Du gräver utan att gå ut ser jag. Jag gräver också på hemmaplan i dagens blogg. Fast genom att gå ut.
Det är tydligen grävandets tid:-)

Det där med att skanna gamla bilder har jag spenderat mycket tid på. Fast nu är det gjort. Det tog mig 6 månader.
Det var tredje gången av samma bilder. Nu blev resultatet godkänt. Sedan slängde jag alla bilder för att inte lockas göra det en fjärde gång.

Bilder skall ju inte bara skannas, utan de måste göras rena först. Hår och damm måste bort.
Glasramar har ofta fått som en dimma över sig och behöver öppnas och bilden sättas i en glaslös ram.
Sedan har nog bilderna inte hanteras rätt under åren. En hel del bilder har inte åldrats på ett bra sätt.
Det är ett projekt som tar tid.

Nu har jag en stor pärm med alla färgnegativ och svartvita neg som står på tur. De bästa av de bilderna sitter redan i album så det känns lägre prioriterat.
Det intressanta som du säger är att man upptäcker upplevelser man glömt. Som också bör få ta sin tid..

Det tråkiga är det tidsödande arbetet att förbereda filmremsorna för skannern och mata den med nya bilder.
Precis som i ditt fall ryker de flesta av mina naturbilder. Några jag minns jag var extra stolt över. Jämfört med de jag tar idag är de ganska usla. Både på grund av den tidens teknik men också på grund av att jag några hundratusen bilder senare är betydligt mer rutinerad.
Något att ha i minnet när jag tar nya bilder.

Du var tidig med Telemark ser jag. Jag är utan att skryta en utmärkt slalomåkare.
Har alltid velat testa telemark men det har aldrig blivit av. Fast livet är inte slut än.

Guten rutsch Bengt.

Leta bärnsten verkar spännande! Hittade hon några? Dricka Guinness är kanske inte precis så spännande, men urgott! Det var alltför längesedan jag gjorde det. Det måste jag snart göra något åt. Det är ett otroligt träigt arbete att gå igenom gamla diabilder och scanna dem.