Det är klart att man blir bättre genom övning - om man har en viss fallenhet i botten.
"Alla kan sjunga" är en populär modern politisk myt. Sätt en tondöv person på 10000 timmars övning - och vederbörande kommer att vara precis lika tondöv fortfarande.

Lite tomgångssvar... :-)

Givet min tid som kopist på ett välkänt fotolabb i STHLM kan jag vittna om att de flesta bilder är …..

Inom fotografi finns det en betydande skillnad mellan att "se" och att "titta".

**Att titta** innebär att rikta blicken mot något och registrera det visuella med kameran. Det är en mer passiv handling där man kanske inte lägger märke till detaljer eller sammanhang och inte lyckas med hanteringen av apparaturen.

Man kan titta på en scen eller ett objekt utan att verkligen förstå eller analysera det.

**Att se**, å andra sidan, innebär en djupare nivå av uppmärksamhet och förståelse. När man ser något innan fotografiet fryser ögonblicket engagerar man sig med motivet, analyserar ljus, skuggor, komposition och känslor som bilden förmedlar. Det handlar om att tolka och förstå motiven på ett djupare plan och samtidigt hantera de ingående konstnärliga och tekniska ”variablerna”

För en fotograf är det avgörande att kunna se snarare än bara titta. Genom att verkligen se kan fotografen fånga ögonblick och detaljer som annars skulle gå obemärkta förbi. Detta kan innebära att man ser potentialen i en vardaglig scen, eller att man upptäcker en unik vinkel eller ljussättning som gör bilden speciell. Eller hur?