Fångade en sparvhök i "buren"
I somras satt jag med kameran på altanen och fotade lite hungriga ungar vid min matning. Jag har ju gjort en "bur" av kompoststängsel för att slippa ge all mat till kajor och skator. Där inne hänger matarna oåtkomligt för de större fåglarna.
Jag har ju inte kameran i beredskap hela tiden men just när jag hade ögat i sökaren så kommer sparvhöken och haffar en lite talgoxe. Jag har bara kunnat klicka till så har jag kunnat få en pangbild. Men tror ni jag gjorde det ? Nää, inte en enda bild, jag blev så chockad över händelsen att jag inte kom mig för. Men jag kan minnas ögonkontakten med höken som försvann lika fort som den kom. Först var jag bara ledsen över den lilla talgoxen, men sen blev jag egoistisk och förbannade mig över att jag inte fick en bild.
I går em. satte jag mig på altanen med en kopp kaffe, hade inte suttit där på hela dagen. Och plötsligt får jag se sparvöken i ögonvrån komma mot matningen i full fart. Hann tänka: Kameran ligger inne i rummet så jag insåg att det inte var någon idé att hämta den. Funderade var den tog vägen, den brukar ju dra snabbt om den kommer för att ta sig en liten fågel. Men så får jag se hur den flaxar där nere ( det är lite buskar runt där nu så jag ser inte hela buren uppifrån ) så jag går efter kameran, ser fortfarande flaxande vingar och jag funderar vad den fastnat i. Går ner, blir lite skakis för det var en ganska häftig känsla. Då får jag se att höken är där INNE i buren och den kommer inte ut. Tog några bilder innan jag öppnade upp gallret så den fick flyga iväg.
Helt otroligt hur små dom kan göra sig, hålen i gallret är 4,5 x 9,5 . Så utan fart kom den inte ut. Är ju verkligen glad att jag var ute och såg händelsen. Hade den kommit lite senare när jag gått in så kanske den hade suttit där ännu. Och vad jag skulle ha funderat om jag bara sett att den satt där ! Vem har stängt in den här ? Det har jag nog aldrig fått svar på. Skulle ju inte i min vildaste fantasi trott att den flugit in där
Blev några snabba bilder, hade gärna tagit några fler men jag hade inte hjärta till det, den var så stressad.
Den flög iväg så fint så ingen skada var skedd
Plötsligt bara händer det !
// Ing-Marie
Och bra för dig att du fick se hur det gick till.
/Hans
ing-marie
Ja, inget som man trodde skulle kunna ske. Häftigt och otäckt på samma gång !
ing-marie
Såna här händelser gör ju det hela lite mera spännande, även om det var lite otäckt.
ing-marie
Den fick sig nog en näbbränna. Här skall man inte ta sig en talgoxe. Fint bilddokument av något ovanligt.
Ha det bra
Bob och Ninni
Funderade lite över det, undrar hur deras minne är, vågar den sig tillbaka tro.
ing-marie
- hawk
Jag skakade en del först så jag fick några suddisar också :-)
ing-marie
Det var en rätt häftig upplevelse.
ing-marie
Ropade på sambon men jag släppte ut den innan han kom, så han blev lite besviken, jag visst nog inte riktigt vad jag gjorde. Men jag var rädd att den skulle hinna skada sig i "buren"
Katterna lyckas ändå, de ligger o spanar i buskarna. Men helt klart så blir det inte lika många fångster för dom. Har nog aldrig haft en tanke på att köra dubbelt galler utifall att det skulle komma en hök men det är kanske ett tips att tänka på :-)
ing-marie
Hälsn!
Kan man svara på en kommentar från 2016 :-)
Men bättre sent än aldrig heter det ju.
Länkade denna blogg till Jocke och såg då att jag inte svarat dig.
Jag får tacka för dina rader.
ing-marie
Bara för ett par minuter sedan så small det till i ett av mina fönster, en ovanligt hög smäll, jag tittar ut, och där sitter en sparvhök, men den kvicknar till ganska snabbt och flyger iväg, skönt att den klarade sig.
Mvh/ allan
Riktigt fina bilder på den och tacksamt att den klarade sig helskinad :)
Sen ang talgoxen, jag hade nog reagerat precis som du i båda fallen, missat att fotat och sen blivit arg på mig själv....
Men nu fick du ju vara med om något alldeles extra här, kul :)
Var tvungen att läsa bloggen igen för jag visste inte vad du menade med talgoxen. Inte lätt att komma ihåg allt, men kul med påminnelser.
Det här är ju den bästa delen med att blogga, det blir verkligen som en dagbok även om det kan gå långt mellan gångerna.
Jag har försökt att skriva minst en blogg varje månad och det har jag lyckats med sen juli 2011. Ibland blir det ofta och ibland bara en.
ing-marie