Från stranden del 2 av 2.
Som jag gick där på stranden, letade jag efter något motiv, ögonen sökte en bild. Något som väckte mitt intresse helt enkelt. Fåglarna gömde sig, solen också alltmer. Ingen häpnadsväckande himmel direkt, eller dramatiska vågor. Benen rör sig lätt framåt, blicken drömmande.
Så faller blicken alltmer nedåt, tog ju en bild på tången tidigare, en färgklick i ett beigeinfluerat landskap.Vågorna hade lagt upp tångoch sjögräs. Vinden hade lagt lite sand som dekoration. Så såg jag lite högre upp, där vågorna slutade.Där blev det linjer i sanden där vågorna vände. Men vad föreställde de mystiska mönstren? Gick vägarna samman eller isär? Både och tror jag. En antingen-eller inställning är lite andefattig.Men här då? En något uppblött kinesisk tuschmålning över bergen, eller avledning I i ett EKG? Sedan blir det svårare. Möjligen kan det föreställa 2 andefigurer på väg mot ett hus i natten.Djurliknande huvud sniffande på potatis? Ja, här är det bara fantasin som sätter gränser.Ett tydligare mönster, någon avlång varelse med antenn och handtag i nacken.Och till sist, äntligen liknar det något! 2 tempelliknande byggnader på en kulle, för länge sedan övergivna. Klippan till vänster är uthuggen som ett stort huvud, skådande ut mot havet i evighet.
//Tommy
Ha det gott/Stig
Sten
Hälsningar, Bjarne
jag kunde få lyssna till betraktarna vad de såg i de här spännande bilderna.
Helt klart är att en av bilderna skulle gjort sig till gardin i vårt hem. Tänk
vad naturen kan skapa.
Härligt få se dessa bilder denna sena mörka kväll.
Tack för det.
Gun-Inger
Världen är full av tecken, en del ser dem; det gäller bara att stanna upp och försöka tolka dem också.
Ekg tolkningen antyder att du kan lite om det. Kan också vara muskelstörningar, ev på en Parkinsson patient:)
Daniel