Magi och foto

Nu har även jag till slut sett filmen  'Maria Larssons eviga ögonblick'.  Det är en film jag vågar rekommendera.  Stark, spännade, vacker och ibland smärtsamt närgånget för lille Pa :-)

Om vi lämnar vardagshistorien i filmen och den starka kvinnan Maria Larssons vardagliga kamp och slit  och begrundar den magi hon upplever med fotografin så väcker det tankar hos mig om mitt eget fotograferande. 

Spontant så känns den digitala fotografin just nu ganska själlös. Naturligtvis kan det idag inte vara samma magi att fånga ett ögonblick på bild som det var i fotografins barndom. På tal om barndom så fick jag själv fotografera så smått redan som liten, kanske var jag 5-6 år. Jag har en favoritbild från den tiden jag så gärna hade velat visa er men det går inte just nu så jag får försöka beskriva. Bilden föreställer farbror Anderssons häst Dolly. Redan då tittade jag bara mitt i sökaren och placerade förstås Dollys huvud mitt i bild.  Resultatet blev en riktigt bra bild tyckte jag.  På en halv häst.  Det var kanske  inte magiskt men i alla fall fantastiskt med en egen bild på Dolly. Även om bilden framkallats och kopierats på ett labb någonstans.

Vad jag saknar är något fysiskt. När jag i tjugoårsåldern skaffade en systemkamera fick jag hjälp av en arbetskmarat att göra egna svartvita kopior och även viss lek med teknik som solarisation (tror jag det heter). Diafilm använde jag till stor del när jag jobbade i Storlien och på resor och även där är det ju en fysisk bild man först kanske granskar och sedan stoppar i projektorn för visning. Fascinationen för den digitala bilden som omgående kan betraktas har dämpats. Jag hade tidigare en fotoskrivare och kände rätt stor tillfredställelse med att själv skriva ut bilder. Det gav liksom en mening åt det korta snabba arbetsflödet med digitala bilder. Ja snabbt är det förstås bara om man inte lägger ner så mycket tid på digital redigering av sina bilder.

Så vad ska göra nu då? Jag tror att jag måste komma tillbaka till att ta mig mer tid vid själva fotograferingen. Också att ta mig tid att välja ut fler bilder att jobba på i datorn för det är rätt tillfredsställande att göra det klart. Sen att skriva ut bilden och det kanske man inte måste göra själv men jag tror att ta fram lite fler fysiska bilder kommer att kännas bra. En annan sak jag kan göra är att optimera ( alltså beskära och själv skala om) fler bilder för att kunna visa dem för andra på plasmaskärmen. Helt plötsligt fick jag mycket att göra :-)  

Bild från eftermiddagens promenad

2008-12-31 08:38   N Thomas Meldert

Man samlar lätt en massa bilder på hög nu i datorn utan att gå "hela vägen" till papperskopior. För några veckor sen tog jag tag i saken och beställde förstoringar på några bilder och jestanes vad kul det var att ha några pappersbilder att titta på. Så det blir nog mer av den varan. Jag gav bort några i julklapp också.

Svar från Enicar 2008-12-31 09:17

Ja att ge bort bilder man är nöjd med är roligt. Det ska det bli mer av.
Och så en ny storstädning i "bildarkivet"
Men det sista är inget nyårslöfte. Så det så! :-)