Doris - till minne av Åke

När jag bodde i Borås i början av 80-talet så hyrde jag en mysig 2:a på övervåningen i ett privat hus. Huset ägdes av Åke och Anna. Åke var en sann djurvän. Minns så väl när pappas hund sprang in i deras kök och lyfte på benet vid deras köksbord. Jag skämdes men Åke sa att banna honom inte, han bara markerar och det SKA dom göra. Vilket jag inte tycker känns helt rätt men glad att han inte blev arg över kisseriet.

Åke matade fåglarna, varje dag lade han ut ost i mataren till småfåglarna. Och så hade han Doris, en ringduva som han verkligen var förtjust i. Innan jag fick klart för mig att hon hette Doris så var jag lite fundersam varför han ibland stod ute på gräsmattan och ropade Doris allt vad hans röst förmådde.

Hon kom oftast men dök hon inte upp så blev han väldigt orolig. 

Åke finns inte mer sedan många år tillbaka.  Jag flyttade därifrån så jag vet inte vem av dom som lämnade jordelivet först.

Nu har jag en ringduva här hemma som kommer och hälar på lite då och då. Hon kommer smygandes lite försiktigt och går runt matningen. Ibland är hon tuff och sätter sig mitt i hela kalaset. Hon har en sambo också men han är lite blygare. ( ärligt talat så vet jag inte vem som är hon och vem som är han, men i mina ögon är detta en hon :-)  ) Och naturligtvis har jag gett henne namnet Doris.

Det kan ju vara lite läskigt och ohygieniskt  med duvor om dom kommer i mängder. Men det är väl mest tamduvorna i städerna som flockas.  Så länge detta bara är två så är dom så välkomna hit.

  //   Ing-Marie

2016-06-12 14:06   Lena Persson

Blev lite rörd av Din fina text. Men samtidigt glad också. Gillar små rara berättelser så som den du skriver. Klart att duvan, skall heta Doris , vad annars ?

Besvara

Svar från imse 59 2016-06-13 07:47

Tack så mycket Lena för fin kommentar !
ing-marie

Svara

2016-06-12 15:27   ymmot15

Den understa bilden på Doris är toppen,ett fint namn.
Tommy

Besvara

Svar från imse 59 2016-06-13 07:47

Tack så mycket Tommy !
ing-marie

Svara

2016-06-12 15:28   Bob Bovin

Hej,
Jag tycker om din mänskliga text, med duv tema. Klart att du skall mata fåglar, det ger fin känsla.
Ha det bra
Bob och Ninni

Besvara

Svar från imse 59 2016-06-13 07:49

Tack Bob !
Försöker slänga ut lite bröd till dom men skatparet och deras två ungar är för snabba så det hamnar i deras strupe i stället.
ing-marie

Svara

2016-06-12 21:14   ehrsa

Jättefint skrivet, blev också rörd som Lena P. skrev här ovan.. Man ska verkligen inte blanda ihop de fina Ringduvorna med de stads/klippduvor som man ser i städerna. Ringduvor ser jag sällan mer än ett 'par' åt gången. Stadsduvor kan ju vara hur många som helst tillsammans.. Jag har många Ringduvor här i Tantolunden och dom häckar också där, men ser sällan mer än en i taget. Ringduvan brukar vara den första 'flyttfågel' som jag ser dyka upp här på våren, plötsligt finns den bara där, ofta i februari redan.. Den bukar vara väldigt tillåtande mot oss människor, nästan som stadsduvor. Jag kan gå förbi bara en meter ifrån och den stannar bara upp och observerar mig, men den flyger inte därifrån! Den känns som en väldigt vänlig fågel, mot alla.. Europas största duva har jag läst. Jag gillar den!
Hälsn!

Besvara

Svar från imse 59 2016-06-13 07:51

Tack för fina rader !
Dom är trevliga fåglar. I går var båda framme vid matningen och en satt på en kraftledning och väntade, troligtvis en unge.
ing-marie

Svara

2016-06-13 17:04   Lena Holm

En mysig historia. Några duvor här och där är helt OK tycker jag. Vi har haft enstaka besök i trädgården. De ser inte så intelligenta ut...men skallen är ju också ganska liten.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från imse 59 2016-06-14 22:54

Tack !
Dom ser nog lite disträ ut ibland, vet liksom inte om dom skall vara rädda eller inte.
ing-marie

Svara