Strandlandskap

Åhus strand för någon dag sedan. Det hade blåst och malt på länge österifrån, så jag förväntade mig högt vattenstånd, men det var extremt lågt, jag förstod inte det riktigt, men det gör ju inget. Just vid vattenkanten hade ingen snö lagt sig, den väntade tills den nådde skogen. 

Startar svartvitt, det passade bäst.  och så här såg det ut i färg.Här syns det låga vattenståndet. Normalt går det till där sanden blir ljus, sanddynen till vänster.Denne likasinnade man hade en teori: Vattnet hade pressats ut genom Öresund, därför stod det så lågt idag. Det lär vettigt i mina öron. 

Strukturer

Strukturer, mönster, färger. Plötsligt bara finns det där, bara att ta upp kameran. Dessa strukturer fann jag på stranden nyligen.

Äntligen ute

Den officiella siffran för senaste snöfallet i staden är 29 cm, ett rekord i trakten. Synd jag missade en promenad i byn när det var som värst (orkade inte efter all skottning) för då hade jag sett snöplogen ligga i diket mitt i snöyran, vilken bild det kunde blivit! Man kan inte få allt. 

I vart fall kunde ja idag ta mig ut med bilen till en skogsdunge vid sjön, halvvägs mot staden. Minus 1 grad, mulet och lätt snålblåst. Vid avfartsvägen in i dungen satte jag lite fart och vräkte genom snön till parkeringen, härligt att gasa på i snö. Någon enstaka människa hade gått där innan, av spåren att döma hade denne haft en lycklig hund med sig. 

Här bär det iväg ut på spången, ut i kärret. Förhoppningarna är höga, humöret uppåt, det är så skönt att komma ut. I fickan ligger en liten påse blandade frön, det är ersättningen till fotomodellerna, om de finns där. Och det gjorde de, hann bara börja tömma påsen när jag hörde en nötväcka glatt meddela kompisarna vad som skedde. Det blev 350 bilder, avtryckarfingret var otränat, men villigt. Det blir några inlägg framöver.Inte alla tål snötrycketVinterbildSjön, missade hägern, de har en fenomenal syn och innan jag tagit mig förbi alla skymmande grenar är de långt borta. Stubbe i snön

Pinus sylvestris

Det är ingen överdrift, att tallen är vanlig i världen. Den är Härjedalens landskapsträd och dess växtsätt gör den lämplig som virke, högt och rakt. Den tar tid på sig att bli fullvuxen (avverkningsmogen på ekonomispråk) runt 100 år (planteras ofta på mark med låg bonitet), bara fröna tar 2 1/2 år på sig att utvecklas. Liksom andra träd kan tallen se ganska olika ut beroende på växtplats och näring i marken.

Här är 4 foton föreställande tall. 

Mer skånevinter

I det varma klimatets tid, lite bronsåldersaktigt snart? med ökande antal skånska vinodlare, så gäller det att passa på och fånga frosten när den finns. Här har varit någon plusgrad, mulet och dis i 3 månader nu, huvudsakligen. På dessa bilder har termometern just gått över noll = inget vitt. Men det gör inte så mycket, snårskogen på Tosteberga ängar är vacker året om. F.ö. har det varit bildredigeringsnatt, beroende på en pizza jag åt i går kväll; den hade nog skämt innehåll med tanke på magreaktionen. Där handlar jag aldrig igen. 

Här en stig jag tycker om att gå på; varje gång. Jag använde semikolon där för att värna om språkets minsta delar. Från andra hållet. Här är jag faktiskt osäker på vad det är för sorts träd till höger, får spana in det senare. Stigen kräver ofta stövlar; efter regn när en stor koflock passerat och lämnat sina visitkort, då är lågskor inget kul.Detta är getapel, ett vackert litet träd vart det än står. Den tillhör familjen brakvedsväxter (rhamnus) och heter rhamnus cathartica. Det sista ordet är grekiskt, och låter lite religiöst, men betyder rening därför att rhamnusväxter är laxerande. Tror detta är hagtorn av barken att döma. Jag tog bilden bara för att trädet ser så självsäkert ut.Ja, landskapet intill. Taggbuskarnas tillhåll eftersom betesdjur går där.