Promenad på Håslövs ängar
Håslöv är ju ett gammalt namn på delen av byn närmast staden, vid kyrkan heter det Gustav Adolf och mot Fjälkinge till Palestina. Byn heter Skånes Viby. Där är det stillsamt. Enligt en lantmäterikarta från 1600talet såg delar av byn likadant ut då. Min tidigast spårbara förfader, Jochim Jochimson från 1600talets Sverige (baltstaterna i dag), fick gården närmast jag bor som förläning efter att ha överlevt en 7-8 krig. Att jag bor så nära är en tillfällighet, eftersom släkten länge bott i Östra Göinge.
Nä, det var en utvikning. Håslövs ängar är ett naturreservat utanför byn. De hus som ligger närmast finns där för att 100årsöversvämningarna går dit, men inte längre. Helgeån rinner genom Hammarsjön där, i Norrland hade den hetat Hammarselet. Sjön översvämmar årligen när vårregnen kommer och Smålands snö far ut i Östersjön. Sjön kan då minst dubbla ytan.Och mer om östanvinden trycker upp havet. Normalt har den ett medeldjup på 0,8 meter.
Håslövs ängar är en s.k. fågellokal och folk kommer i April-Maj för att se. Sen är där knappt en människa, bara kor sommartid. Men vackert är där året om. Eller åtminstone friskt när vinden står i och blötsnön ligger horisontalt i luften. När det fryser om vintern är det stora ytor för skridskor. Tyvärr njuter folk i trakten närmast inget alls av all denna rikedom. De går till sport och köptempel.
Ängarna är väldigt öppna, och utan bra brännvidd blir det inga fågelbilder. Denna dag var det mulet, men det blev bilder ändå.
Där finns naturligtvis karaktärsfåglar, som sånglärkan. Den är alltid först. Men vad lever den av i den vindpinade Marsfrosten. Frön?Och så storspoven förstås. När sonen var liten sa han storboven.Plötsligt far en svarttärna förbi. Har inte hänt mig på denna plats innan, för den hör normalt inte hemma där en bra bit upp på land. Jo, det är en trollslända i näbben. Favoritmaten första halvan av sommaren.Gulärlan matar ungaroch här är ju ungenSå mjukt och vackert mot hårt och hemskt samtidigtTofsvipan kommer direkt efter sånglärkan. Drar över från Tyskland när vinden är rätt. Trycker sedan ett tag bak Kåsebergas stranddyner innan den drar hit.Och så gladan på sin patrullrunda. En fågel som ökat enormt i antal på 30 år.Plötsligt en flock på 18 tranor. Aldrig hänt mig förr här. Och helt oväntat mitt i sommaren. Men både tranor och sångsvan har häckat ganska länge vid sjön. De stora vassområdena är ju ödemark.Starar finns där kor finns. Ömsesidig nytta. Men när körsbär och annat mognat är de verkligen inte så söta längre. Ungstararna kommer in i små attackflockar på låg höjd som Spitfires. Det är tyst en stund, och sen kokar hela trädet av starar i fullt slagsmål.men just nu är det kul att se dem.
Hälsn!
Sten
Storboven hade en tjusig näbb, säkert bra anpassad för dens behov.
Önskar att jag kunde mer om fåglar och vem som är vem i fågelvärden, men nöjer mig oftast med att kalla dem för fågel och fin. Tack vare kameran så har jag lärt mig några, men de är ju så många.