Att fotografera det som ögat inte kan registrera, och allt annat.

Dragning till små motiv...

...måste jag ha. Mitt förra blogginlägg handlade om ganska små småkryp. Det här skall handla om än mindre figurer, hoppstjärtar.

De finns två grupper hoppstjärtar enkelt förklarat, en grupp som är "runda" och en mer "långsträckt". De minsta, av dem man ofta träffar på, är de runda, klotcollembolerna.På bilden syns en Dicyrtomina ornata som har en storlek som kan betraktas som normal bland klotcollembolerna.

I den andra gruppen hoppstärtar som är långsträckta ingår t. ex. Orchesella villosa som är en av de vanligast förekommande arterna.

Orchesella villosa på någon lav. Hoppstjärtar äter lavar, alger och diverse annat smått.

Mitt kunnande om denna grupp djur ar minst sagt begränsad, jag använder dem bara som motiv så allt jag känner till har jag inhämtat av andra, t. ex. på nätet.

Hoppstjärtar liknar insekter men anses tillhöra en separat primitiv grupp. De är små, de minsta runt 0,25 mm, men de långsträckta kan närma sig centimetern. De typiska med dem är förmågan att hoppa och i förhållande till sin storlek kan de hoppa rejält långt vilket inte underlättar fotograferingen...

Precis som med stövsländorna i mitt förra blogginlägg så fungerar det bäst om man samlar in djuren och fotograferar i studion. Ibland går detta väldigt smidigt och de poserar villigt men det kan vara tvärtom att de inte vill vara med utan hoppar iväg. I studion brukar de hamna på någon vägg eller i taket och då kan man ta upp dem försiktigt med en akvarellpensel men man måste inse att de är lite bräckliga så försiktighet anbefalles.

Hoppar de för många gånger tröttar de ut katapulten som de har under buken och då hänger den istället bakom djuret. De återhämtar sig efter en stund och är redo för nya hopp.

En "trött" Orchesella villosa som visar upp katapulten bakom sig. Snart nog är den tillbaka under kroppen och redo för nya äventyr.

Hoppstjärtar lägger ägg och utvecklas genom ömsningar så det händer att man tror att man hittat en liten ny art men det visar sig ofta att de bara är juveniler. Honorna befruktas med hjälp av spermatoforer som hanarna placerar ut på underlaget. De sitter på skaft och plockas upp av honorna. Jag har aldrig sett dessa men så har jag ju krypen några timmar bara innan de släpps ut igen. Jag har heller aldrig sett ägg eller parningar som förkommer hos vissa arter.

Vill du veta mer så rekommenderar jag en koll på: http://www.janvanduinen.nl/collembolaengels.html

På flickr finns ett par användare som har fantastiska bilder och en stor kunskap om djuren:

https://www.flickr.com/photos/78925926@N08

https://www.flickr.com/photos/65173625@N00/

Skall man fotografera närbilder så är det bästa att ha ett objektiv liknande Canon MP-E65 som går mellan 1x till 5x förstoring eller sätta på en försättslins t. ex. Raynox 250 som ger ungefär 2,6x förstoring med ett vanligt makroobjektiv.

Det går bra att fotografera i skala 1:1 och sedan beskära, allt behöver inte vara "porträtt" utan man kan visa att livet är en riktig uppförsbacke även för små klotcollemboler...

Om man hittar arter på lite ovanliga ställen kan det vara bra att visa fyndplatsen. I detta fall i ett Lärkträd.

Här en lite kavalkad av vad man oftast hittar.

Dicyrtomina ornata

Orchesella cincta

Pogonognathellus flavescens som normalt sett har kroppen täckt av färgglada fjäll men som ofta blir sliten, speciellt när de vistas i markförna.

Allacma fusca, en favorit eftersom den tillhör de "stora" klotcollembolerna.

Dicyrtoma saundersi är en av de vanligast förekommande.

Var hittar man hoppstjärtar? På träd och grenar, i buskar och egentligen på de flesta ställen. Ett garanterat ställe är i markförna bland nerfallna löv och där springer de omkring sena höstar och tidiga vårar och gissningsvis även på vintern i alla fall milda vintrar.

När man sysslar med småkryp så funderar man ibland på vad de gör för nytta i naturen, vad betyder stövsländor och hoppstjärtar för vårt klot? En sak är säker...

De är ett aldrig sinande skafferi för spindlar, klokrypare och andra rovdjur.

Vill du se fler bilder på kryp så kolla in min flickr-sida:

https://www.flickr.com/photos/146668414@N02/

Inlagt 2020-12-18 20:04 | Läst 2838 ggr. | Permalink
Intressant och fantastiska bilder. Hur får du dem att sitta still? kyler du ner dem?
Svar från Kjell Nilsson 2020-12-18 22:27
Inga är nerkylda och de sitter inte still...Men däremot promenerar de oftast omkring men sätter sig still ibland och då får man knäppa av. Mycket misslyckanden blir det naturligtvis men nuförtiden har man ju obegränsat med "film".
precis som Peter, imponerad av dina bilder, kul att jäsa om sånt jag inte ens visste fanns! Och strålande bilder! Hälsningar/ Björn
Måste bara hålla med, fantastiska bilder. Bild nr 10 med bytet i käftarna imponerar. Tack för fina bilder, det blir till att försöka själv att hitta och fota hoppstjärtar och andra småkryp. Borde väl finnas en del kryp i julgranen om man har en inne.
Fantastiskt fina makrobilder.
Häftigt
Ett litet kryp hade jag på en blomma jag fotade kanske var nåt sånt här
Jättefina bilder. Inte minst på Dicyrtomina-hoppstjärtarna. Jag antar att du nyttjar stacking för att få någorlunda skärpedjup. Men vad använder du för ljuskälla?
Svar från Kjell Nilsson 2021-01-22 22:01
Nej det är inga stackade bilder. Ljuset är blixt / blixtar. Har en 580EX och en MT24EX som ju har två separata blixthuvuden. De används lite olika men oftast allt tillsammans. Använder bländare 8 ganska ofta. Ger acceptabel skärpa och skärpedjup.