The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1149 / Det här med att hitta gamla bilder, det gör att jag kommer ihåg hur jag fotade förr och även nu.

 

 

 

Har under några dagar bläddrat i några negativpärmar och hittat äldre bilder från 1960-talet.  Det jag märker så här efteråt, det är att när jag fastnat för ett motiv, så har jag ofta tagit flera bilder vid tillfället.

 

 

drinking straw

Och vad gäller Nalen, så är det samma sak, jag har sett något jag vill fotografera, och så har jag som sagt tagit fler bilder.

 

Nalen

 

Nu är det här nog inget konstigt, för så här gör nog de flesta fotografer.

Men jag kommer inte ihåg att jag tagit fler bilder förrän jag hittar dom några år senare,  och det är alltid kul att hitta nya bilder!  :)

 

 

Nalen (Kyssen 1)

 

 

Nalen (Kyssen 2)

 

 

Nalen (Kyssen 3)

 

/Bengan

 

Ps. Och jag använde en M Leica med ett Canonobjektiv 1,8/35 mm och Tri-X.  Och ingen exponeringmätare, och avståndet är också höftat i många fall! 
Men det gick bra på den tiden!  :)

Konstigt nog så är jag osäkrare på det här med exponeringen numera, och det tror jag beror på att jag har använt exponeringsmätare de sista tjugo åren, man blir litet klemig och osäker med för många hjälpmedel liksom, så ser jag det i alla fall!   "Trygghetsfotonarkoman!"  ;)

 

Här e jag inte klemig i alla fall!  ;)

 

 

Inlagt 2011-05-27 09:12 | Läst 9687 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Jag tror det var större krav på känsla i bilderna förr. Nu är det bara skärpa som gäller. Suck.
62174 2011-05-28 21:03
Hej Thomas! Du skriver: "Det var större krav på känsla i bilderna förr. Nu är det bara skärpa som gäller. Suck. "
Hur vore det om du skulle försöka utveckla den här analysen litet djupare i din blogg, eller vid lämpligt möte på Franzens fik på puckeln? (Om du vågar...)

Är det vid bedömning av konstverk som fotografi etc. tillräckligt att ge omdömen om verken av följande bipolära typ:
1. Jag gillar känslan.
0. Det finns ingen känsla.

För min del ser jag den här typen av värdering som aningen andefattig och litet väl hårt digitaliserad!
Åtminstone borde man kunna verbalisera i ett eller två ord VILKEN känsla som man upplever, gillar eller ogillar.

Ursäkta en undring men jag frågar eftersom jag vet att du inte är religiös när det gäller kamerateknologi - nybliven ägare till en Fujifilm X100 som du är!
Skulle vi inte hellre bedöma bilder, snacka om budskap, form och innehåll än detta eviga tugg om analog (eg. heter det kemisk) eller digital teknologi?
N Thomas Meldert 2011-05-28 21:58
Min spontana reaktion på Bengts inlägg. Bäste Staffan, jag brottas hela tiden med ett par frågor: Varför är det roligare att fotografera analogt än digitalt? Varför är jag så förstjust i gamla bilder som tekniskt sett kanske inte är perfekta mer än att gilla färska, skitbra digitala bilder? (bland mina favoriter finns många skitbra digitala bilder) Jag har inte svaret. Och jag tror att jag söker en slags Graal inom fotografin. Jag är rädd att jag inte kommer att finna den. Jag är ännu inte redo att diskutera frågorna men mina funderingar går vidare och det är mycket troligt att jag bloggar om det så småningom , dock inte i närtid (jag har redan gjort några ansatser som raderats). Jag är inte religiös när det gäller kamerateknologi, det vet du, och jag pratar hellre om bilder ur ett innehållsperspektiv hellre än att bedöma det tekniska (som jag för alldel kan uppskatta ändå). Analysen fortsätter alltså i Vällingby och spåren jag finner hamnar nog i bloggen.
Det är mycket guld i den där silvergruvan i Gnesta. :-)
Du sitter på en veritabel guldgruva Bengan, ta kontakt med kompisen på 591 och kör en utställning!
//Chasid