Trött, blött, dött, mörkt och en liten söt höna!
Så har jag då kommit ut idag med cykeln, ända till kanten av byn, det är nog en hel km. Där finns en skogsdunge, inte mycket, men lite lä i blåsten. 6 grader varmt, nermulet och naturen synbarligen befriad från liv. Men i trädgårdarna finns fågelmat och fåglar.
Här slutar byn, som synes på den ljusa himlen är där öppet vatten där bakom; det är sjön. Underlaget just här är en blandning av ler och sandjord; stövlar anbefalles.Skogsdungen och en djurstig. Av stig och spår att döma finns här mer vilt än jag anat; de är skygga. Den gröna mossan (husmossa?) är den enda färgklicken, nästan bisarrt grönt i verklighetens beiga fuktiga kyla. En traktorstig; lite ved tas nog ut ibland. I nedankant syns den andra färgklicken, komplementfärgen till det gröna; orange spån och snittytor från klibbalen. Hemma väntar en av fasanerna som uppskattar min lite risiga (läs: djurvänliga) trädgård. Hönorna gömmer sig i risbuskarna, och passar väl in där. Ska de över gräsmattan är det fullt språng som gäller. Hon kikar misstänksamtmen lägger sig ner.Det är vackra fåglarsom pickar lite frö sparvarna missat.HögISObilder, 3-glas, skitiga rutor, men det gick ganska bra ändå att ta bilder märkligt nog. Nu har hon tröttnat på uppvaktningen och går.
Ha det gott/Stig
Hälsningar Lena
Sten
Det lilla huset är ingen lada, utan ett pumphus. Sådana har bönderna utplacerade runt sjön. Markförhållandena runt Kristianstad påminner om Holland.
Hälsningar, Bjarne
Bra bilder du fick genom fönstret.
Jag gillar att ha dem på tomten, här finns inte så mycket olika fåglar på vintern annars.