DET SA KLICK....
Alltid lär man sig något nytt
I Augusti när jag var vid Hjälstaviken så stod jag på bron och spanade efter pungmesar . En skådare med kikare stod också där, han hade ju klart mer koll än mig då han fick syn på tre stycken. Jag fick ju en hel del bilder på dem, de har jag visat i en tidigare blogg som finns här:
Han frågade om jag kunde skicka några bilder till honom, han hade ju ingen kamera. Först funderade jag varför, men det visade sig att han var med i redaktionen för tidningen "Fåglar i Uppland" ( en ideell förening ) och de skulle ha ett reportage om pungmesar i kommande nummer.
Jag skickade några bilder och skulle de komma med i tidningen så skulle jag få ett nummer skickat till mig. För ca två veckor sedan så damp det ner en tidning i brevlådan. Kul att få läsa den.
Här kommer några bilder från tidningen
Kanske tom någon av er är medlem där ?
// Ing-Marie
Detaljer
Några bilder med höstligt tema, bling och reflexer, fotade en morgon efter en skogsväg för två ca veckor sedan.
Med ett knä som spökar emellanåt så får man leta motiv i lite höjd, stå i diken funkar bra.
Börjar med en "lövsångare" :-) sen rullar det bara på utan text.
Gokväll !
// Ing-Marie
Vi rymde
Sambon fyllde 75 år i lördags och vi bestämde oss för att rymma ifrån allt firande. Så i fredags åkte vi upp till Bergshotellet i Järvsö.
Ett fint välkomnade på rummet som våra vänner skickat.
På kvällen klarnade det upp en stund och fullmånen visade sig. Hade bara 300 mm med mig in så det fick bli mobilbilder här. Skulle ju varit snyggt om den kom rätt över Järvsö klack men innan den kom dit så hann molnen skymma. Morgondagen visade på grått i smhi-appen så vi blev ganska överraskade att solen sken när vi vaknade
Vi hade bestämt oss för att gå runt vildriket som ligger bredvid hotellet. En sträcka på ca 3 km "runt" berget. Vi tog god tid på oss.
Sambon mindes inte att det var sååå mycket uppför då han gått denna sträcka tidigare, men det var för över 20 år sedan och kanske en annan kondis då.
Man såg tydligt rangordningen bland vargarna
Fjällugglorna blev jag lite kär i. Den här hanen visade verkligen upp sig för oss. Han tittade mot honan som satt lite högre upp hela tiden han åt.
Men hon var nog inte hungrig så hon satt bara där och såg vacker ut.
Slagugglan satt också fint.
På kvällen blev det middag på hotellet
Innan vi åkte hem på söndagen så gjorde vi ett besök vid Vålsjöfallet, Hälsinglands högsta vattenfall.
// Ing-Marie
Plötsligt händer det
Citat från turistinformation:
"Gruvstugan är ett café i 1800-talsmiljö, vackert beläget mitt i friluftsområdet Högbo Bruk. Här serveras kaffe med hembakt fikabröd och matiga mackor. På vintern finns här också varm soppa, perfekt för dig som åker skidor i Högbo Ski-Arena precis intill."
Hittade en bild fotad i maj, Gruvtugan till vänster i bild, till höger ligger glashyttan och det vita i bakgrunden är nya herrgården.
I flera år har jag haft tankar på att ställa ut bilder till försäljning där på övervåningen men har aldrig kommit till skott. Är bekant med Agneta som driver caféet så jag har pratat med henne om detta flera gånger.
I lördags när jag var ute på en fototur så tog jag en fika där på vägen hem, bestämde med henne att jag skulle komma upp i veckan. Har ju ramat in så många målningar och jag kan ju inte bara ha dem liggandes här hemma och samla damm.
Sagt och gjort, i måndags var jag dit och hängde. Om det var tänkt med foton tidigare så blev det nu målningar i stället.
Mycket mountainbikeåkare där nu och i November kommer alla skidfantaster till spåret med konstsnö så det brukar vara mycket besökare på caféet.
Lite mörkt där uppe men tycker tavlorna lyser upp lite då de är ganska ljusa.
Hundar får följa med upp på övervåningen
Så nu är det bara att vänta och se, kanske faller någon av tavlorna nån besökare i smaken :-)
// Ing-Marie
Färggrant
Bäst att passa på att försöka fånga lite höstfärger innan allt bara blir grått och kanske lite vitt.
Sista bilden på mina rosenskäror, dagen efter hade frosten tagit dem.
Rönnen i skogen börjar tappa sina blad där i bakgrunden
Det var en gång en liljekonvalj
Steglitsens ungar verkar aldrig växa upp
Nötväckan håller sig framme när det bjuds på mat. Här i form av en frökapsel från solrosen.
Lenas lilla Milla har också lite höstlöv att bjuda på
Dal-Britas damm här i Sandviken
Hyttgatsbron, som bara kan anas i bilden ovanför
Min rönn som jag ofta "dyker in" i, den börjar bli lite gles nu.
Kanske hinns det med att fånga några fler bilder innan alla löv faller
// Ing-Marie