En lång dag

Telefonväckning klockan 3.30.  Trodde inte att jag skulle fixa att kliva upp men det gjorde jag. Lite kaffe och några smörgåsrån ( svårt att äta så här tidigt ) fick räcka som startkost. Bestämde mig för att åka mot Järbo denna gång, vilket inte hör till vanligheterna. Såg väl inte något speciellt efter vägen. Några tranor och ett rådjur.

Tyvärr så var det helt dimfritt, det är ju annars det bästa med de tidiga morgnarna. Svängde av mot skogen, där, en bit in har en kompis sin stuga. Messade henne och funderade om hon var vaken, inget svar. Gjorde ett till försök efter en stund, inget svar. Konstigt, kollade på klockan och den var ju "redan" fem och hon sover ännu. Skämt åsido, man är nog inte normalt vaken denna tid även om man är känd för att vara morgonpigg. Och att ringa, det hade jag inte hjärta till.

Så jag tog en promenad ner till sjön. Lite harig är jag ibland när jag går själv, speciellt i dessa trakter där det finns ganska gott om björn. Men det är ingen fara säger dom som bor här, björnen är räddare än oss och det stämmer säkert.

Lugnt och stilla, endast ett svanpar visade sig på sjön.

Drog sedan vidare till en liten fisketjärn där det förra året var ett Lompar. Men där stod endast ett par morgonpigga fiskare. Jag frågade dom om dom sett någon Lom. Dom tittade lite frågande och sa att det var bara måsar där. Tror inte dom visste vad en Lom var för något. Men jag litade på det och drog vidare.

Bestämde mig för att åka åt Högbohållet eftersom jag inte var det minsta trött. Väntar ju på att änder och gäss skall få smått men inte en hona eller unge i närheten så det är väl bara att avvakta.

En bortkommen liten unge satt i granen, kan det vara en björktrast ?

Men när jag kom till Qvarnen så var det en positiv nyhet. Där flög flera av forsärlans ungar. Forsärlan som det alltid är så svårt att få syn på där uppe hade nu fått smått. Det slog ju både änder o gäss :-)

Blev kvar där en bra stund och kollade in dom små. Lite fumliga i sitt letande efter mat, pickade i marken, här fångades inga insekter i luften. Men det kommer nog snart det också

Kanske finns det någon smula här ?

Sädesärlan är en som är säker på att fånga sin mat i luften.

Hemma igen efter nio. Kollade igenom bilder och en riktig frukost satt bra. Vila en liten stund sedan var det dags att åka till Ockelbo och kolla vår utställning. Där var det rätt lugnt för regnet strilade ner och vem vill strosa runt i en trädgårdspark då.

Nu är det snart kväller men det blev i alla fall en händelserik dag.

Go´kväll !

  //  Ing-Marie

Vi gillar olika

....Själv åt jag en homemade pizza.

Önskar er alla en trevlig helg !

  //   Ing-Marie

Utställning på G. och Tiden räcker nästan inte till !

I morgon är det premiär för Lena Karlsson´s och min utställning på Wij trädgårdar i Ockelbo. Det har varit en hel del planerande och pysslande inför detta. Lite "käppar i hjulet" blev det också då det visade sig att vi den första tiden bara kunde få ett utrymme av de två som vi blivit lovade från början. Men fr.o.m midsommar så får vi även tillgång till den andra lokalen. Men vi är naturligtvis jätteglada över att ha fått det här erbjudandet om att ställa ut i detta vackra område.

I går tog jag semester för att tillbringa hela dagen med att hänga dom bilder vi fick plats med. Har printat många bilder på "fine art" papper, akvarell.  Dom är monterade med bakstycke och passepartout. Blev väldigt nöjd med resultatet. Några av mina canvas som jag kallar " I Sagans Värld" fick en liten plats på hörnan.

Vi kommer att vara där i helgen, sedan åker vi upp när vi är lediga och känner för det.

Utställningen pågår hela sommaren så har ni vägarna förbi så tycker jag att ni skall göra ett besök där.

Vet inte om man får länka till andra sidor här så ni kan googla på Wij trädgårdar så kan ni kolla lite mer vad det är.

Lite dåliga telefonbilder från stället var detta, men det syns ju i alla fall lite hur det ser ut.

Välkomna !

  //  Ing-Marie

Nä, nu får det nog räcka !

Bestämde mig för att plocka ner min fågelmatning i dag. För nu har skator och kajor tagit över. Var kajorna kom ifrån vet jag inte, har aldrig varit "besvärad" av dom förut. Visst är dom mysiga på sitt sätt men inte inpå knuten. Det var ett väldans liv på morgnarna och även om närmsta grannen är jätteglad över att jag matar så finns det ju flera grannar i närheten. Och vi själva njuter ju inte heller av ljudet tidig morgon då man är ledig.

Nåväl, jag började ta bort mina pinnar, bar bort matarna till komposten för att rengöra dom vid tillfälle. Hade inte hunnit plocka bort min arrangerade pall ännu. Då kommer "kärleksparet" och sätter sig i björken bakom mig. Kände deras blickar och tankar: " Vad i hela friden gör hon, är det slut nu". Där stod jag med mitt dåliga samvete. Vet väl så väl att dom klarar sig ypperligt utan mina frön men hårt kändes det.

Så jag beslutade att pallen får stå kvar, där kan jag lägga lite frön i den halva kokosnöten då jag är ute och har koll. För det är ju så härligt att kolla på dessa vackra fåglar. Så innerst inne är det ju för min egen skull jag gör detta och inte för fåglarna.

Tidigt i morse satt skatan utanför på fönsterblecket och sa: Var i hela friden har du gjort av maten !

Så var det med det.

Här satt mitt 70-300 på kameran och visst blir det sämre skärpa än med mitt 70-200 men nu är det som det är. Kan i alla fall vara idé att förstora.

Så var det söndag igen och regnet öser ner, det får väl bli lite inomhussysslor i dag och fåglarna får fixa sin egen mat.

Ha det så gott !

   //    Ing-Marie

Jag fann ett träd i veckan

Ett sånt där träd som verkligen föll mig i smaken. Perfekt att leta motiv i, testa skärpa och oskärpa och bara hoppas att finna något. Den sortens foto som jag gillar mest av allt.

Det är lite uppförslut där det står så jag kan stå raklång, behöver inte åla på marken som jag ofta får göra i vanliga fall. Perfekt placerat i kvällsljuset. Och det finns bara några hus bort men jag har aldrig lagt märke till det. Nu är det bara att traska dit när man ser att det rätta ljuset är på gång.

Grannar runt omkring må fundera vad jag ser, men det bjuder jag på.

Ibland behövs det inte mycket för att man skall bli nöjd.

Objektivet är mitt kära gamla nästan utslitna Nikon 70-300

Förstora !

Ha de gott !

  //    Ing-Marie