Vinterviksgläciären - Stockholms enda?
Nu har jag gjort mig skyldig till falsk marknadsföring igen. Inte finns det någon glaciär i Vinterviken.
I fredags blev det en liten runda på cykel och Vinterviken blev första mål.
Vad är det där för grushög? Var är glaciären? Tja nån glaciär är det väl kanske inte men snön under gruset och skräpet verkar nästan klara sig till nästa vinter så lite åt glaciärhållet är det väl i alla fall.
Det här är inte den enda gläciären som till stora delar täcks av grus. Om jag minns rätt från min vandring i Himalaya så var (är?) delar av Khumbuglaciären täckt av sten och grus. Lyckligtvis inte lika mycket skräp som i Vinterviken även om jag förstått att nedskräpningen i vissa områden i Himalaya är ett problem.
En glaciärbäck finns förstås.
Glaciärvatten kan vara lite grumligt.
Vi kämpade oss vidare i vildmarken och upptäckte civilisation i form av Vintervikens trädgårdskafé. Där blev det kaffe och glass men mitt intresse fångades av en etikett på en ölflaska i serveringen. USB stod det på etiketten. Jaha, ska man behöva en dator för att ta en öl nu också? Nån måtta får det väl ändå vara på digitaliseringen!
Det var visst inte riktigt så illa.
Färden gick vidare genom urskogen.
Vi kom till Liljeholmen och snokade runt kring nedlagd fabrik.
Lite "Dramatic Tone" kan man kosta på sig när man fotograferar nedlagda fabriker :-)
En vägg kan bli en bra färgkarta.
Hemfärden gick via nya Årstabron.
Vy mot Årstadal, Tanto och Hornstull.
Sen fastnade jag på Sveavägen där det var crusingkväll med flera intressanta ekipage men det blir ett eget lite blogginlägg om det.
Pa
Tack för kommentar.
/Pa
/B
Tänkte väl att ordet glaciär skulle locka fjällmänniskan Björkbom ;-)
Tack för titten ock kommentar.
/Pa