Om möss och människors planer

I midsommartid gjorde frun och jag en utflykt till Kåseberga. En plats som är väldigt långt söderut i landet,värd att se året om, har god fisk, och branta backar ner mot havet, samt Ales stenar så klart. En märklig sak vid stranden, är att växtligheten är så annorlunda där. Och har det regnat lagom på försommaren, vädret är vackert och himlen blå, så en del år är backarna mot havet illröda av vallmo, himlen blå och havet glittrar. Helt underbart. Ja, det var det jag såg framför mig i bilen.

Denna dag var väderprognoserna högst osäkra, och regnet i Skåne hade fallit ojämnt. Men vi körde, och väl framme i Kåseberga var det nermulet, kraftig kall vind, och backarna torra med ganska lite vallmo. Men jag tog lite bilder, och vi åt middag. 

Först själva stranden, promenadvänlig, inte badvänlig. Backarna är ganska branta, så tung kameraryggsäck  plus vind var mycket utmanande när det gällde att hålla balansen. I förgrunden något slags vicker, bak det något strandgräs. Här var det lite vallmo, och en del blåeld.Kalla vindstötar slängde runt vallmon.Men en del ögonblick ljusnade det lite. Och vallmon är en blomma jag har svårt att se mig mätt på. Den är egenartad på så sätt, att när solljusets strålar faller snett in i den, är det som om den röda färgen förstärks och lyser själv. Detta kan inget foto i världen visa, och jag har försökt måla detta i akvarell, olja och akryl, men det lyser inte vibrerande rött från målningen. Så dels har blomman ett intryck jag aldrig sett någon fånga rättvisande, dels är den bara vacker i ögonblicket där den står. För om någon plockar och tar in den, så faller de röda bladen av snabbt. Men i mulet väder, ja då kan den avbildas riktigt.En tistel, höll fast den ett mindre blåsigt ögonblickNågon slags snårvinda, som tryckte sig mot markenBlåelden, fick inte bättre bild än denna. I det öppna landskapets blåst for blommorna ut och in ur sökaren som ett suddigt streck. Körde med 1/2000 dels sekund. Det var absolut nödvändigt att hålla i skaftet, men ändå riste och for de runt. En malvaSkrattmåsar fanns däroch trutarTog en bild med mobilen från middagsbordet. Fiskmiddagen var god, men de s.k. vitfiskwallenbergarna var inget annat än en kopia på en vanlig norsk fiskekaka. Som är gott f.ö.Stannade till på väg tillbaka, rågfälten vajadeoch vinden for över gräs och backar.

2016-06-28 19:45   Ingela Ring

Härliga bilder. Gillar särskilt vallmobilderna.

Svar från Vibybo 2016-06-28 19:58

Tack snälla! Vallmon är tacksam att ta bilder på, men lite känslig i bildbearbetningen.

2016-06-28 21:00   Khalad

Säger som Ingela, vallmobilderna är väldigt vackra och jag tycker dessutom om gräsbilderna med lite rörelse i. Just gräsets rörelser är det finaste med gräs/ Björn T

Svar från Vibybo 2016-06-28 21:51

Tack! Jag stod med min kompaktkamera ställd på 1/20 sek i blåsten, det är lagom för att få rörelse, men tillräckligt mycket för att bildstabiliseringen skulle fungera.

2016-06-29 07:53   Lena Holm

Dina vallmobilder är underbara!
Hälsningar Lena

Svar från Vibybo 2016-06-29 11:40

Tack! Det är svårt att låta bli att ta bilder på dem, kommer mer snart.

2016-06-29 14:07   Margareta Cortés

En samling vackra bilder, vallmo tycker jag så mycket om också.
Har några stora röda som har frösått sig själva i min trädgård och jag njuter varje år då de blommar, men ack så kortvariga. Fast frökapslarna är också vackra.
Fint när de är så många som i dina bilder.
Vallmobilderna var nog de som gjorde mest intryck men tycker om en hel del andra också.

Svar från Vibybo 2016-06-29 16:42

Jo, när jag målade, så gick vallmotavlor direkt, men de måste passera mitt färggodkännande först, och det kastades en hel del. De var svåra som motiv.