Och till sist fann jag fåglarna i skogen

I sista bloggen nådde jag skogen, och fann den minst sagt svårgenomtränglig. Fåglarna var där, hördes utan att synas. Så jag förflyttade mig till andra ändan av skogsdungen. Och där var de, stannfåglarna. De första enstaka små sångarna kommer nog inte förrän nästa vecka.

Grönsiska fanns där en större flock, av ljudet att döma. Men de försvann snabbt. Äter alekottarnas frö. På bilden en hanne.Ännu en grönsiska, här i typisk position när fåglar skall fotograferas.En annan stannfågel, nötväckan, här i typiskt födosök med huvudet ned. Söker gömda frön i barkspringorna?Det är en stor skrovlig värld för den lilla fågeln.Bild rakt under ifrån, måste tas snabbt så jag inte blir yr och faller.Här är det vårstädning, har gått förbi detta träd många gånger utan att se bohålan innan. Nötväckan kastade ut pinnar och annat, verkade ointresserad av mig.Men se där, en bekant profil.Trädkryparens färd är uppåt, glidflyger ned till nästa träs bas. Upp och ned går fint det också.Väl kamouflerad. Som en barkbit om jag står bakom och den är still.

Från trädgården ut i skogen

Så blir det del 2 av dagens lilla äventyr; jag har en tendens att ta mängder av bilder när tillfälle bjuds.

Så börjar jag då i trädgården där det varit ett väldigt tjatter idag, och fåglarnas aptit var glupande. Bråttom hade de. Det var ständiga bråk om maten,men mest uppvisningar, det gäller att imponera vid denna årstiden i gråsparvarnas värld.Sedan går herr Fasan i sin praktfulla vårkostym och patrullerar i trädgården, har ögonen på sina hönor. Han väcker mig om morgonen med sina rop och sitt flaxande utanför sovrumsfönstret. Och då serveras ju maten snabbare också. Sedan tog jag cykeln till den lilla skogsbiten vid sjön. Träden är höga där, fåglarna hördes överallt runt mig, men var inte lätta att se. När jag tagit fram utrustningen drog de allesammans bort längs med sjön.Detta är inte en plats där jag går rakt genom den helt vildvuxna skogen med lågskor (som jag satt på eftersom solen sken), så det gick inte att följa fåglarna.Så jag fick leta, fann en talgoxeoch en blåmes. Sedan gick jag längre bort längs med vägen, och där fanns de, men det får komma nästa gång.

Äntligen!

Äntligen en dag i Mars månad som är fin! En alldeles underbar dag t.o.m. Klev upp trött och feberfri, och såg ut på solen. Sen fick gubben fart, for ut i trädgården och sen en tur med cykeln till en liten skog nära. Det blev många bilder, får börja med vårblommorna hemma.

Först äntligen dra ut nya 200 objektivet, det är jag glad över. Denna botaniska krokus gör sig bra i solen, blommar länge och sprider sig villigt. De som står vindskyddat i sol uthärdar temperaturskillnader på 30 grader över dygnet. Lite närmare.Spräckliga krokusoch gulalite närmareVintergäcken är snart överblommad.Men snödropparna står sig fint ännu. Lägg märka till den lilla insekten.Sedan fick jag syn på detta inne, överblommade tulpaner de går att ta bilder på också. Bilderna på fåglar och skog kommer sen.

Småtrist dag

I väntan på våren, som tar sin tid. Även om det är 8 grader varmt (och isande kall vind) så har inget hänt mera i trädgården. Några tranor har jag varken sett eller hört över huset, de brukar annonsera sin ankomst ljudligt. Men jag åkte med frun till Pulken för att se efter, kanske var där 2 eller 3?

Samma vårblommor i trädgårdenmen vid Pulken fanns det ett tjugotal tranor. De höll sig så långt bort från folk det gick, så något vidare bilder blev det inte. Ett holländskt pensionärspar kom körande, de kunde jag prata med via min skoltyska (6 års hamrande av prepositioner m.m.), synd om dem att fåglarna inte var där. Annars brukar det vara gott om olika fåglar där, men idag såg jag inget mer än en flock grågäss långt borta, och en stackars lärka.

Dagens spaning

En dag med 8 grader varmt och sydliga vindar ingav mig förhoppningar. Nu börjar det hända saker. 

Så jag såg ut genom fönstret, testade mitt nya 200 objektiv. Oj, vad skarpt det var. Längre ut i trädgården samlade en gråsparv bomaterial och flög iväg med näbben full. Ett vårtecken helt klart.Sedan körde jag utanför byn till våtmarkerna, där det var en mindre behaglig vind. Solen försökte förgäves bryta igenom. Ganska många gravänder vid en damm på vägen dit. Men långt bort.Några kanadagäss passerade.Grågåsen fanns där i våtmarkerna, det är deras område. De börjar synas i par nu.Bråttom har de hit och dit.Har sett på dem i timmar tidigare, är övertygad om att det är hongåsen som flyger först i paret, kan ana vad hon säger, det hörs på rösten.