Stefans bilder
Cyklar ner till sjön. I färg.
Kände mig inte sjuk idag, bara medicinförgiftad. Så jag tog cykeln ner till sjön, det gick bra. Ganska lerigt, det blev till att lägga överdragskläderna i tvätten efter hemkomst, jag tänker mig inte för speciellt mycket när jag tar bilder. 1 grad varmt och vindstilla, men det kändes inte så kallt i dag. Hade 2 fickkameror med mig, en med färg, en med svartvitt. Tog inte med mig ryggsäcken med storkameran och långa objektivet; testade hemma och det var för dåligt ljus tyckte jag. Men det ångrade jag sen. På ängarna vid sjön var där ett antal ormvråkar, en glada och en duvhökshanne (inte lätt att se utan kikare). Sen i början på hemvägen träffade jag en ny vän, en godmodig NewFoundlandsherre, men vi hade så mycket att prata om, så jag glömde alldeles bort att ta en bild av honom.
Så här ser det ut vid sjön halva året; strandängarna.Våtmark är det.Isen låg en bit upp på land.Ett skånskt träd.Båtarna låg infrusna.Is täckte hela sjön.Något lite lättade det tunga molntäcket en kort stund.Typisk bild i sjökanten.Kardborren.Den istäckta sjön ser nästan ut som en åker här. Sen stoppade jag kamerorna i fickorna och cyklade hem.
Idag
Idag gick jag också lite utanför min bekvämlighetszon, tog bilder jag inte brukar ta.
Idag var vädret dis med en grad varmt på termometern, men fingrarna blev värkande ispinnar när de höll kameran.
Trött, blött, dött, mörkt och en liten söt höna!
Så har jag då kommit ut idag med cykeln, ända till kanten av byn, det är nog en hel km. Där finns en skogsdunge, inte mycket, men lite lä i blåsten. 6 grader varmt, nermulet och naturen synbarligen befriad från liv. Men i trädgårdarna finns fågelmat och fåglar.
Här slutar byn, som synes på den ljusa himlen är där öppet vatten där bakom; det är sjön. Underlaget just här är en blandning av ler och sandjord; stövlar anbefalles.Skogsdungen och en djurstig. Av stig och spår att döma finns här mer vilt än jag anat; de är skygga. Den gröna mossan (husmossa?) är den enda färgklicken, nästan bisarrt grönt i verklighetens beiga fuktiga kyla. En traktorstig; lite ved tas nog ut ibland. I nedankant syns den andra färgklicken, komplementfärgen till det gröna; orange spån och snittytor från klibbalen. Hemma väntar en av fasanerna som uppskattar min lite risiga (läs: djurvänliga) trädgård. Hönorna gömmer sig i risbuskarna, och passar väl in där. Ska de över gräsmattan är det fullt språng som gäller. Hon kikar misstänksamtmen lägger sig ner.Det är vackra fåglarsom pickar lite frö sparvarna missat.HögISObilder, 3-glas, skitiga rutor, men det gick ganska bra ändå att ta bilder märkligt nog. Nu har hon tröttnat på uppvaktningen och går.
Från stranden del 2 av 2.
Som jag gick där på stranden, letade jag efter något motiv, ögonen sökte en bild. Något som väckte mitt intresse helt enkelt. Fåglarna gömde sig, solen också alltmer. Ingen häpnadsväckande himmel direkt, eller dramatiska vågor. Benen rör sig lätt framåt, blicken drömmande.
Så faller blicken alltmer nedåt, tog ju en bild på tången tidigare, en färgklick i ett beigeinfluerat landskap.Vågorna hade lagt upp tångoch sjögräs. Vinden hade lagt lite sand som dekoration. Så såg jag lite högre upp, där vågorna slutade.Där blev det linjer i sanden där vågorna vände. Men vad föreställde de mystiska mönstren? Gick vägarna samman eller isär? Både och tror jag. En antingen-eller inställning är lite andefattig.Men här då? En något uppblött kinesisk tuschmålning över bergen, eller avledning I i ett EKG? Sedan blir det svårare. Möjligen kan det föreställa 2 andefigurer på väg mot ett hus i natten.Djurliknande huvud sniffande på potatis? Ja, här är det bara fantasin som sätter gränser.Ett tydligare mönster, någon avlång varelse med antenn och handtag i nacken.Och till sist, äntligen liknar det något! 2 tempelliknande byggnader på en kulle, för länge sedan övergivna. Klippan till vänster är uthuggen som ett stort huvud, skådande ut mot havet i evighet.
Från stranden del 1 av 2
Mer lagerbilder, nu från vintern, men utan något som frusit. Det var en strandpromenad där fåglarna var långt borta, så blicken vändes mot andra motiv, det som fanns runt omkring helt enkelt. Inget häpnadsväckande, men det får duga.
Ute har det just börjat snöa, ska försöka ta ett varv runt huset och se hur det känns.