The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1037 / Har vi glömt nå't, eller är det inte vi som styr framtiden?

 

 

"En dag letar jag efter någonting i en garderob och stöter på en gammal kartong men några nummer av Teknik för Alla från 1950-talet.."
Så börjar en liten essä av Peter Nilson, skriven i tidningen Metro 1995.

Peter fortsätter om framtiden i Teknik för Alla, "Det fanns planer på ett pärlband av kärnkraftverk längs den svenska kusten, och vi skulle få energi nästan gratis. Haven skulle vimla av fisk när koldioxid från industrierna gjort klimatet varmare. Bilar, tåg och flygplan skulle bli snabbare och tystare och antagligen drivas av kärnkraft. Ohyra skulle utrotas med DDT. Allt skulle bli billigt, rent, bekvämt och makalöst vackert i det högteknologiska samhället i slutet av 1900-talet."

Nu är vi där, och en bit till, och vetenskapen har nått mycket längre än vad vi kunnat drömma om.

Och vi har fått klimatproblem, överbefolkningsproblem, fattigdomsproblem, problem med virus som sprids över världen, och fattigdomen ökar i världen, den lilla gruppen enormt rika ökar, de ekonomiska systemen är instabila, arbetslösheten ökar, tidigare stabila samhällen börjar falla sönder, kärnkraften har mera blivit en risk än en framtid, jordens resurser börjar att sina och alla som har ett jobb måste nog jobba till fram emot 70-års åldern minst..
Om man inte har sparat pengar så man kan gå tidigare! :)

Det va väl inte riktigt så här det skulle bli va?
Vad har hänt?

Och om utvecklingen har gått så här från 1950-talet och framåt,
hur ser det ut 2050?

Ha en fin kväll och sov sedan gott!
Bengan :)

 

 

Inlagt 2011-02-16 20:06 | Läst 3557 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Tack för den, glädjedödare! :-)
Nu sätter jag mig och kollar på Star Trek, där har de i alla fall lyckats!

Ha det gott! /Thomas
Svar från Benganbus 2011-02-16 20:29
Det kanske är det som blir framtiden, att få drömma sig via Tv och internet till en annan och bättre värld...?
Sov gott Tomas! :)
B)
Girigheten och jakten på pengar börjar nu ta ut sin rätt,det känns som en varvräknare som har legat på rödmarkeringen för länge och när motorn skär ordentligt den här gången,så kommer saker som ses som mycket viktiga idag vara helt utan betydelse när väl det händer.
Svar från Benganbus 2011-02-17 07:33
Å vi verkar inte kunna göra något åt det...
De kanske blir naturen som kommer att sätta stopp, å då får vi alla va med och betala, fattig som rik, men de rika kanske klarar sig bäst även där..? ;)
B)
Det är lätt att skratta åt teknikoptimisterna under 1950-talet. Verkligheten har sprungit ifrån dem med besked. Jag kommer ihåg att jag frågade min pappa: "Men pappa, vart tar alla avgaserna vägen? - Dom absorberas i atmosfären. - men det luktar ju så illa! - Inget kan stoppa utvecklingen" Så tänkte man då. Inget skall komma här och stoppa våra teknikvisioner. Men stopp blev det i alla fall.
Det är alltså lätt att skratta år gårdagens flummiga teknikoptimister - men man skall nog se upp med dagens. Många av dem har ingenting sett och ingenting lärt. Som vanligt är det ändå så, att om kartan och verkligheten inte överensstämmer - då gäller verkligheten.
Verkligheten är enkel. Om vi expanderar utöver vår försörjniungsbas, så går det som Malthus förutsade redan på 1600-talet - nämligen som det går med lämmlarna när dom blir för många.
Instantclassic 2011-02-17 13:13
@Peter
Malthus arbeten publiceras på artonhundratalet ;)

Ytterst vilar orsaken i vår modernitet - de förändrade relationer till naturen, medmänniskor, självet och livsmening som alstras av pengar och antagandet om alltings utbytbarhet.
Delvis riktigt Hans - minnet slant.

Malthus föddes på 1766 och publicerade sig 1798. Det blir dock inte hans raka och verklighetsanknutna teorier sämre av. Man brukar ställa honom i motsats till den danske nationalekonomen Ester Bosserup, som menade att vi genom våra tekniska landvinningar ständigt förmår att öka vår försörjningsbas. Det finns naturligtvis en bortre gräns - och då får gamle Malthus rätt lik förbaskat. Vi har börjat skönja den gränsen, och det var det som Bengan var inne på.