The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straght 5499 / Det stora hotet mot jobben å allt möjligt!
Vårt samhälle, eller de flesta samhällen, drivs, så kan man väl säga, drivs alltså, av konsumtionen! Man köper, ofta e det nytillverkade prylar, och konsumerar och det ger såklart framställningsarbete! Ända bort till Kina! Men hur skulle det bli om många slutade att konsumera och satt rätt nöjda med det dom har? Jag brukar tänka så när det kommer ut en ny kamera, jag läser testen men inser snabbt att jag e nöjd med min nuvarande kamera! Och det e nog inget problem, men om flera gjorde så, satt nöjda alltså, då skulle det nog bli problem! Och om dom inte bara satt nöjda med vad gäller kameror, utan satt nöjda med massor av annat också!
Visst e det en skrämmande och hotande tanke! Mot jobben alltså! ;)
Nu e jag inte så orolig, för jag känner inte så många som sitter nöjda! Så det e nog inget stort hot för jobben! :) Å för att komma till saken, så läste jag testen av nya Fuji X-E4 här på Fotosidan och inser efter att ha läst testen, att jag e nöjd med min Fuji X-E1! Se bilden på min X-E1 här ovan! Men visst finns det ändå en oroande tanke, hur skulle det vara om fler satt nöjda med det dom redan har?
Nåja, man kanske inte skall tala om sådant här på nätet, nätet har en viss förmåga att samla ihop en del knäppisar till grupper! Förr så kunde en så'n här som jag sitta i en byhåla och tycka och ingen brydde sig! Men nu med nätet, då kan likasinnande knäppskallar få kontakt via nätet, mötas och kräva att alla skall vara nöjda typ, eller med liknande knäppa saker! :)
Ok, det va den kvällsfunderingen!
Vad gäller bilder från vår Fåröresa nyligen, så kommer dom! Det kändes som man höll på att plocka in utemöblerna på sommarstugan Fårö när vi va där! :)
Å Fårönatta det va nog sommaravslutningen! ;) Å det va väl nu som Bergman brukade köra igång sitt filmande i Fåröödsligheten! Den nordiska tungheten! ;)
Nog för tillfället!
/Bengan
- hawk
Vi är ju som sagt var djur. Vår civilisation är bara en liten snutt alldeles på slutet av en lång utvecklingshistoria. Vi har under den långa vandringen fått lära oss ”ända ner i generna” att när det bjuds ett åtkomligt överflöd – ja då skall man kapa åt sig allt vad man kan. Snart är de onda dagarna tillbaka igen. Så har vi fått lära oss, och så har vi gjort med framgång medan årtusendena har rullat förbi.
Sedan blir det lite knepigt när överflödet råder alla dagar, det är bara att sträcka ut handen och ta för sig – hel tiden. Men om man bara tar, och tar, och tar – ja då kan det tänkas ta slut. Hur skall det då gå? Och vi som har fött upp sådana massor av oss själva - det bara kryllar!
Det är ju tur att vi till skillnad från de andra djuren har börjat med det här med att tänka – eller?