Badsäsongen snart här

Nu tar allt fart mot vår och sommar. Det känns som det inte är så länge kvar till vårens premiärdopp i havet. Å andra sidan...

I går var det en sådan där fantastisk vinterdag med sol, runt nollan och vindstilla http://www.fotosidan.se/blogs/fwdfoto/ratt-plats-och-ratt-tid.htm

Idag var det inte lika förförande vackert. Gråmulet, litet vind, inte så kallt men betydligt surare än i går. Det blev ändå en tur ut till havet, idag rundade vi Stora Amundö söder om Göteborg. Vi hittade lä där vi åt mackor och drack varm choklad, njutbart ändå.

Hur var det med det där badet då? Jo, vi konstaterade att Fritidsförvaltningen har några uppdrag innan vi på ett tryggt och ansvarsfullt sätt kan ta oss i och ur vattnet ;o)

En färgbild

Och en i sv/v. Kan inte sluta fascineras över dessa små konstverk som finns till hands en kort stund och hela tiden förändras.

/Frode

Rätt plats och rätt tid.

Var ute på en fantastiskt fin vinterpromenad med min sambo. Särö Västerskog är fin alla årstider och nu på vintern händer det till och med att isen ligger långt ut (för att vara här på västkusten). Vi kom ut mot havet vid ett-tiden, solen sken, det var nollgradigt och vindstilla, riktigt njutbart. Hade förstås med kamera men att fota mitt på dagen ger väl inte så väldigt spännande resultat. Hårt ljus är inte det mest populära bland naturfotografer. Tog ändå några bilder på fina isflak som ligger huller om buller på varandra, uppe på stenar och litet varstans. Havsisen skapar vackra mönster där den bryts upp och fryser till igen.

Nåväl, när vi vände kosan hemåt igen bestämde jag mig för att hämta litet annan utrustning och inte minst avtonade gråfilter för att komma tillbaka när solen går ner. Vi på västkusten har ju förmånen att solen går ner i havet, litet bekvämare är på andra sidan där man får gå upp i ottan för att vara på plats när solen går upp i stället.

Lägger ut två bilder här tagna på samma ställe men med någon timmes mellanrum.

Kan man säga att den ena är bättre än den andra eller är de bara två vitt skilda avbildningar av samma plats men i olika ljus? Jag tror de flesta skulle säga att den senare är bäst, vi gillar det där med solnedgångar. Det är faktiskt, och har länge varit, det vanligaste motivet från våra kameror.

När jag var klar och skulle packa ner utrustningen och vände mig om för att gå tillbaka till bilen såg jag det fantastiska ljuset på klipporna. Solen hade gått ner för en timme sedan men ljuset från de solbelysta molnen och himmelen lade ett vackert sken över landskapet. Det var bara att ta fram kameran igen, backa ut bland isflaken och ordna en exponering till.

Glöm inte att hålla ögonen öppna, vänd dig om, titta åt ett annat håll, var med på vad som händer. Jag fick inte med mig de åtta gässen som flög förbi i fin v-formation med den vackra himmelen som bakgrund. Kameran var redan nerpackad i ryggsäcken.

/Frode

Fryser till

Nu fryser havsvikarna på västkusten till efter någon veckas kyla, och det skall fortsätta vara kallt. Snabbfärjorna i skärgården ställer in så skärgårdsborna får längre restid in till Göteborg. Sjöfåglarna drar inte längre in i vikarna och svanarna som brukar hålla till i Kungsviken vid Stora Amundö får hitta andra platser att söka föda. Än så länge får man hålla sig på land men med fortsatt kyla kan det frysa till ganska långt ut och isen blir säker att vistas på. För ganska exakt två år sedan kunde man gå långt ut bland skärgårdens öar och vi promenerade runt Amundön på isen medan andra åkte skridskor.

Januari 2011, långt där ute ser man södra skärgården

 Januari 2013, man ser det öppna vattnet en bit ut.

När klipporna bara är pudrade med litet snö framträder de på ett helt speciellt sätt, nästan som ett negativ, sprickorna som annars är svart blir helt vita och de grå klipporna blir nästan vita.

Vid den lilla bron ut till Stora Amundö står ett litet äppelträd där äpplen envist hänger kvar. Bilden tagen för någon vecka sedan.

En björktrast låter sig väl smaka av äpplen som för mig inte ser så läckra ut.

Tack för uppmärksamheten :)  /Frode

Kennys macka

Kenny och jag hördes av på förmiddagen. Föst sa jag nej men sedan ringde jag upp igen och ville åka med ner till stan. Vad gör man i Göteborg en kall och solig vinterdag? Jo, åker ner till älven och kollar upp fågellivet så klart.

Nere vid Tingstadstunneln var det ganska dött, ett gäng (flock) vigg låg en bit bort i solen men inte på fotoavstånd. Om man bjuder på en macka? Kenny hade köpt bröd på vägen och delade flott ut hela mackor till vem som nu var sugen. Först kom det ingen, sedan såg trutar och måsar att det vankades käk och då blev det plötsligt liv. Några unga havstrutar, en vuxen, gräsänder och några skrattmåsar gav sig in i kampen. Själv föredrar jag pålägg på brödet men här verkade det inte spela någon större roll, det blev stundtals ganska hett runt brödbitarna.

Vi tröttnade efter en stund och gav oss ut på totalt resultatlös jakt på kungsfiskare och skäggmes men det blev i alla fall korv med mos på vägen hem. Tack Kenny för en trevlig och trots allt inte helt bildlös dag.

Och så flög det förbi en storskarv

Och så denna som får bli dagens bild

/Frode

Årets besök hos Skånska örnar

Slutade litet tidigare på fredagen för att ta mig till Skåne tillsammans med goda vännerna Tony och Tommy. Uppdraget var att fota rovfågel från gömsle under lördagen. För att inte skrämma fåglarna gäller det att vara på plats i god tid innan det blir ljust men här finns det madrasser att sova på och värme så det enklaste är att krypa in kvällen före. Kvällen ägnades åt mycket och gôtt snack och litet förberedelser, bl a lägga ut åtel på väl valda platser. Skall väl erkänna att det slank ner några öl och en eller två whisky också under kvällen. Med andra ord, humöret på topp.

Att vakna till vråkarnas skrik och en korps tjattrande precis utanför är en speciell upplevelse. Det är bara att krypa ur sovsäcken och rigga det sista för att ta plats och låta sig underhållas. Frukosten får vänta, vi låter kamerorna värmas upp i det tidiga morgonljuset. Denna gång blev det bara ormvråk på menyn, bildmenyn alltså. Några glador cirklade över oss men vågade sig inte ner, inte heller korparna, den vi vaknade av var borta innan vi hann fånga den på våra sensorer. Några örnar syntes heller inte till denna gång tyvärr.

Några gånger under dagen är det lugnt utanför men snart kommer vråkarna tillbaka för att fortsätta ätandet. Några satt där flera timmar och bara åt och åt, de måste vara hungriga.

Speciellt en vråk charmade oss mer än någon annan. Det var den ljusaste jag någonsin sett och den satt där under stora delar av dagen, tyvärr inte där det var bäst att fota. En annan var nästan lika ljus och mycket vacker den också.

Detta var mitt tredje besök just här och lika roligt som de första två gångerna.

Här finns bilder

Tommy

Tony

Skånska örnar

En som inte vad den skall göra riktigt