Alissa Box 200
Vad finns det att säga om den här lilla "lådan" då?
Det är Mammas Art-Deco-kamera och den är lika gammal och sliten som undertecknad vi såg dagens ljus 1936, det är en Altissa Box 200, som min mamma köpte av fotografen Harry Dittmer någon gång i börja av 1940-talet. Gick det att ta några bilder med den då? Jo det tror jag för jag hittade en del foton i ett fotoalbum och i en byrålåda efter mina föräldrars bortgång 1994, men jag har inte ägnat så mycket tid åt bilderna, utan de har blivit liggande i ett par andra byrålådor i drygt 20 år, och tyvärr så saknas negativen så detta är foton som jag kopierat i min Epson-scanner. Kvaliteten är kanske inte den allra bästa, men vad kan man begära av drygt 70 år gamla fotos, för mig är de ändå roligt att ha kvar, för det är också bilder av mig när jag var ganska ung, jag var 6 och 7 år på bilderna
Vinterutflykt på väg mot Älta på Söderbysjön, det var nog ganska kallt för det var krigsvintern 1942
Gruppfotot av vinterutflykten liksom bilden ovan, kan fotografen Harry Dittmer tagit, och han var god vän med min familj
Nu är det sommaren 1943 och Mormor och Morfar är ute med Morfars motorbåt på på Brunnsviken i Stockholm. Under krigsåren så åkte morfar ofta ut på sjön och fiskade, i Brunnsviken och där fanns det både Braxen och Gös som säkert var goda matfiskar. Det här var nog ett sådant tillfälle som mamma och jag fick följa med på den här fisketuren. Det var ju kuponger på nästan allt i matväg under kriget, så lite fisk drygade säkert ut hushållet. Morfar hade sin båt på Stallmästargårdens Båtklubb som ligger mellan Norrtull och Hagaparken och själva bodde de på Frejgatan inte långt därifrån. Mamma och jag bodde däremot i Hammarbyhöjden som ligger söder om Söder, för mig var det roligt att hälsa på mina morföräldrar och det var nästan som en sightseeingresa genom Stockholm, från Hammarbyhöjden åkte vi med 79:s buss till Södermalms torg och Slussen, där bytte vi till 6:s spårvagn som tog oss genom centrala Stockholm till Roslagstull och Frejgatan.
Här sitter min Mormor i motorbåten på Brunnsviken sommaren 1943 och kanske förbereder hon kaffe och smörgås
Sommaren 1944 åkte Morfar, Mamma och jag till Morfars dotter Greta som hade ett jordbruk i Brålanda kommun som ligger i Dalsland tillsammans med sin man Josef
Här står Mamma. hennes halvsyster Greta och jag på trappan
På gården fanns förstås en ankdamm som kanske innehöll Gäss
Min pappa var underofficer i flottan och kom på besök under en permission och han trivdes säkert med att få hjälpa till med lite av varje på gården
Jag hade naturligtvis tur som fick vara med om höskörden och här åker vi hölass
Det var naturligtvis spännande för en stadspojk som jag att få rida på en häst också
Här blir vi bjudna på kaffe i trädgården
Här poserar pappa och jag tillsammans med min morbror Josef
En bit från gården ligger Vänern och dit åkte vi en dag för att bada
Här solar vi oss nästan näck på klipporna vid Vänerns strand
Ett något rörigt stilleben med en Portugisisk Tupp och Mammas Altissa-kamera, tog jag med min nyinköpta Nikon D70 2004. Men jag har för övrigt aldrig själv tagit några bilder med Mammas kamera men det kanske är inte är försent. Numera så tillbringar Altissa sina dagar i min bokhylla.
Det får avsluta min lilla berättelse från en svunnen tid
Ha det gott/Stig
Vilken är den bästa kameran? Jo, den som fanns till hands och tog dom intressanta bilderna.
Är det inte en Zeiss Ikonta som gömmer sig bakom Världens bästa golfare?
Ha det gott/Stig
Ha det gott/Stig
Vi åkte ibland ut i Stora Värtan till båtklubbens klubbholme som heter "Lilla Skraggen" men var exakt den ligger får jag nog googla på. Mormor och Morfar hade säkert sina vardagskläder.
Ha det gott/Stig
Ha det gott/Stig
Sten
Ha det gott/Stig
Mvh/Gunte..
Ha det gott/Stig
Men jag studsar till när jag kommer till bilderna med hunden, som med största sannolikhet är en västgötaspets. Av denna fornsvenska hundtyp återstod endast en handfull individer 1942, då den räddades till eftervärlden av herrarna Björn von Rosen och Karl-Gustaf Zetterstén. Den blev godkänd som ras 1943 och kallades då svensk vallhund. Tio år senare ändrades rasnamnet till västgötaspets. Det finns inte särskilt många bilder bevarade från den tiden på dessa hundar, så dina foton kan vara mer värdefulla än du kanske anar. Har du fler? Jag skulle gärna se hunden stående från sidan. Jag tycker mig kunna skönja att hunden är stubbsvansad, vilket fortfarande ca 50% av alla västgötaspetsar är. Spännande!
Ha det gott/Stig
Jag tycker Altissan levererade. Periscop, om jag minns rätt, är väl tvålinsig, med två symmetriskt motstående menisker. Det korrigerar flera fel.
Stoppa i en rulle vetja. Det finns inte mycket i den där som inte fungerar. :-)
Ha det gott/Stig