819 - Decembergrått

Ja, det är en särskild färg, eller kanske en känsla - Decembergrått. När det aldrig tycks bli ljust, och mörkret lurar alldeles nära. När det är dags att ta det lugnt och sänka ambitionerna. Fira jul måttligt, ta omvägen om det omåttliga. Idag var det en sådan dag, med måttligt ljus och stort lugn i omgivningarna, så jag gav mig ut på en liten runda i byn tänkte jag, med en Sony RX100 inom bekvämt räckhåll i fickan. Helt vindstilla och lite småhalt ute, det gick framåt längs med gatan, och plötsligt kändes det som om det skulle lyckas med den längre promenaden jag inte försökt mig på de senaste åren. Så jag gick framåt med modiga och bestämda steg, kanske.  Det var spårsnö ute 

och jag fann dessa spår i snön, tågspår. Frestande att följa spåret, men lite vådligt så jag avstod. 

Här hade många färdats idag, av spåren att döma. Och det skulle jag också.  

Där borta hukade sig husen i träddungen, säkrast det när vinden friskar i ute på slätten. 

På dammen hade lite tunn is lagt sig, blygrått såg det ut som. Men ankorna kvackade på och tycktes inte bry sig. 

Sedan blev vägen jag valde lite slingrigare, den smala vägen, väljer helst den. Kanske jobbigare men mer givande. Av spåren att döma hade ingen skogsflanör gått där före mig idag, så jag fortsatte framåt. 

Kom bort till hålan där flickorna i byn har sina ridhästar. Hästarna hade förhoppningsfulla blickar riktade mot platsen där fodret förvaras. Nu hade jag kommit halvvägs, väldigt nöjd med mig själv. 

Fortsatte framåt, inte alla gillar tråkiga diskreta husvagnar. 

Där borta är de senast byggda husen i byn, ganska många liksom utkastade i en beteshage, men med strategisk närhet till närmaste köpcentrum i staden. 

Sedan slank jag in i byn igen, följande spåren. 

Föredrar smalare vägar, där råder lugn.

Men ändå lurar det en risk för konflikter. Fann en uppmaning till de delar av allmänheten som ger sig ut i gryningen i alla väder, det är vid den tiden jag möter många hundägare. 

Nästan hemma, här låg livsmedelsbutiken. För länge sedan bodde jag en mil härifrån och körde gärna hit för att handla här, den vänliga butiken med bästa charkdisken. Sedan kom första stormarknaden, och nästa, och nästa, då försvann butiken. Den blev bl.a. buddisttempel , snickeri och lite allt möjligt före den revs och bostäder uppfördes på bottenplattan. Så kan det gå, tiden rör sig framåt, allt förändras, vi också. 

2018-12-17 15:00   Peter Säflund

Fanns det ingen "marknad" för buddisttempel heller ;-)

Svar från Vibybo 2018-12-17 15:25

Tyvärr inte, mina barn gillade det, jag tyckte det kändes exotiskt. Stod en jättebuddha utanför också på asfalten, syntes lång väg. Det är bara köptempel som byggs i mängd nu, men jag har en känsla av att de går mot svårare tider.

2018-12-17 15:11   Stican

256 nyanser av grått skulle man kunna säga, "Men bilderna blev bra" sjöng Barbro Hörberg, och det blev dina också. Bild nr. 1 får min röst i dag.
Ha det gott/Stig

Svar från Vibybo 2018-12-17 15:27

Tack Stig, det var också den enda bilden jag tog med avsikt att få den fotografiskt bra, de andra är mer för att visa vägen runt.

2018-12-17 16:22   ehrsa

Trevligt med en längre promenad, det behöver man ibland! Nu är dagarna så korta så det blir lite svårt med inspirationen bara.. I morse vaknade jag till ett väldigt vackert vinterlandskap där en massa snö också fastnat på trädens grenar, hur vackert som helst! Det hade kommit mellan 5-8 cm. här tror jag.. Dessutom sken solen ett litet tag!
Hälsn!

Svar från Vibybo 2018-12-17 16:31

Tack Jan, inte mycket snö här, men härligt att gå i trots det grå ljuset. Och som du säger, skönt att komma ut en längre stund.

2018-12-17 16:53   präntare

Det man slås av är ödsligheten, något jag känner igen från mina hemtrakter.
😁

Svar från Vibybo 2018-12-17 17:45

Ja, det är verkligen ingen rusning ute, mer lugnt och skönt, folket är på arbetet eller flockas i köpcentra. Tack!

2018-12-17 17:19   Sten Björklund

Efter 32 år på järnvägen så vet man problemet med snö på spåren. Snö och höstlöv är järnvägens största fienden. Det är som att köra i uppförsbacke med sommardäcken på. Fina bilder i svartvitt. ( hundskiten tar jag alltid upp ).
Sten

Svar från Vibybo 2018-12-17 17:47

Tack Sten, tror att det bara är sprittåg som går på den rälsen, många vagnar med Absolut vodka. På sommaren ångdrivna badtåg någon gång. Hörde om en berättelse om järnvägen vid Brösarps backar under krigsåren. Efter en helskånsk vinter med omväxlande kyla och tö, snöstorm och sandstorm så låg drivorna höga bland backarna norr om regementet. Det ringdes efter en snöslunga från Norrland som hade stor vana och ångkraft. De satte full fart in i drivorna som var hårda som betong, snöslungan blev skrot.

2018-12-17 18:23   ULLABERT

Decembergrått var ett fint ord för grå. Det gäller att njuta av alla färger och nyanser. Man vet aldrig vad man hittar om man följer spåret. Fin bild.
/Ulla

Svar från Vibybo 2018-12-17 18:53

Tack Ulla, vinter söderöver så här års är sällan bländande vit, men den har sin charm, små nyanser i brunt, grått och grönt.

2018-12-17 19:44   Bjarne

Snygga bilder i svartvitt! Det är riktigt härlig skjuts i bilden på järnvägen.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Vibybo 2018-12-17 20:11

Tack Bjarne, promenaden bjöd inte på några häpnadsväckande motiv, men järnvägen tålde att betraktas en stund.

2018-12-18 12:23   sears

Fina bilder och en fin promenad med många intryck och tankar.
Ha det bra.

MvH
Johnny

Svar från Vibybo 2018-12-18 19:02

Tack Johnny, de var mer som illustrationer till tankarna, finns inte så mycket motiv på slätten alltid.