamrater, både på fotosidan och i andra forum är just kamerasamlare - absolut inget fel i det - och inte fotografer, trots att de gärna vill vara just det senare.

Jag ser naturligtvis inget fel i att samla på sig en massa grejer, men jag har förbannat (understruket, fetstil) svårt att se att det skulle bidra till en utveckling av ens fotografi.

Jag tror inte att vi kommer så mycket längre. Jag upplever att du tenderar att argumentera som om jag förespråkar att byta film, hus och brännvid konstant bara för att det går.

Om ena extremen är att "samla på kameror" och tro att "en Rolleiflex eller en digital Hasselbladare" skulle göra en till en stjärnfotograf (d.v.s en övertro på tekniken) och den andra extremen är "en kamera, ett objektiv, en film, en framkallare", så står jag ju betydligt närmare extrem nummer två. Jag fotar till 95% med en kamera, ett objektiv, en film och en framkallare.

Det enda jag påstår är att lite otrohet då och då knappast är någon nackdel. Jag tror inte att jag blir bättre fotograf om jag enbart fotar 100 rullar TriX än om jag fotar 99 rullar TriX och en rulle TMax, eller om jag plockar fram mobilkameran eller kompakten när det inte är praktiskt att ha mätsökaren med mig.

Vi kommer nog inte att komma överens, utan får nog nöja oss med att vara överens om att vi tänker olika.

"Jag upplever att du tenderar att argumentera som om jag förespråkar att byta film, hus och brännvid konstant bara för att det går."

Och jag upplever att väldigt många gör just det. Jag är ledsen om jag drog dig över samma kam. Jag blir bara lite beklämd (fråga mig inte varför!) då man inte visar tillbörlig respekt för mediet, vilket jag inte tycker man gör då man "hattar".

"Det enda jag påstår är att lite otrohet då och då knappast är någon nackdel."

Jag förstår bara inte hur det skulle kunna vara uppbyggligt - för det låter som du menar det.

Men du har rätt, vi kommer nog inte längre.

Ha det gott.

Johan

Tack Tack för den varningen Johan. Måste säga att jag inte har testat HC110 ennu trots mina över 30 år i mörkrummet, kanske dax

alf

Alltså, det är ju nya grejer - introducerades i mitten av 60-talet.. :)

Men gillar man Xtol så gör man. Sen ska man ju komma ihåg att det är stor skillnad på att scanna negativ och att slabba i mörkrummet, där det märks större skillnad mellan valen man gjort.

Det som skiljer xtol från till exempel d76 är att man får ut lite högre känslighet med xtol. Om man får platta negativ så beror det nog på något annat än framkallaren skulle jag tro. Om man vill ha ett annat uttryck får man nog gå över till en högakutans framkallare typ FX39 eller rodinal. Hur som helst så anser jag att xtol är den bästa framkallaren man kan välja idag, om man inte söker just den speciella gråskala som man kan få från till exempel rodinal. Att man skulle se skillnad på negativ framkallade i till exempel d76 1+1 och xtol 1+1 under förutsättning att d76 filmerna exponeras 1/2-1/3 steg mer håller jag för ganska osannolikt.
-affe

Visst, jag ger dig att man får ut högre känslighet med Xtol än med D76. Och visst, lägger man neggen bredvid varandra, så ser man nog inte skillnad med blotta ögat. Jämför man slutresultatet - vilket torde vara det kloka? - så ser iallafall jag en stor skillnad; jag jobbar mycket mer för att få lyster i foton framkallade i Xtol.

Men gillar du xtol så kör.

Eller annars kanske det bara är mitt objektiv eller mina ögon som känner på sig att jag kommer framkalla i Xtol och beter sig lite lite sopigare än vanligt.

Johan

Käre vän, jag har också eget mörkrum (vet inte om du har det) och gör analoga kopior från såväl småbild som mellan och storformat. Men du är den första jag sprungit på som påstår sig se skillnad på kopior gjorda från ett xtol 1+1 framkallat negativ jämfört med ett d76 1+1 framkallat till exempel om bägge neggen är exponerade och framkallade till samma kontrast.

Ja, jag är ett unikum!

Och ja, jag kopierar i mörkrum. Jag scannar ofta negativ, men bara för att dela med mig till och diskutera med kamrater på internet. Slutprodukten är alltid en fiberkopia. Har en Focomat hemma, men det är smidigare att bara jonna ned till klubben där allt alltid står uppe, Dektolen är gratis och jag kan spela Dexter Gordon precis hur högt jag vill.

Allvarligt talat så skiter jag naturligtvis i vad andra använder. Mitt inlägg i denna "debatt" var endast att jag inte gillar Xtol, men att jag gillar filmen (och gav ett bra tips på hur den kan användas.) Fler av de jag talar med om framkallning, fotografi och livet i stort tycker heller inte om Xtol. Så kan det vara.

Jag tänker heller inte starta ett sandlådekrig (gissar att du inte heller är sugen på det) även om de kan vara nog så roliga att följa (på håll, såklart).

Ha en fin helg

Johan

ps. Skulle du snubbla på en flaska HC110, så tag gärna mitt tips. Exponera i så fall snäppet generösare, runt 1250 men framkalla för 1600. ds.

Jag underexponerar sällan filmer eftersom jag inte vill tappa information i lågdagrarna, däremot kör jag med såväl över som underframkallning för att styra kontrasten. När det gäller till exempel nattbilderna får man ibland ta till så väl förexponering av filmen för att få upp lågdagrarna som minus framkallning och förbelysning av fotopappret för att få ned högdagrarna.

Ett problem med hc-110 är att den inte bara framkallar film, utan även cancer. ;)

Ett sista svar till JL.
Det finns ingen som påstått att det inte skulle vara någon skillnad på tmax 400 framkallad i hc-110 och xtol. det jag med flera påstår är att det inte är någon (eller obetydlig) skillnad mellan xtol 1+1 och d76 1+1 om man exponerar och framkallar till samma kontrast.

Sedan är det en smaksak vad man gillar.