På björnspaning

Bara ca två mil hemmifrån så finns det en björn som återkommer till samma åker varje kväll, så har den gjort i flera veckor nu.

I början var det kaos där upp berättades det i tidningen. Blev ju lite nyfiken men har lite svårt att tränga mig fram när det vimlar av människor som vill fota samma sak så jag har inte kommit mig för att åka dit. Jag  trivs ju bäst i min ensamhet, bland markens alla växter. Men i går em. skulle en vän från bio-foto dit och då slog det mig att kanske att jag också skall göra ett försök. Har ju aldrig sett en björn live så visst skulle det vara spännande.

Visst var det några bilar där men allt verkade väldigt lugnt.

Vid foten av denna björk brukade den hålla till. Kollade på älgarna i den vackra kvällssolen som lugnt betade utanför huset.

Det verkade inte hända så mycket, så Ylle och jag var på väg till bilen när den helt plötsligt var där nere. Upp med kameran för att försöka få en bild. Ja, örat kom med i alla fall :-).....ser ni ?

Och lite till...

Sedan verkade det som den lade sig ner, såg den inte. Mörkret kom och jag tog mitt pick och pack och gick till bilen. Då får man plötsligt se något. Den kom fram ur åkern när den, för de flesta av oss från trakten kända "vita damen" obekymrat traskade ner efter vägen.  Hon brydde sig inte trots alla skrek att det fanns en björn där nere. Björnen blev nog mer rädd för henne än hon för den, så den  lunkade in i skogen. Ingen bildkvalite, men tyckte episoden var lite dråplig.

Så jag fick i alla fall se en björn för första ggn. och tom. en bild ! Lite skärrad också, vem vet vad den hade kunnnat göra mot damen om den kände sig störd.

Ha en skön söndag !

  // Ing-Marie