The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1227 / De e mycket snack om HP 5 just nu... ;)
Jag som kört Tri-X och D-76 i femtio år nu, fattar inte varför de analoga ungdomarna ska hålla på å vela fram och tillbaka vad gäller filmval.
Ena stunden så e're Tri-X, se'n Arista, se'n Kentmere, se'n T-Max 400 och nu gäller visst HP5!? Va e problemet? E ni osäkra på er själva, eller va er'e!? ;)
Lär er "en film, en framkallare, en kamera och ett objektiv" och börja fotografera i stället! ;) :)
Jag har efter femtio år i alla fall börjat prövat T-Max 400 och XTOL, oroväckande intressant... :)
För övrigt så har jag fått det stora kopiorna från Crimson till Konstrundan,
de små konstkorten, verkar ha blivit försenade på Posten, får se om dom kommer idag...
Fick en kommentar i en tidigare blogg att den blanka Jupiter-3 optiken passar bättre på Leica M3 än på en svart Leica M6, så man får ta vad man har, tex en blank M4, och visst blir det stilfullt! :)
Annars så händer det inte så mycket i Gnesta.
/Bengan
Ps. Även underexponerade negativ blir hyffsade med T-Max 400....
/B
B)
Men.
Det innebär ju inte att man helt behöver kväva experimentlustan. Ett visst mått av otrohet torde inte räknas som en synd i denna typen av förhållanden.
Jag har kört analogt nu i drygt fyra månader. Tri-X och D76, tillsammans med Kiev 3a och Jupiter-8 är basen i det hela, men det innebär inte att jag varit kombinationen helt trogen i nöd och lust.
Beroende på tillgång, nyfikenhet och andra faktorer har ett par rullar FP4+ och Plus-X en rulle TMAX-100, en rulle TMAX-3200 och t.o.m. ett par rullar Superia suttit i kameran.
I vissa fall hade alternativet varit ingen film alls i kameran, i andra fall har det varit ett medvetet val, men oavsett har jag lärt mig något.
Att hoppa från film till film i jakten på det bästa är nog inte en god strategi. Då är det nog lätt att skylla tillkortakommanden hos filmen i stället för att reflektera över vad jag som fotograf gjort fel, men ett visst mått av otrohet är nog inte bara harmlöst, utan t.o.m. nyttigt. :-)
Dessutom - och detta kanske är det absolut viktigaste - är ju att komma ihåg varför vi som amatörer fotar, och det är ju för att det är roligt, och därmed kan ju inget vara fel så länge vi har roligt!
Men kan inte experimentlustan frodas inom ramarna man satt upp; experiment behöver väl inte nödvändigtvis handla om nya prylar eller kemi. Som jag förstår det (eller åtminstone min tolkning av Strömholms dogm) handlar det om att man snarare ska "tvingas" experimentera med bilden och därigenom utveckla ett högre bildseende.
"Att hoppa från film till film i jakten på det bästa är nog inte en god strategi."
Nej just! Detsamma gäller gluggar och brännvidder. Byter man ofta, kan man lika gärna smälla på en stor fet zoom.
Ha det gott
Johan
Jag förstår helt och fullt fördelarna med att på djupet lära sig en kombination av kamera, optik, film och framkallare, men jag har svårt att se vad man skulle kunna förlora av att köra någon annan rulle genom kameran då och då.
Enligt mitt sätt att tänka borde jag snarare kunna lära mig mer om min standardfilm, TriX i mitt fall, om jag har något att jämföra med. Om jag t.ex. kör en rulle TMax, och opptäcker vissa skillnader, så får jag ju andra referensramar för min film. Jag upptäcker för- och nackdelar med min film jämfört med andra, och kanske kan lära mig att kompensera/dra nytta av dem. Har jag inte de referensramarna, så förstår jag ju min film sämre.
Men jag är ny på det här med film, så det är helt och fullt möjligt att jag är ute och cyklar. Skulle därför vara orhört tacksam om någon med större erfarenhet skulle kunna slå hål på mina föreställningar och berätta rent konkret varför det är sämre för mig att vara lite "otrogen" då och då genom att ibland testa andra filmer och vad jag i så fall kan förlora på det. Jag har nämligen svårt att förstå hur några rullar olika film då och då skulle kunna förstöra för mig.
Vad är det jag inte insett?
Att ens fotografi (bildseende) är viktigare än nya prylar. Eller att Strömholm sade något viktigt. Välj själv.
Du får nog hjälpa mig lite att förstå här. Jag har hela tiden uppfattat deviset som ett sätt att hela tiden lära sig sin utrustning och dess gränser bättre, och förpassa det till ryggraden så att tekniken inte står i vägen, och man därmed kan fokusera på bilden i stället för tekniken. På vilket sätt skulle mitt bildseende bli lidande om jag skjuter en rulle TMax eller PlusX då och då? Blir mitt bildseende lidande om jag ibland tar bilder med mobilen eller DSLR:en också?
För att citera mig själv från mitt första inlägg "En kamera, ett objektiv, en film och en framkallare är i grunden ett bra devis." Jag är därmed helt på det klara med att Strömholm sa något viktigt. Att däremot upphöja ett bra devis till en allenarådande och absolut sanning som gäller i alla lägen är ju en helt annan sak. Då anser jag att man inte tänker själv, utan låter andra tänka åt en.
Därför väljer jag att se Strömholms devis som en tumregel snarare än en naturlag. Jag använder mig av den och drar förhoppningsvis nytta av den, men utan att vara slav under den. Så som jag ser det kan jag aldrig vara jag och mina bilder kan aldrig vara mina bilder om jag blint följer en annans fotografs regler helt och fullt utan att också helt förstå dem och göra dem till mina. Jag måste förstå vad jag och mina bilder har att vinna på den och förstår vad jag går miste om, och dessutom känna att det är det rätta för mig.
Frågan kvarstår. Vad förlorar jag på min syn på deviset? Vad hade jag vunnit om jag haft en till hundra procent ortodox syn på den, och sett den som obrytbar? Är det inte risk för att jag i så fall gått miste om något annat? Kanske till och med mig själv och bilder som är mina?
"Jag är därmed helt på det klara med att Strömholm sa något viktigt. Att däremot upphöja ett bra devis till en allenarådande och absolut sanning som gäller i alla lägen är ju en helt annan sak. Då anser jag att man inte tänker själv, utan låter andra tänka åt en."
Naturligtvis är det så! Du har helt rätt med att man ska tänka kritiskt på vad man hör eller läser. Det är plågsamt uppenbart att få gör det, särskilt efter vårt senaste riksdagsval.
Men jag måste också säga att det kunde vara vem som helst som myntat devisen. Jag är inte säker på att jag tänker på det här viset bara för att Strömholm sagt något (jag tycker dessutom inte att han var den bäste fotografen sen skivat bröd, men det är en annan historia) utan för att det känns som världens naturligaste sak. Till exempel tänker jag tillbaka på det du sa om bilföraren ovan och måste säga att visst, strävar man efter att bli en värsting till bilförare, vinna rallyn och veta exakt var man har kärran i alla lägen, så är det nog inte klockrent att köra runt i en massa andra bilar. Speciellt inte längs samma banor man försöker mästra. Nog kan man vara en habil bilförare som tar sig från A till B utan att krocka, men inte en bilförare som pressar gränserna
mot det sublima, Ayrton Senna-style.
"På vilket sätt skulle mitt bildseende bli lidande om jag skjuter en rulle TMax eller PlusX då och då?"
Med film tycker jag inte det är lika stor sak som med olika brännvidder eller kamerahus. Lär man sig t.ex. en 400-film, så vet man hur många stopps skillnad det är bland två olika situationer och man kan lätt och kvickt räkna om det i huvudet. En orsak skulle dock vara att man faktiskt lär sig hur "ens" film fungerar i olika situationer, det är ju en del skillnad. Själv har jag experimenterat mig fram till två filmer som jag tycker om och fördjupar mig i (en på 250 asa och en på 400 som jag pressar till 1600).
"Blir mitt bildseende lidande om jag ibland tar bilder med mobilen eller DSLR:en också?"
Jag kommer bli tjatig om jag svarar på den frågan.
"Är det inte risk för att jag i så fall gått miste om något annat?"
Hur är det nu med gräset, andra sidan och dess relativa grönhet? Vad är du så rädd att gå miste om? Skulle en Rolleiflex eller en digital Hasselbladare göra dig till en stjärnfotograf? Frågan är säkert lika gammal som fotografin själv. Man kan ligga med traktens alla kvinnor och det skulle göra en till en sexuell atlet full av spänst. Dock skulle förmodligen en djupare känslomässig anknytning infinna sig.
Många frågor, samma svar. Man måste nog välja någonstans vad man vill göra. Vill man samla på kameror eller vill man fotografera? Många av våra kamrater, både på fotosidan och i andra forum är just kamerasamlare - absolut inget fel i det - och inte fotografer, trots att de gärna vill vara just det senare.
Jag ser naturligtvis inget fel i att samla på sig en massa grejer, men jag har förbannat (understruket, fetstil) svårt att se att det skulle bidra till en utveckling av ens fotografi.
Om ena extremen är att "samla på kameror" och tro att "en Rolleiflex eller en digital Hasselbladare" skulle göra en till en stjärnfotograf (d.v.s en övertro på tekniken) och den andra extremen är "en kamera, ett objektiv, en film, en framkallare", så står jag ju betydligt närmare extrem nummer två. Jag fotar till 95% med en kamera, ett objektiv, en film och en framkallare.
Det enda jag påstår är att lite otrohet då och då knappast är någon nackdel. Jag tror inte att jag blir bättre fotograf om jag enbart fotar 100 rullar TriX än om jag fotar 99 rullar TriX och en rulle TMax, eller om jag plockar fram mobilkameran eller kompakten när det inte är praktiskt att ha mätsökaren med mig.
Vi kommer nog inte att komma överens, utan får nog nöja oss med att vara överens om att vi tänker olika.
Och jag upplever att väldigt många gör just det. Jag är ledsen om jag drog dig över samma kam. Jag blir bara lite beklämd (fråga mig inte varför!) då man inte visar tillbörlig respekt för mediet, vilket jag inte tycker man gör då man "hattar".
"Det enda jag påstår är att lite otrohet då och då knappast är någon nackdel."
Jag förstår bara inte hur det skulle kunna vara uppbyggligt - för det låter som du menar det.
Men du har rätt, vi kommer nog inte längre.
Ha det gott.
Johan
så förstår jag Magister Jan Björklund! :) ;)
Nya T-max är fin, tycker jag, men jag använder den pressad till 1600 och i HC110.
Johan
ps. Xtol är väl något c-vitamintjafs, så den kanske kan användas som tillbehör till frukosten istället? ds.
alf
Men gillar man Xtol så gör man. Sen ska man ju komma ihåg att det är stor skillnad på att scanna negativ och att slabba i mörkrummet, där det märks större skillnad mellan valen man gjort.
-affe
Men gillar du xtol så kör.
Eller annars kanske det bara är mitt objektiv eller mina ögon som känner på sig att jag kommer framkalla i Xtol och beter sig lite lite sopigare än vanligt.
Johan
Och ja, jag kopierar i mörkrum. Jag scannar ofta negativ, men bara för att dela med mig till och diskutera med kamrater på internet. Slutprodukten är alltid en fiberkopia. Har en Focomat hemma, men det är smidigare att bara jonna ned till klubben där allt alltid står uppe, Dektolen är gratis och jag kan spela Dexter Gordon precis hur högt jag vill.
Allvarligt talat så skiter jag naturligtvis i vad andra använder. Mitt inlägg i denna "debatt" var endast att jag inte gillar Xtol, men att jag gillar filmen (och gav ett bra tips på hur den kan användas.) Fler av de jag talar med om framkallning, fotografi och livet i stort tycker heller inte om Xtol. Så kan det vara.
Jag tänker heller inte starta ett sandlådekrig (gissar att du inte heller är sugen på det) även om de kan vara nog så roliga att följa (på håll, såklart).
Ha en fin helg
Johan
ps. Skulle du snubbla på en flaska HC110, så tag gärna mitt tips. Exponera i så fall snäppet generösare, runt 1250 men framkalla för 1600. ds.
Ett problem med hc-110 är att den inte bara framkallar film, utan även cancer. ;)
Det finns ingen som påstått att det inte skulle vara någon skillnad på tmax 400 framkallad i hc-110 och xtol. det jag med flera påstår är att det inte är någon (eller obetydlig) skillnad mellan xtol 1+1 och d76 1+1 om man exponerar och framkallar till samma kontrast.
Sedan är det en smaksak vad man gillar.
Arista 400 är Tri-X. Inte liknade eller så. Utan Tri-X i annan kassett. Basta. (Förklaringen får företagsekonomerna på Kodak reda ut. Men dom tiger nog.)
Arista 400 är Tri-X. Inte liknade eller så. Utan Tri-X i annan kassett. Basta. (Förklaringen får företagsekonomerna på Kodak reda ut. Men dom tiger nog.)
...tycker du, ja. Men se det gör inte jag. Och huruvida det är snällare mot miljön än D76 ger jag blanka fan i. Och missförstå mig inte, jag är en miljökämpe, men tar igen det på andra plan istället eftersom jag inte vill att mina neg ska bli lidande av det.
Att säga "XTOL är utmärkt" är som att säga "Lök är gott"; många tycker det, men långt från alla.
Johan