The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1212 / Läste en artikel i DN om att SMHI skall köpa in en ny superdator.

 

 

Solregn 

SMHI når ännu inte upp till statens mål om att leverera 85 procent träffsäkra väderprognoser. För att klara det kommer vädertjänsten nu att köpa in nya superdatorer som tillsammans med bättre prognosmodeller ska ge säkrare väderutsikter.

 

 

 

Rain Man..


För er som funderar på varför det kan vara så svårt att "spå" väder, kommer här en liten bakgrund.

 

Den amerikanska matematikern och meteorologen Edward Lorenz skapade på 1950- och 1960-talet en enkel vädermodell bestående av ett ekvationssystem med tolv variabler som beskrev egenskaper såsom temperatur och vindriktning.

En dag ville Lorenz upprepa en bit av en simulering han gjort dagen innan,
och för att spara tid så matade han inte in initialvärdena och lät simuleringen starta från början, utan han matade istället in värden från en tidigare simuleringen och startade sedan programmet.

 

 

 

Regn

När han senare kom tillbaks för att kontrollera resultatet så upptäckte han något överraskande! Eftersom han hade matat in samma värden som vid den tidigare simuleringen så trodde han att den andra simuleringen skulle följa exakt samma mönster. Men så var inte fallet.

Den andra simuleringen följde den förra ett tag, men avvek sedan mycket kraftigt från den tidigare och gav helt andra resultat. Efter att ha undersökt saken närmare så konstaterade Lorenz att orsaken var att de värden han matat in var avrundade.

 

 

 

Äntligen sommar!

Detta fenomen, att små förändringar i initialvärden ger upphov oförutsägbara förändringar, kom sedan att kallas "Fjärilseffekten" efter ett föredrag som Lorenz höll.

Lorenz insåg att "Fjärilseffekten" betyder att långsiktiga väderprognoser i praktiken är omöjliga. Även med oerhört invecklade matematiska modeller över vädersystemen och mycket exakt mätningar och användandet av mycket kraftiga datorer så går det inte att förutse vädret på någon längre sikt, eftersom det är omöjligt att uppmäta helt exakta initialvärden på varje punkt på jorden,
och värden som ständigt måste uppdateras hela tiden och fortlöpande matas in i program/datorer.

Och det här ingår i Kaosteorin.
Kaos är i detta sammanhang inte ett generellt uttryck för oordning, utan snarare ett sätt att förklara att naturens egenskaper inte kan förutsägas och kartläggas in i minsta detalj.

 

/Bengan


Ps.
Det ser bra ut i Gnesta just nu, litet moln men inga stackmoln,
så jag drar med Roffe till Hölö i dag för Agility!
Hoppas det är samma väder i Hölö!  :) 

 

Prispall...!?

 

 

Inlagt 2011-08-12 11:02 | Läst 4418 ggr. | Permalink

"Just med kaosteorin i bakhuvudet kan man ju undra om bättre initialvärden och mer beräkningskraft egentligen kan göra någon större skillnad på prognoserna? Eftersom osäkerheterna initialt behöver vara mikroskopiska och man dessutom aldrig kan nå initialdata som ens tillnärmelsevis kan möta kraven (fjärillsefekten) så kan man kanske ställa sig frågan om man med beräkningsstarkare datorer endast får ut felaktiga prognoser snabbare? ;) -affe"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Om inte Roffe fjärtar i Gneta så kanske det inte blir några jordgubbar på Hölö. Fjärilseffekten är oförutsägbar.
Svar från Benganbus 2011-08-12 11:35
Tror också att Heisenberg e inblandad! ;)
Man borde inte kunna klara av att mäta en fjärts läge och hastighet samtidigt!?
B)
Ja det är bara skräp med det digitala, undrar om SMHI har några räknestickor kvar så vi kan få lite analogt väder.
:-)

Trevlig helg! /Thomas
Svar från Benganbus 2011-08-12 16:33
Vi lever i en tekniskt tid, och allt skall lösas med "bättre teknik", vädret, järnvägarna, pensionsfonderna osv.
Lycka till som Per Ahlmark en gång sa! ;)
Antar att de norska vädergudarna som jag brukar anlita redan har dessa superdatorer.

/Stephan
Svar från Benganbus 2011-08-12 16:31
Det hjälper inte med en större dator, det sägen man bara för att politikerna skall ge mer pengar ;)
Med bra information om förutsättningarna för att "spå" väder, och några ord om elementär fysik, så förstår nog de flesta att det här är ett svårt ämne, och gäller det att "spå" väder för en längre tid, så är det omöjligt!
Klart, slut! ;)
Så vad e problemet!? :)
Alla väderprognoser bygger på samma grunddata men analyseras i olika modellmiljöer. Resultaten blir prognoser för de närmaste 1-3 dagarna som kan se helt olika ut.
Ändå vill somlga påstå att de vet hur klimatet blir om 10, 20 eller 100 år.
Tro det den som vill...
alf109 2011-08-12 17:53
Finns väl egentligen ingen motsättning i detta. Statistikmodeller är nog betydligt lättare? Om man tar till exempel halveringstid för radioaktiva grundämnen går ju detta att ganska exakt bestämma, däremot kommer man aldrig att kunna avgöra vilka enskilda partiklar som kommer att sönderfalla. Klimatmodeller liknar nog mer att fastslå halveringstiden, väderprognoser är som att försöka bestämma enskilda partiklars sönderfall. ;)
Just med kaosteorin i bakhuvudet kan man ju undra om bättre initialvärden och mer beräkningskraft egentligen kan göra någon större skillnad på prognoserna?
Eftersom osäkerheterna initialt behöver vara mikroskopiska och man dessutom aldrig kan nå initialdata som ens tillnärmelsevis kan möta kraven (fjärillsefekten) så kan man kanske ställa sig frågan om man med beräkningsstarkare datorer endast får ut felaktiga prognoser snabbare? ;)
-affe
alf109 2011-08-12 18:18
Såg just att du gav ungefär samma svar till Stephan. :)
Jag brukar använda den vädertjänst som för tillfället förutspår det väder jag vill ha - norrmännen kommer oftast närmast, men jag vet inte om det beror på superdatorer eller annat ...
Jag såg det där om den nya superdatorn och målet på 85% härom dagen. Nu i dag läste jag att SMHI hade haft bäst träffsäkerhet av de Nordiska meteorologiska instituten. Resultatet var 45% rätt i sommar. Knappt varannan dag. Det låter som en svår väg till statens mål.